ACE-hämmare och angiotensin-II antagonister kan ge angioödem

den 5 september 2000

Angioödem utlöst av ACE-hämmare - tidsförlopp, incidens och skillnader mellan etniska grupper.

Angioödem är en kärlreaktion som kännetecknas av non-pitting ödem i dermis och subkutant fett. Alla kroppsytor kan drabbas men vanligen är ödemet lokaliserat till tungan, läpparna, svalget, näsan och andra delar av ansiktet, extremiteterna, genitalia och viscera. Angioödem i de övre luftvägarna kan ge upphov till allvarliga akuta andningsbesvär, obstruktion och död.

Det är känt att ACE-hämmare kan ge angioödem. Angioödem utlöst av ACE-hämmare kan förekomma med eller utan urtikaria. Reaktionen kan vara allvarlig och livshotande. Reaktionen uppträder vanligtvis inom timmar eller dagar efter det att behandlingen inletts, men kan komma efter veckor, månader eller till och med år (1,2). En patient kan ha flera episoder med långa symtomfria intervaller.

Frekvensen av angioödem utlöst av ACE-hämmare kan vara högre än vad som tidigare är känt med tanke på att den kan uppträda med fördröjning. En tidigare studie visade en incidens på 0,1% under en uppföljning på 12 månader (3). Emellertid visade en senare studie på en incidens av 0,4% hos patienter som följdes i 40 månader (4), vilket motsvarar 0,1% per år.

Jämfört med den vita befolkningen hade svarta amerikaner en 4,5 gånger större andel av angioödem utlöst av ACE-hämmare (5). Reaktionen har också befunnits vara mer frekvent bland västindier med afrikanskt ursprung (6). Sammanfattningsvis är incidensen av ACE-hämmare utlöst angioödem omkring 0,4% hos vita och omkring 2% hos svarta befolkningarna.

Angiotensin-II antagonister kan också utlösa angioödem

Det finns rapporter om potentiellt livshotande angioödem hos patienter som behandlas med angiotensin-II antagonister. Bland 19 publicerade fall hade sex (32%) tidigare haft angioödem i samband med ACE-hämmare (7). Incidensen av angiotensin-II antagonister utlöst angioödem kan vara lägre jämfört med ACE-hämmare.

Mekanism

Kopplingen mellan angioödem och ACE-hämmare tycks vara en klasseffekt. Många studier har inriktat sig på betydelsen av ökade bradykininnivåer i vävnaden i samband med angioödem (8). Man har föreslagit att den skillnad i förekomst mellan patienter av olika etnisk härkomst kan bero på den ökade känsligheten för bradykinin hos svarta patienter (6). Det verkar dock osannolikt att bradykinin är enda orsaken med tanke på att angiotensin-II antagonister också kan utlösa angioödem och endast en liten subgrupp av den patientgruppen utvecklade angioödem under behandlingen. Fler mekanistiska studier behövs för att identifiera riskfaktorer.

Rekommendationer

Patienter som påbörjar behandling med ACE-hämmare eller angiotensin-II antagonister bör uppmanas att söka läkare för råd om alternativ terapi om symtom på angioödem uppträder. ACE-hämmare eller angiotensin-II antagonister bör inte tas av patienter som tidigare utvecklat angioödem i samband med dessa läkemedel. Dessa läkemedel bör användas med stor försiktighet av patienter som tidigare haft angioödem som uppträtt utan samband med de aktuella läkemedlen.

Referenser

  1. O'Mara NB, O'Mara EM. Delayed onset of angioedema with angiotensin-converting enzyme inhibitors: case report and review of the literature. Pharmacother 1996;16:675-9
  2. Maliekal J, Del Rio G. Acute angioedema associated with long-term benazepril therapy. J Pharmacy Technol 1999;15:208-11.
  3. Slater EE, Merrill DD, Guess HA et al. Clinical profile of angioedema associated with angiotensin converting-enzyme inhibition. JAMA 1988;260:967-70.
  4. Kostis JB, Shelton B, Gosselin G et al. Adverse effects of enalapril in the studies of left ventricular dysfunction (SOLVD). Am Heart J 1996;131:350-5.
  5. Brown NJ, Ray WA, Snowden M, Griffin MR. Black Americans have an increased rate of angiotensin converting enzyme inhibitor-associated angioedema. Clin Pharmacol Ther 1996; 60:8-13.
  6. Gibbs CR, Lip GYH, Beevers DG. Angioedema due to ACE inhibitors: increased risk in patients of African origin. Br J Clin Pharmacol 1999;48:861-5.
  7. Warner KK, Visconti JA, Tschampel MM. Angiotensin II recept blockers in patients with ACE inhibitor-induced angioedema. Annals Pharmacother 2000;34:526-8.
  8. Vleeming W, van Amsterdam JGC, Stricker BHC, de Wildt DJ. ACE inhibitor-induced angioedema: incidence, prevention and management. Drug Safety 1998;18:171-88.

 



 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies