Dödsfall till följd av hjärtsvikt efter långtidssedering med propofol hos vuxna patienter med akut skallskada

den 16 januari 2001

I det nummer av Lancet som gavs ut den 13 januari 2001 (1) beskrivs sju fall av s.k. "Propofol infusion syndrome", karakteriserat av hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar, metabol acidos och rhabdomyolys. Tillståndet drabbade vuxna patienter med akuta skallskador som hade långtidssederats med propofol i högre dos än den rekommenderade under flera dagar. Rekommenderad dos är max 4 mg/kg/timme. De rapporterade fallen hade fått 5,5 – 7,3 mg/kg/timme. I likhet med vad som tidigare rapporterats för barn (2) var tillståndet behandlingsrefraktärt, och alla sju patienter dog.

Det gjordes en dosjämförelse mellan dem som utvecklade "Propofol infusion syndrome" och dem som inte utvecklade denna komplikation (60 andra patienter som sederats med propofol för akuta skallskador). De som utvecklade syndromet hade fått en högre genomsnittlig dos av propofol (i genomsnitt 6,5 mg/kg/timme gentemot 4,8 mg/kg/timme). En viss osäkerhet vad gäller kausalsamband förelåg enligt författarna, bl. a. därför att hjärtsvikt och metabol acidos kan förvärras av den frekventa användningen av vasopressorer för att upprätthålla det cerebrala perfusionstrycket hos dessa patienter med akuta skallskador. Dessutom skulle användningen av vasopressorer kunna leda till ett reducerat blodflöde i splanchnikusområdet, vilket skulle kunna framkalla oväntat höga propofolkoncentrationer.

Problemet med för hög dosering av propofol hängde tidsmässigt samman med att man införde en högre koncentration av propofol: 2% i stället för tidigare 1%. Höga doser propofol användes dock inte enbart för sedering utan också i syfte att kontrollera det intrakraniella trycket, vilket torde innebära att de patienter som fick de högsta doserna av propofol också var de som hade de svåraste skallskadorna.

"Propofol infusion syndrome" är ännu inte ett etablerat syndrom och dosens betydelse är oklar. Trots detta finns det anledning att särskilt övervaka behandlade patienter med avseende på utveckling av hjärtsvikt, hjärtarytmier, metabol acidos och rhabdomyolys vid långtidssedering med propofol (>48 timmar). Hos patienter som utvecklar denna symtombild bör propofol sättas ut. Den maximala rekommenderade dosen för långtidssedering bör ej överskridas. Läkarkåren uppmanas att rapportera liknande observationer till Läkemedelsverket.

Referenser

  1.  Cremer OL, Moons KGM, Bouman EAC, Kruijswiijk JE, de Smet AMGA, Kalkman CJ. Long-term propofol infusion and cardiac failure in adult head-injured patients. Lancet 2001;357:117-8.
  2. Bray RJ. Propofol infusion syndrome in children. Paediatr Anaesth 1998;8:491-9.

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies