Nya riktlinjer underlättar framtagandet av nya antibiotika - replik till debattartikel i Dagens Nyheter 3/6 2004

den 11 juni 2004

Ragnar Norrby och Carl-Erik Nord tar i en artikel på DN debatt den 3 juni upp ett för folkhälsan viktigt problem - bristen på nya antibiotika för behandling av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Författarna anger en rad samverkande orsaker och tar bland annat upp läkemedelsmyndigheternas krav vid registrering av nya läkemedel. Då DN av utrymmesskäl inte kan bereda plats för en replik väljer Läkemedelsverket att här kommentera artikeln.

Läkemedelsverket och övriga läkemedelsmyndigheter i Europa är väl medvetna om problemet med brist på nya antibiotika och har, bland annat av detta skäl, utarbetat nya riktlinjer för utveckling av antibiotika (se länk i högerspalten). Dessa riktlinjer syftar bland annat till att underlätta registrering av nya antibiotika som är av värde för behandling av infektioner orsakade av resistenta bakterier). Riktlinjerna har tagits fram i ett samarbete med erfarna infektionsläkare, däribland Ragnar Norrby.

Läkemedelsindustrin och professionella medicinska organisationer inom området mikrobiologi och infektionssjukdomar lämnade också kommentarer som beaktades vid utformningen. För resistenta bakterier där det finns få/inga behandlingsalternativ ges möjlighet att godkänna läkemedlet baserat på endast begränsad dokumentation. Att överföra effektresultat från en infektionstyp till en annan, som är ett önskemål från Norrby/Nord, är också redan möjligt för antibiotika mot resistenta bakterier. För antibiotika som inte verkar tillföra behandlingsarsenalen något nytt avseende behandling av resistenta bakterier måste dock kraven på dokumentation av medlens säkerhet vara högre ställda även om det ökar kostnaderna för läkemedelsutvecklingen.

Det har sedan länge varit en god princip bland svenska läkare att inte i oträngt mål använda nya effektiva antibiotika på tillstånd där äldre väl beprövade medel fortfarande fungerar, fram för allt med tanke på just den hotande resistensutvecklingen. Att ändra denna princip i avsikt att förbättra läkemedelsindustrins lönsamhet förefaller inte vara ändamålsenligt enligt Läkemedelsverkets sett att se. Frågan om hur industrin ser på det lönsamma i att utveckla nya antibiotika i relation till andra läkemedel handlar naturligtvis till syvende och sist om hur läkemedel prissätts, vilket ligger utanför Läkemedelsverkets ansvarsområde. Man kan konkludera att läkemedelsindustrin naturligtvis endast kommer att utveckla de läkemedel som samhället (i global mening) är berett att betala för.

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies