TEHS (thrombo-embolic hormone study) - en studie av venös tromboembolism hos kvinnor

den 8 mars 2000

Läkemedelsverket kommer i samarbete med Karolinska Institutet att starta en landsomfattande studie av venös tromboembolism hos kvinnor. Studien beräknas starta mot slutet av våren 2002. Redan i januari kommer dock en pilotstudie på ett begränsat antal sjukhus att genomföras.

Bakgrund

Venös trombos drabbar cirka en av 1 000 invånare per år (1) i befolkningen, men risken ökar kraftigt med stigande ålder. Medan endast en per 10 000 per år får trombos i yngre åldrar så uppgår motsvarande siffra bland äldre till en per 100 per år. Av dem som får trombos dör 1-2% (1), och minst 20% av dem med trombos i en extremitet utvecklar ett post-trombotiskt syndrom (2).

Riskfaktorer för venös trombos

Redan på 1800-talet presenterade Virchow den berömda triaden av trombosframkallande faktorer: hyperkoagulabilitet, skada i kärlväggen och sänkt blodflöde. Än idag kan riskfaktorer för trombos orsaksmässigt delas upp i dessa undergrupper. Ett annat sätt att dela upp riskfaktorer som kanske är enklare är att skilja mellan ärftliga faktorer och yttre eller förvärvade faktorer.

Kända genetiska riskfaktorer inkluderar bland annat faktor V Leiden, brist på protein C eller S, antitrombinbrist och förhöjd protrombinnivå. Den vanligaste bland dessa är faktor V Leiden som förekommer hos cirka 5-15% av befolkningen och leder till APC-resistens. De övriga kända genetiska riskfaktorerna är ovanligare. Tillsammans förklarar de idag kända ärftliga riskfaktorerna mindre än hälften av alla trombosfall.

Förvärvade riskfaktorer för trombos inkluderar bland annat låg fysisk aktivitet (till exempel flygresor, immobilisering), övervikt, graviditet, operation/trauma, tumörsjukdom, lupus, och behandling med östrogener (p-piller och hormonbehandling i klimakteriet, HRT).

Behandling med p-piller och behandling med östrogener i klimakteriet

Behandling med p-piller och behandling med östrogener i klimakteriet ökar risken för venös trombos. Den relativa riskökningen för trombos vid p-pilleranvändning varierar mellan 2 och 4 beroende på hormontyp och dos (3). Liknande riskökningar för trombos vid behandling med HRT har nämnts (4).

Venös trombos en multifaktoriell sjukdom

Det har på senare år framstått som alltmer klart att venös trombos är en multifaktoriell sjukdom som uppkommer genom samverkan mellan flera genetiska och/eller förvärvade riskfaktorer. Kunskapen om hur olika riskfaktorer samverkar är fortfarande mycket begränsad men några exempel kan nämnas. Faktor V Leiden (heterozygot form) har förknippats med en sjufaldig och p-piller med en fyrfaldig riskökning för venös trombos (1). Tillsammans ger de en 30-faldig riskökning (1). I homozygot form (det vill säga dubbel genuppsättning) förknippas faktor V Leiden med en 80-faldig riskökning för venös trombos (1).

Målet med studien

Studien har för avsikt att belysa hur olika genetiska och/eller förvärvade riskfaktorer samverkar samt att påvisa eventuella nya genetiska riskfaktorer bland ett flertal kända mutationer i koagulationssystemet. Samverkan mellan p-piller eller HRT och andra faktorer kommer särskilt att studeras.

Rekrytering av studiedeltagare

Kvinnor 18-65 år gamla som för första gången diagnostiseras med trombos (djup ventrombos i nedre extremiteter eller lungemboli) med objektiv undersökning (flebografi, ultraljud, scintigrafi, pulmonalisangiografi eller spiral-CT) på något av de deltagande sjukhusen utgör målgruppen i studien. Kvinnor med trombos i samband med graviditet eller malign sjukdom inkluderas inte.

Forskningssjuksköterskor från Läkemedelsverkets regionala biverkningscentra rekryterar fallen med hjälp av kontaktpersoner på sjukhusens röntgenkliniker, kliniskt fysiologiska avdelningar och/eller medicinkliniker. Kontaktpersonerna bistår forskningssjuksköterskorna med kopior på röntgenutlåtanden alternativt med listor på kvinnor i aktuella åldrar som genomgått ovanstående undersökningar. Totalt kommer studien att under en treårsperiod inkludera 1 500 fall med venös trombos och lika många kontroller från befolkningsregistret som matchats på ålder, kön och geografiskt område.

Telefonintervju

Studiedeltagarna kommer att genomgå en telefonintervju med en forskningssköterska på ett regionalt biverkningscentrum där de får svara på frågor om tidigare och aktuella sjukdomar, medicinering, livsstil och händelser kring insjuknandet.

Blodprov

Studiedeltagarna får också lämna ett blodprov för analys av kända mutationer i koagulationssystemet (totalt 19 mutationer) av vilka ett fåtal (faktor V Leiden, protrombin, homocystein) redan är kända riskfaktorer för venös trombos. I den mån kunskapen om nya mutationer i koagulationssystemet växer fram kommer ytterligare analyser att planeras.

Eftersom studiedeltagarna själva får välja var de vill lämna sitt blodprov så kommer vårdcentraler att bli berörda av studien. Troligen kommer fallen i stor utsträckning att ta provet i samband med annan provtagning medan kontrollerna uppmanas att ta kontakt med sin vårdcentral.

Kompetensgrupp

Till studien finns knuten en kompetensgrupp med experter från varje region. Deltagande centra i studien utgörs av regionala biverkningscentra vid avdelningarna för klinisk farmakologi i Umeå, Uppsala, Stockholm (KS och HS), Linköping och Göteborg. Alla flebografiundersökningar kommer att eftergranskas av radiologisk expertis i Malmö. I en subgrupp av rekryterade fall kommer full koagulationsutredning att göras som en egen studie.

Referenser

  1. Rosendaal FR. Venous thrombosis: a multicausal disease. Lancet 1999;353:1167-73.
  2. Lensing AW, Prandoni P, Prins MH, Buller HR. Deep-vein thrombosis. Lancet 1999;353:479-85.
  3. Skegg DCG. Third generation oral contraceptives. BMJ 2000;321:190-191.
  4. Grady D, Wenger NK, Herrington D et al. Postmenopausal hormone therapy increases risk for venous thromboembolic disease. The Heart and Estrogen/progestin Replacement Study. Ann Intern Med 2000;132:689-96.


 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies