Läkemedelsutlöst akut pankreatit

den 22 november 2005

Resultat från en epidemiologisk studie av läkemedelsutlöst akut pankreatit som Läkemedelsverket genomfört i samarbete med regionala biverkningscentra i Umeå, Uppsala, Stockholm och Lund, har nyligen publicerats i webbupplagan av den vetenskapliga tidskriften Pharmacoepidemiology and Drug Safety.

Den huvudsakliga slutsatsen i artikeln är att de magsyrahämmande läkemedelsgrupperna H2-antagonister (ranitidin, famotidin och cimetidin) samt protonpumpshämmare (omeprazol och lansoprazol) kan medföra en ökad risk för att utveckla akut pankreatit (1). H2-antagonisterna har alla diagnosen ”pankreatit” listad som sällsynt biverkning i produktinformationen.

I studien noteras även en viss ökad risk för akut pankreatit hos personer med gastrit/refluxsjukdomar, och man kan inte utesluta att det är den bakomliggande sjukdomen som medför den ökade risken för pankreatit, inte behandlingen i sig. En sådan förklaring bedöms dock vara mindre sannolik pga. att risken för att utveckla sjukdomen associerad med gastrit/refluxsjukdomar inte varierar med durationen av sjukdomen, medan risken observerad i samband med läkemedelsbehandlingen endast verkar föreligga under de första sex månaderna av behandlingen.

Resultat från denna epidemiologiska s.k. fall-kontrollstudie av akut pankreatit har tidigare publicerats i två andra artiklar (2,3) där bland annat högt BMI, rökning samt användning av det perorala antidiabetesmedlet glibenklamid funnits medföra en ökad risk för sjukdomen.

Akut pankreatit orsakad av läkemedel har rapporterats i vetenskaplig litteratur sedan slutet av 50-talet (4), och ett stort antal sinsemellan mycket olika läkemedel har satts i samband med sjukdomen (5).

Det finns tre andra epidemiologiska studier, alla utförda utnyttjande databaser, där sambandet mellan akut pankreatit och H2-antagonister och/eller protonpumpshämmare har studerats. Sambanden som har observerats har dock inte varit statistiskt säkerställda (6), andra riskfaktorers roll har inte kunnat vägas in adekvat i analyserna (7), och i en studie var resultaten svårtolkade (8).

I den svenska databasen med spontanrapporterade misstänkta läkemedelsbiverkningar finns fyra rapporter där H2-antagonister satts i samband med akut pankreatit; inga rapporter finns där protonpumpshämmare varit misstänkta.

I WHO’s internationella databas över misstänkta läkemedelsbiverkningar finns 193 rapporter (oktober 2005) där protonpumpshämmare misstänks ha orsakat akut pankreatit. Sambandet mellan dessa läkemedel och akut pankreatit kommenterades i ”WHO SIGNAL” i februari 2005. (Publikationen är ”enbart för tjänstebruk”, för vidare information om WHO-SIGNAL hänvisas till Uppsala Monitoring Centre

Risken för att drabbas av akut pankreatit i samband med behandling med de aktuella läkemedlen är dock låg: cirka 2 % av de 462 observerade fallen av akut pankreatit i denna studie skulle kunna tillskrivas användningen av dessa läkemedel, och den ökade risken föreligger endast under de första sex månaderna av behandlingen. Hur stor andel av dem som behandlas med H2-antagonister och protonpumpshämmare och som drabbas av pankreatit är svårt att uppskatta, men den ligger i storleksordningen mellan 1 per 1 000 och 1 per 10 000 behandlade patienter och halvår.

Med anledning av den låga risken för akut pankreatit i samband med behandling med H2-antagonister och protonpumpshämmare, bedöms det saknas anledning att rekommendera förändringar i användningen av dessa läkemedel, vid korrekta indikationer.

Läkare som bedömer/utreder patienter med akut pankreatit, och som behandlas med H2-antagonister eller protonpumpshämmare, bör dock överväga behovet av fortsatt medicinering med dessa.

Referenser

  1. Sundström A, Blomgren K, Alfredsson L, Wiholm B-E. Acid-suppressing drugs and gastroesophageal reflux disease as risk factors for acute pancreatitis – results from a Swedish Case-Control Study. Pharmacoepidemiol Drug Safe in press. (DOI: 10.1002/pds.1137)
  2. Blomgren KB, Sundstrom A, Steineck G, et al. A Swedish Case Control Network for studies of drug induced morbidity-acute pancreatitis. Eur J Clin Pharmacol 2002;58:275–283.
  3. Blomgren KB, Sundstrom A, Steineck G, et al. Obesity and treatment of diabetes with glyburide may both be risk factors for acute pancreatitis. Diab Care 2002;25:298–302.
  4. Johnston DH and Cornish AL. Acute pancreatitis in patients receiving chlorothiazide. JAMA 1959;170:2054–6.
  5. Bergholm U, Langman M, Rawlins M, et al. Drug induced acute pancreatitis. Pharmacoepidemiol Drug Safe 1995;4:329–334
  6. Eland IA, Alvarez H, Stricker BH, et al. The risk of acute pancreatitis associated with acid-suppressing drugs. Br J Clin Pharmacol 2000;49:473–8.
  7. Evans JMM, McMahon AD, Steinke D,at al. Do H2-receptor Antagonists Cause Acute Pancreatitis Pharmacoepidemiol Drug Safe 1998;7:383–8.
  8. Lancashire RJ, Cheng K, Langman MJ. Discrepancies between population-based data and adverse reaction reports in assessing drugs as causes of acute pancreatitis. Aliment Pharmacol Ther 2003;17:887–93.  
 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 

Relaterad information

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies