Allvarliga kardiovaskulära biverkningar av klozapin–noggrann kontroll av behandlade patienter rekommenderas

den 10 juli 2000

Blodskada inte enda allvarliga biverkningen av klozapin

Klozapin är väl känt att kunna ge agranulocytos. Risken uppskattas till 1-2% av behandlade patienter. Nyligen har det publicerats en genomgång av rapporterade fall av myokardit och kardiomyopati i samband med klozapin-behandling i Australien (1). Den totala frekvensen av dessa biverkningar var 0,29% (23 av 8000 patienter). Frekvensen av myokardit var 0,19% (15 av 8000 patienter). Alla fall med myokardit inträffade inom 3 veckor efter insatt behandling av vilka fem (33%) var fatala (3 fall av plötslig död, 2 fall av progredierande hjärtsvikt). I några av fallen med myokardit förelåg samtidig eosinofili. Eftersom materialet i huvudsak baseras på rapporterade fall kan det inte uteslutas att risken för dessa biverkningar/händelser hos patienter som behandlas med klozapin kan vara större.

Viktigt att diagnostisera fall av myokardit

Myokardit är ett svårdiagnosticerat tillstånd som oftast beror på virusinfektioner men som i vissa fall kan hänga samman med läkemedelsbehandling. Patienterna kan uppge ospecifika influensaliknande symtom, symtom på hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar, hjärtinfarkt eller perikardit. Mortaliteten i myokardit är hög. Det är därför viktigt med en snabb diagnostik då utsättande av klozapin kan vara livräddande.

Myokardit hos klozapinbehandlade patienter i Sverige sannolikt underrapporterat

Läkemedelsverket har emottagit 4 rapporter avseende myokardit på klozapin. Även i dessa fall hade klozapin intagits i kortare tid än 3 veckor. Två av patienterna dog (ett fall av plötslig död och ett fall av cirkulationssvikt). Eosinofili sågs i två fall. Det är troligt att underrapporteringen av myokardit vid behandling med klozapin är avsevärd. Vid rättskemiska institutionen i Linköping har man funnit diagnosen myokardit hos 3 av 107 rättsmedicinska obduktioner där klozapin förekommit i kroppsvätskan (2,8%), vilket får jämföras med 205 fall av myokardit bland totalt 60000 rättsmedicinska obduktioner (0,34%) (2).

Trolig överrisk för venös tromboembolism vid klozapinbehandling

I tillägg till riskerna med myokardit har det med utgångspunkt från Läkemedelsverkets biverkningsdatabas sammanställts fall av djup ventrombos och lungemboli hos patienter som behandlas med klozapin (2). Risken för dessa händelser beräknades till 1 fall på 2000-6000 behandlade patienter (6 fall med lungemboli, 6 fall med djup ventrombos). Huvuddelen av fallen inträffade inom de 3 första månaderna efter insatt behandling. En av patienterna med lungemboli hade myokardit.

Vad står i befintlig produktinformation

Tromboembolism nämns i produktinformationen/FASS-texten som en sällsynt biverkning av klozapin medan myokardit uppges ha observerats endast i enstaka fall hos patienter som behandlats med klozapin. Data ifrån Australien talar för att myokardit kan vara betydligt vanligare än vad som tidigare föreslagits, något som sannolikt hänger samman med att myokardit är svårdiagnostiserat.

Ökad uppmärksamhet på och ökad rapportering av allvarliga biverkningar av klozapin önskvärt – översyn av produktinformationen på gång

Läkemedelsverket ser över produktinformationen för klozapin vad gäller kardiovaskulära biverkningar och uppmanar härmed läkarkåren att i enlighet med rekommendationer i produktinformationen/FASS-texten vara restriktiva med förskrivning av klozapin samt att noggrant övervaka patienter som sätts in på klozapin med avseende på risken för myokardit och venös tromboembolism. Den totala biverkningsrapporteringen för klozapin har gått ner samtidigt som förskrivningen har ökat. Vi vill därför samtidigt passa på och påminna om att samtliga allvarliga misstänkta biverkningar skall rapporteras även för äldre preparat! För att vidare utreda risken för kardiovaskulära biverkningar på klozapin vill vi särskilt gärna få in alla fall av misstänkta kardiovaskulära biverkningar.

Referenser

  1. Kilian et al. Lancet 1999.
  2. Henrik Druid, Rättskemiska laboratoriet, Linköping, pers.medd.
  3. Hägg et al. Lancet 2000.
 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies