Kunskapssammanställningar och rekommendationer – samarbetsavtal mellan Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SBU

den 25 februari 2002

Gemensamma mål

Att verka för en god hälsa och en god, säker och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen genom

  • att förse beslutsfattare och verksamhetsföreträdare i hälso- och sjukvården med evidensbaserade kunskapssammanställningar och riktlinjer,
  • att tillsammans med landsting och kommuner arbeta för god spridning och praktisk tillämpning av dessa kunskapsunderlag samt
  • att verka för att dessa kunskapsunderlag sprids till relevanta utbildningar.

Myndigheternas roller

Läkemedelsverket och SBU

Läkemedelsverket och SBU gör systematiska sammanställningar av resultaten från studier publicerade i den internationella vetenskapliga litteraturen. De vetenskapliga studierna bedöms enligt för de båda myndigheterna gemensamma protokoll för gradering av styrkan i den vetenskapliga bevisningen.

Vilken myndighet som skall ta fram kunskapssammanställningar styrs av ämnesvalet. Flexibla och arbetsbesparande lösningar eftersträvas. Inom ramen för Alert sker ett direkt samarbete (en företrädare för Läkemedelsverket ingår i Alertrådet). I andra SBU-projekt kan företrädare för Läkemedelsverket medverka i de delar av arbetet som rör läkemedel.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen utformar rekommendationsgraderade riktlinjer. Dessa skall i huvudsak baseras på evidensbaserade och graderade kunskapssammanställningar som tas fram av SBU och Läkemedelsverket samt på Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer. Arbetet med riktlinjerna har föregåtts av att företrädare för Socialstyrelsen tagit del av hur arbetet lagts upp. Syftet är att tidigt identifiera på vilka områden som kompletterande medicinska och hälsoekonomiska kunskapsunderlag måste tas fram inför att arbetet med riktlinjerna skall påbörjas för att inte fördröja processen.

Detta skall bland annat ses mot bakgrund av att det inte kommer att finnas studier som i alla delar kan belysa de områden som behöver behandlas i Socialstyrelsens riktlinjer. Beprövad praxis måste i vissa fall fylla ut dessa luckor. Av riktlinjerna skall framgå på vilken grund olika uttalanden vilar. Socialstyrelsen skall tillämpa samma system för gradering av studiers vetenskapliga bevisvärde som Läkemedelsverket och SBU. Eftersom riktlinjerna skall ligga till grund för öppna prioriteringar krävs att graderingen av den vetenskapliga dokumentationen i kombination med bedömningar av behov (angelägenhetsgrad) och kostnadseffektivitet påverkar styrkan i rekommendationerna.

Myndighetsgemensam tidig planering

Företrädare för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SBU skall träffas minst två gånger per år för samråd och gemensam planering av områden som bör komma i fråga för samarbete, kunskapssammanställningar och riktlinjer. Vid dessa möten fattas också beslut om hur arbetet skall läggas upp, hur ansvaret skall fördelas mellan myndigheterna och hur samarbetet skall utformas.

Val av områden för kunskapssammanställningar och riktlinjer

En grundförutsättning för att kunna göra kunskapssammanställningar och riktlinjer är att området är utvärderingsbart, det vill säga det skall finnas tillräckligt med studier av god kvalitet för att en vetenskaplig utvärdering skall vara möjlig och en samlad bedömning meningsfull.

Sådana områden bör väljas där terapeutiska och diagnostiska framsteg gjorts eller där problem i vården iakttagits, såsom stora skillnader i medicinsk praxis och/eller resultat eller ineffektiv resursanvändning. Sjukdomar och skador som rör många och/eller tar i anspråk omfattande samhällsresurser bör som hittills ha hög prioritet.

Valet av områden kan identifieras genom:

  • företrädare för professionerna: Läkaresällskapets specialistföreningar, de tre myndigheternas expert- eller projektgrupper, Socialstyrelsens vetenskapliga råd, SBU-rådet och SBUs regionala råd och informatörer ("ambassadörer"), Alertrådet samt landstingens läkemedelskommittéer.
  • SBUs styrelse
  • Socialstyrelsens tillsynsverksamhet: verksamhetstillsyn, RiskRonden, HSAN-ärenden.
  • kvalitetsregister, nationella vårdregister och i verksamhetsuppföljning (till exempel verksamhetsberättelser)
  • godkännanden av nya läkemedel samt uppföljning av läkemedelsförskrivning och läkemedelsbiverkningar
  • patienter och anhöriga: handikapp- och patientföreningar, anmälningar (patientförsäkringen, HSAN och patientnämnder), media etc.
  • larm/politiska krav

Socialstyrelsen medverkar i valet av områden genom:

  • sina expertgrupper och vetenskapliga råd
  • sin tillsynsverksamhet
  • kvalitetsregister och nationella vårdregister
  • särskilda studier av läkemedel i användning

SBU medverkar i valet av områden genom:

  • sin styrelse, SBU-rådet och Alertrådet
  • sina projektgrupper, regionala råd och informatörer

Läkemedelsverket medverkar i valet av områden genom:

  • godkännanden av nya läkemedel och uppföljning av läkemedelsbiverkningar
  • sina expertgrupper
  • specialistföreningar
  • läkemedelskommittéerna
  • läkemedelskonsumtionsstudier

Valet av åtgärder

Valet av åtgärd styrs av kunskapsläget.

  1. Det finns svenska evidensbaserade och graderade kunskapsunderlag (SBU-rapport, behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket, riktlinjer från Socialstyrelsen eller motsvarande).
    Beslut fattas om lämpliga åtgärder såsom till exempel samordnade informationsinsatser via myndigheternas hemsidor, konferenser etc. I de fall Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer bör insatser från myndighetens tillsynsavdelning (verksamhetstillsyn) övervägas.
  2. Det finns vetenskaplig dokumentation men resultaten från studierna är inte systematiskt och kritiskt analyserade. De tre myndigheterna har gemensamt gjort bedömningen att det finns ett stort behov av en systematisk kunskapssammanställning.

    Huvudansvar: SBU

    En bevisgraderad kunskapssammanställning utarbetas av någon annan myndighet/organisation (annan HTA, Cochrane Collaboration, motsvarande).

    Beslut fattas om lämpliga åtgärder såsom till exempel samordnade informationsinsatser via myndigheternas hemsidor, konferenser och i vissa fall riktlinjer från Socialstyrelsen.

    Avgränsat område med behov av brådskande svar

    Beslut fattas om att SBU – och i vissa fall Läkemedelsverket - utarbetar en evidensbaserad och graderad kunskapssammanställning. Även här kan samordnade informationsinsatser övervägas.
      3.   Den vetenskapliga dokumentationen är otillräcklig eller saknas helt men rekommendationer behövs.

     

Kunskap om vad som är beprövad erfarenhet tas fram av Socialstyrelsen eller Läkemedelsverket.

För Socialstyrelsen
Kerstin Wigzell

För Läkemedelsverket
Gunnar Alvan

För SBU
Egon Jonsson

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies