Kunde läkemedelsmyndigheterna ha reagerat tidigare i Vioxx-fallet?

den 12 november 2004

Den 30 september i år drog Merck Sharp & Dohme sin coxib Vioxx, som marknadsförts sedan 1999, från marknaden efter att en klinisk studie, APPROVe, omfattande 2600 patienter med polyper i tjocktarmen, visat på en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Riskökningen sågs först efter mer än 18 månaders behandling. I studien jämfördes Vioxx med placebo.

I förra veckans nummer av Lancet publiceras resultatet av en kumulativ metaanalys där rofecoxib jämförs med andra NSAID eller placebo på patienter med kroniska muskuloskeletala sjukdomar och där myokardinfarkt var primär endpoint. I artikeln och i tidningens ledarkommentar framförs kritik mot läkemedelskontrollmyndigheterna, i synnerhet US Food and Drug Administration (FDA), för att man inte agerat tidigare och dragit Vioxx från marknaden. Kunde då myndigheterna ha reagerat snabbare?

Artikelförfattarna har genomfört en kumulativ metaanalys av alla randomiserade kontrollerade prövningar på rofecoxib på patienter med muskuloskeletala sjukdomar, tillsammans 18 stycken, samt 11 kohort- och fall-kontrollstudier av kardiovaskulär risk och naproxen, ett traditionellt NSAID. Myokardinfarkt var primär utvärderingsvariabel. I artikeln konstateras att vid slutet av 2000 var den genomsnittliga relativa risken för rofecoxib jämfört med olika kontrollbehandlingar 2,30. Vad gäller rofecoxib gentemot placebo sågs ingen förhöjd risk (RR 1,04), relativt NSAID exklusive naproxen sågs en måttligt ej statistiskt signifikant förhöjd risk (RR 1,55) och relativt naproxen en statistiskt säkerställd riskökning (RR 2,93). Skillnaden i relativa risker för de olika kontrollbehandlingarna gentemot rofecoxib var dock ej statistiskt säkerställda och artikelförfattarna förklarar de förhållandevis stora observerade skillnaderna med slumpmässiga variationer.

Myndigheternas tolkning var att den överrisk som observerats för rofecoxib helt drivs av den största studien, VIGOR, och övriga naproxen-kontrollerade studier och var förenlig med hypotesen att de observerade skillnaderna snarare än en skadlig effekt av rofecoxib berodde på en skyddande effekt av naproxen genom hämning av trombocytfunktionen.

Artikelförfattarna har inte heller beaktat alla tillgängliga data. Således har inte två placebokontrollerade studier med totalt 2000 Alzheimerpatienter behandlade i cirka ett år, där man såg färre hjärtinfarkter bland rofecoxib-behandlade patienter tagits med i metaanalysen.

Sammanfattningsvis fanns före APPROVe-studien inga kontrollerade data som talade för att rofecoxib skulle skilja sig från placebo med avseende på risk för hjärtinfarkt och underlag för att vid en tidigare tidpunkt dra Vioxx från marknaden saknades. Redan i samband med godkännandet rekommenderade Läkemedelsverket att förskrivningen av COX-2-hämmare bör begränsas till patienter med ökad risk för gastrointestinala biverkningar. Vidare skärptes skrivningarna i produktresumén så snart VIGOR-data blev kända och försiktighet rekommenderades vid behandling av patienter med ischemisk hjärtsjukdom.

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 

Relaterad information

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies