Läkemedel vid faryngotonsillit – behandlingsrekommendation
- Publicerad: 27 augusti 2024
- Senast uppdaterad: 27 augusti 2024
- Kategori: Läkemedel för människa, Vuxna, Barn och ungdomar
- Status: Aktuell
Denna rekommendation handlar om val och utformning av läkemedelsbehandling vid faryngotonsillit. Behandlingsrekommendationen kan användas som beslutsstöd för handläggning av patienter med faryngotonsillit. Värdering av läkemedelskostnader omfattas inte.
Huvudbudskap
- Virusinfektioner är den vanligaste orsaken till faryngotonsillit, framför allt om patienten samtidigt har snuva eller hosta.
- Oavsett genes är faryngotonsillit vanligen självläkande.
- Faryngotonsillit orsakad av grupp A-streptokocker (GAS) är ovanligt hos barn under tre år.
- Det är viktigt med tidig identifiering av tecken på allvarlig infektion. Patienten ska då remitteras akut till sjukhus.
- Vid symtom som kan indikera en komplikation till faryngotonsillit eller en allvarlig differentialdiagnos ska patienten bedömas akut av läkare. Detta inkluderar exempelvis patienter som har andningssvårigheter, uttalad smärta i halsen eller oförmåga att svälja saliv eller gapa.
- Klinisk undersökning ska alltid föregå beslut om snabbtest för påvisande av GAS i svalget. Indikation för snabbtest hos vuxna och barn från tre år föreligger om minst tre Centorkriterier uppfylls. Vid positivt snabbtest rekommenderas antibiotikabehandling.
- Vid antibiotikabehandling av patienter över sex år utan underliggande sjukdom rekommenderas fenoximetylpenicillin (penicillin V, PcV) i fem dagar med fyrdos eller tio dagar med tredos. Till övriga patienter rekommenderas fortsatt tio dagars behandling.
- Handläggning av patienter med immunsuppression eller med tidigare svår GAS-infektion bör ske med hög riskmedvetenhet och en lägre tröskel för såväl provtagning som antibiotikabehandling.
Podd/video
4.45 minuter
Webbinarium
17 minuter
Rekommendation som pdf
Vetenskapliga underlag
Litteratursökning
Strukturerad litteratursökning för att identifiera studier till det vetenskapliga underlaget i behandlingsrekommendationen
genomfördes under mars 2023.
Litteratursökningarna görs av Läkemedelsverkets informationsspecialist och främst i databasen Embase, med vissa kompletteringar beroende på ämnesområde. Litteratursökningen begränsas i tid så att sökningen vid en uppdatering görs från tidigare publicerad behandlingsrekommendation och framåt.
Litteratursökningarnas utformning sker i samverkan med Läkemedelsverkets projektgrupp som även gör en första relevansbedömning av referenserna. Experterna författar det vetenskapliga underlaget med stöd av de studier som de finner relevanta. Underlaget kompletteras vid behov med referenser som experterna identifierat på annat sätt.
All dokumentation om hur litteratursökningarna har genomförts finns tillgänglig och kan begäras ut från Läkemedelsverket.
Evidensgradering
I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer ingår en gradering av den evidens som ligger till grund för innehållet i huvudbudskapen, samt en gradering av rekommendationernas styrka.
Graderingen av evidensen avser experternas bedömning av styrkan i rekommendationerna för läkemedlets plats i terapin i ett nationellt perspektiv.
Modell
Evidens och rekommendationsgradering utgår ifrån European Society of Cardiology (ESC).
Rekommendationsklass och definition
Klass I: Vetenskaplig evidens för och/eller allmän konsensus angående nyttan, lämpligheten och effektiviteten av given behandling eller procedur.
Klass II: Motsägande vetenskaplig evidens och/eller delad opinion angående nyttan/effektiviteten med given behandling eller procedur.
Klass IIa: Vetenskaplig evidens/opinion talar mer till fördel av nytta/effektivitet.
Klass IIb: Nyttan/effektiviteten är mindre väl förankrad i vetenskaplig evidens/opinion.
Klass III: Vetenskaplig evidens eller allmän konsensus att given behandling eller procedur inte är till nytta/effektiv, och i vissa fall kan vara till skada.
Evidensnivå
Evidensnivå A: Data från flera randomiserade kliniska studier eller metaanalyser.
Evidensnivå B: Data från en randomiserad klinisk studie eller stora icke-randomiserade studier.
Evidensnivå C: Konsensus bland experter och eller små studier, retrospektiva studier, registerdata.
Jäv
Experternas jävsdeklarationer har före arbetets början granskats och godkänts av Läkemedelsverket. Jävsdeklarationer finns tillgängliga vid förfrågan till Läkemedelsverket.
E-post: registrator@lakemedelsverket.se
Relaterad information
Kortlänk till sidan: www.lakemedelsverket.se/faryngotonsillit
Citeras som: Behandlingsrekommendation: Läkemedelsbehandling vid faryngotonsillit. Uppsala, Läkemedelsverket, augusti 2024.
Läkemedel vid faryngotonsillit – behandlingsrekommendation
- Publicerad: 27 augusti 2024
- Senast uppdaterad: 27 augusti 2024
- Kategori: Läkemedel för människa, Vuxna, Barn och ungdomar
- Status: Aktuell
Denna rekommendation handlar om val och utformning av läkemedelsbehandling vid faryngotonsillit. Behandlingsrekommendationen kan användas som beslutsstöd för handläggning av patienter med faryngotonsillit. Värdering av läkemedelskostnader omfattas inte.
Huvudbudskap
- Virusinfektioner är den vanligaste orsaken till faryngotonsillit, framför allt om patienten samtidigt har snuva eller hosta.
- Oavsett genes är faryngotonsillit vanligen självläkande.
- Faryngotonsillit orsakad av grupp A-streptokocker (GAS) är ovanligt hos barn under tre år.
- Det är viktigt med tidig identifiering av tecken på allvarlig infektion. Patienten ska då remitteras akut till sjukhus.
- Vid symtom som kan indikera en komplikation till faryngotonsillit eller en allvarlig differentialdiagnos ska patienten bedömas akut av läkare. Detta inkluderar exempelvis patienter som har andningssvårigheter, uttalad smärta i halsen eller oförmåga att svälja saliv eller gapa.
- Klinisk undersökning ska alltid föregå beslut om snabbtest för påvisande av GAS i svalget. Indikation för snabbtest hos vuxna och barn från tre år föreligger om minst tre Centorkriterier uppfylls. Vid positivt snabbtest rekommenderas antibiotikabehandling.
- Vid antibiotikabehandling av patienter över sex år utan underliggande sjukdom rekommenderas fenoximetylpenicillin (penicillin V, PcV) i fem dagar med fyrdos eller tio dagar med tredos. Till övriga patienter rekommenderas fortsatt tio dagars behandling.
- Handläggning av patienter med immunsuppression eller med tidigare svår GAS-infektion bör ske med hög riskmedvetenhet och en lägre tröskel för såväl provtagning som antibiotikabehandling.
Podd/video
4.45 minuter
Webbinarium
17 minuter
Rekommendation som pdf
Vetenskapliga underlag
Litteratursökning
Strukturerad litteratursökning för att identifiera studier till det vetenskapliga underlaget i behandlingsrekommendationen
genomfördes under mars 2023.
Litteratursökningarna görs av Läkemedelsverkets informationsspecialist och främst i databasen Embase, med vissa kompletteringar beroende på ämnesområde. Litteratursökningen begränsas i tid så att sökningen vid en uppdatering görs från tidigare publicerad behandlingsrekommendation och framåt.
Litteratursökningarnas utformning sker i samverkan med Läkemedelsverkets projektgrupp som även gör en första relevansbedömning av referenserna. Experterna författar det vetenskapliga underlaget med stöd av de studier som de finner relevanta. Underlaget kompletteras vid behov med referenser som experterna identifierat på annat sätt.
All dokumentation om hur litteratursökningarna har genomförts finns tillgänglig och kan begäras ut från Läkemedelsverket.
Evidensgradering
I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer ingår en gradering av den evidens som ligger till grund för innehållet i huvudbudskapen, samt en gradering av rekommendationernas styrka.
Graderingen av evidensen avser experternas bedömning av styrkan i rekommendationerna för läkemedlets plats i terapin i ett nationellt perspektiv.
Modell
Evidens och rekommendationsgradering utgår ifrån European Society of Cardiology (ESC).
Rekommendationsklass och definition
Klass I: Vetenskaplig evidens för och/eller allmän konsensus angående nyttan, lämpligheten och effektiviteten av given behandling eller procedur.
Klass II: Motsägande vetenskaplig evidens och/eller delad opinion angående nyttan/effektiviteten med given behandling eller procedur.
Klass IIa: Vetenskaplig evidens/opinion talar mer till fördel av nytta/effektivitet.
Klass IIb: Nyttan/effektiviteten är mindre väl förankrad i vetenskaplig evidens/opinion.
Klass III: Vetenskaplig evidens eller allmän konsensus att given behandling eller procedur inte är till nytta/effektiv, och i vissa fall kan vara till skada.
Evidensnivå
Evidensnivå A: Data från flera randomiserade kliniska studier eller metaanalyser.
Evidensnivå B: Data från en randomiserad klinisk studie eller stora icke-randomiserade studier.
Evidensnivå C: Konsensus bland experter och eller små studier, retrospektiva studier, registerdata.
Jäv
Experternas jävsdeklarationer har före arbetets början granskats och godkänts av Läkemedelsverket. Jävsdeklarationer finns tillgängliga vid förfrågan till Läkemedelsverket.
E-post: registrator@lakemedelsverket.se
Relaterad information
Kortlänk till sidan: www.lakemedelsverket.se/faryngotonsillit
Citeras som: Behandlingsrekommendation: Läkemedelsbehandling vid faryngotonsillit. Uppsala, Läkemedelsverket, augusti 2024.