Behandling med Zyrlex (cetirizin) ledde till svår leverreaktion

den 10 april 2001

Till det regionala biverkningscentrat i norra sjukvårdsregionen har inkommit en rapport rörande en nioårig flicka som på grund av en allergisk rhinokonjuktivit med klåda behandlats med Zyrlex (cetirizin). Behandling inleddes i februari 1999 i dosen om 10 mg per dag. Under hösten samma år började flickan klaga över buksmärtor med attacker av illamående, kräkningar samt blekhet. Flickan remitterades under våren 2000 till barn och ungdomsklinik för utredning främst av sin allergi. Provtagning hade vid denna tidpunkt utförts med avseende på blodstatus och RAST-prover. Som en följd av sommar- och semesterstängningar erhöll hon inte en tid förrän i slutet av augusti 2000. Vid kontroll av flickans leverstatus vid denna tidpunkt upptäcktes kraftigt förhöjda leverenzymer: ASAT 7,24 µkat/L, ALAT 14,4 µkat/L och LD 11µkat/L. Då misstanke fanns att detta kunde vara utlöst av behandlingen med cetirizin kontaktades den regionala läkemedelsinformationscentralen (ELINOR). Deras utredning gav visst stöd för denna misstanke och därför avslutades cetirizinbehandlingen. En vecka senare utfördes en förnyad kontroll och man fann då en halvering av leverenzymerna samt hade flickans buksmärtor upphört. Leverstatus förbättrades även fortsättningsvis under de kommande sex veckorna och flickan är nu helt återställd.

Vid vår litteratursökning angående leverpåverkan vid behandling med antihistaminer i allmänhet och cetirizin i synnerhet framkom ett begränsat material. En mild leverenzymförhöjning har dock noterats i kliniska prövningar med cetirizin (1). I en fallbeskrivning framkommer uppgifter om en 46-årig man med leverpåverkan utan annan orsak än cetirizinbehandlingen (2). Hos denna patient uppmättes ASAT och ALAT-värden som mest 20-30 gånger över referensvärde. Efter utsättning av cetirizin normaliserades patientens transaminasvärden inom en månad. Oavsiktligt gjordes efter ett par månader en återinsättning med påföljande leverpåverkan. Till biverkningsregistret har inga liknande fall rapporterats vid behandling med cetirizin (3).

I WHOs internationella biverkningsregister finns sammanlagt ett åttiotal rapporter rörande cetirizinbehandling och leverpåverkan (4).

Det rapporterade fallet pekar på vikten av att följa upp ibland ospecifika symtom hos patienter som kan dölja en allvarlig läkemedelsbiverkning.

Litteratur

  1. Stricker BHCh: Drug-induced hepatic injury: Elsevier, Amsterdam. 1992.
  2. Bera F, Siproudhis J-P, Jonville-Bera A-P, Martin M-P, Autret E. Atteinte hépatique cytolytique aprés administration dé cétirizine (Zyrtec). Gastroenterol Clin Biol 1993;17:770-1.
  3. SWEDIS, Läkemedelsverkets biverkningsregister.
  4. INTDIS, WHOs biverkningsdatabas.
 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies