COX-hämmare (acetylsalicylsyra, NSAID inklusive coxiber) under graviditet – pågående utredning om risk för fosterpåverkan

den 20 november 2003

Läkemedelsverket (LV) deltar i en utredning inom den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMEA) biverkningsnämnd, Pharmacovigilance Working Party, om riskerna med användning av läkemedel, som hämmar prostaglandinsyntesen under graviditet. Bakgrunden är data från epidemiologiska såväl som djurstudier, som ger upphov till misstankar om ett möjligt samband mellan användning av cyklooxygenashämmare (COX-) under graviditet och tidiga missfall samt missbildningar, särskilt av hjärtat.

Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID inklusive coxiber) och acetylsalicylsyra (ASA) har sedan tidigare varningar i produktresumé och bipacksedel mot användning i slutet av graviditeten. Dessa varningar baseras på de farmakologiska effekterna, som kan innebära risk för påverkan på livmoderns funktion och på fostret. I avvaktan på utredningen inom EU rekommenderar LV att COX-hämmare endast används efter särskilt övervägande under graviditetens första och andra trimester. Liksom tidigare avrådes från användning av COX-hämmare under tredje trimestern och bruk runt förväntad förlossning är kontraindicerat. Risken med låga doser ASA (c:a 100mg/dygn) under andra och tredje trimestern bedöms vara ringa, men ASA bör undvikas under första trimestern.

På den svenska marknaden finns ett stort antal produkter som hämmar prostaglandinsyntesen, såväl ASA som NSAID inklusive coxiber. Dessa läkemedel kan vara receptbelagda eller receptfria. Användningen varierar mellan regelbundet intag vid svåra kroniska tillstånd och enstaka tabletter vid tillfälliga besvär. Även dosen kan variera avsevärt.

Risken för tidiga missfall

Två studier, publicerade i British Medical Journal (BMJ) 2001 och 2003 (1,2) har rapporterat en ökad risk för tidiga missfall vid medicinering med NSAID. Det går dock ej att utesluta ett eventuellt samband med underliggande sjukdom, vilken i sig skulle kunna påverka missfallsrisken. Djurstudier ger dock visst stöd för hypotesen om ökad risk för tidiga missfall genom att substanser som hämmar prostaglandinsyntesen kan störa implantationen av det befruktade ägget.

Risken för missbildning

I en studie (3) som utgår från det Medicinska Födelseregistret sågs en högre förekomst av hjärtmissbildning än förväntat. Bland 2557 barn födda av mödrar som rapporterat intag av NSAID (ASA exkluderat) under tidig graviditet, sågs 36 fall, vilket kan jämföras med det förväntade antalet på ca 20 fall (OR 1,86 [95% CI 1,32-2,62]). Missbildningarna var i de flesta fall av lindrigare art. Resultat från ett större material från samma register (4) medger inte ytterligare slutsatser. Det är således inte klarlagt om ökningen är slumpmässig eller beror på en verklig effekt av NSAID. Om ett samband föreligger är riskökningen sannolikt kopplad till långvarigt bruk av NSAID. En eventuell effekt är sannolikt också dosberoende. Det finns även fynd i djurstudier som tyder på ökad risk för bl.a. hjärtmissbildning (5, 6). Vad gäller ASA, talar epidemiologiska studier inte för en totalt ökad missbildningsrisk.

Sammanfattningsvis är eventuella samband inte klarlagda och frågan utreds vidare. I avvaktan på detta rekommenderas att COX-hämmare endast används efter särskilt övervägande under graviditetens första och andra trimester. Liksom tidigare avrådes från användning av COX-hämmare under tredje trimestern och bruk runt förväntad förlossning är kontraindicerat. Risken med låga doser ASA (c:a 100mg/dygn) under andra och tredje trimestern bedöms dock vara ringa, men ASA bör undvikas under den första trimestern.

Slutligen är det viktigt att framhålla att NSAID och ASA sannolikt har använts av ett mycket stort antal gravida kvinnor som fött friska barn, vilket talar för att risken för missbildning, om den finns, är mycket låg.

Referenser

  1. Nielsen GL et al Risk of adverse birth outcome and miscarriage in pregnant users of non-steroidal anti- inflammatory drugs: population based observational study and case-control study. BMJ. 2001 Feb 3;322(7281):266-70
  2. Li DK et al, ‘Exposure to non-steroidal anti-inflammatory drugs during pregnancy and risk of miscarriage: population based cohort study. BMJ. 2003 Aug 16;327(7411):368.
  3. Ericson A & Källen BA Reprod Toxicol. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs in early pregnancy.2001; 15(4):371-5.
  4. Källén BA, Otterblad Olausson P Maternal drug use in early pregnancy and infant cardiovascular defect. Reprod Toxicol. 2003;17(3):255-61.
  5. Cappon et al, Relationship between cyclooxygenase 1 and 2 selective inhibitors and fetal development when administered to rats and rabbits during the sensitive periods for heart development and midline closure. Birth Defects Res Part B Dev Reprod Toxicol. 2003 Feb;68(1):47-56.
  6. Cook et al. Analysis of the Nonsteroidal Anti-inflammatory Drug (NSAID) Literature for Potential Developmental Toxicity in Rats and Rabbits Birth Defects Research (Part B) 68:5-26, 2003

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies