Resistens hos danska huvudlöss

den 23 november 2005

En nyligen utkommen rapport från Skadedyrlaboratoriet i Danmark visar att det kan förekomma resistens mot läkemedel som används mot huvudlöss. De substanser som undersökts är malation och permetrin.

En nyligen utkommen rapport från Skadedyrlaboratoriet i Danmark visar att det kan förekomma resistens mot läkemedel som används mot huvudlöss. De substanser som undersökts är malation (verksam substans i Prioderm kutan lösning och schampo) samt permetrin (verksam substans i Nix schampo).

Lössen som undersöktes samlades in genom kamning på skolor, förskolor och fritids som alla signalerat problem med huvudlöss. Dessutom gjordes kamningar på ett antal personer som sökt sig till skadedjurslaboratoriet, där utvärderingen skedde. Sammanlagt genomfördes 1 441 kamningar och hos 208 personer fann man huvudlöss (14 % av de som kammades).

Eftersom inte lössen överlever någon längre stund utanför hårbotten gjordes de flesta resistensprövningarna på insamlingsstället med hjälp av ett ”rullande luslaboratorium”. Lössen samlades in med hjälp av en sugkamningsmetod (kammen sitter på munstycket till en sugslang och när lössen kammas av håret sugs de ner och samlas upp i en filterbehållare). Lössen blev sedan utsatta för malation eller permetrin, i ett så kallat dropptest. Mängden gift i droppen anpassades så att lössen skulle dö inom fyra timmar. De löss som då fortfarande levde identifierades som resistenta. Man använde sig även av ett schampotest, då lössen placerades på avklippt hår som sedan schamponerades in med lusmedel.

Resistens mot malation och permetrin undersöktes i 29 prover (varje prov innehöll löss från en skola, en förskola etc.). I 72 % av lusproverna identifierades resistens mot permetrin och i 35 % resistens mot malation. Det bör tilläggas att siffrorna inte är representativa för hela landet, eftersom proverna kom från områden och personer som signalerat stora problem med huvudlöss. Forskarna som står bakom undersökningen drar ändå slutsatsen att resistensen mot permetrin och malation är utbredd i Danmark och att båda medlen därmed har begränsad effekt mot huvudlöss. Det är därför viktigt att noga kontrollera resultatet av behandlingen när dessa medel används.

I Sverige har inte någon resistensprövning gjorts, men det är inte omöjligt att resistens förekommer även här. Läkemedelsverket har tidigare diskuterat resistensproblematiken med Smittskyddsinstitutet och andra experter. Med anledning av den danska rapporten kommer diskussionerna att fortsätta och möjligheterna till en liknade undersökning i Sverige utredas. Det finns tre läkemedel mot huvudlöss godkända i Sverige. Prioderm kutan lösning och schampo som innehåller malation, Nix schampo som innehåller permetrin, samt Tenutex som innehåller disulfiram och bensylbensoat.

Läkemedelsverket rekommenderar fortfarande Prioderm kutan lösning i första hand, något som även stöds i den danska rapporten. När inte detta medel fungerar rekommenderas Tenutex som andrahandspreparat. De två nyare medlen Paranix och Licatack är klassade som medicintekniska produkter och är inte utprövade på samma sätt som läkemedel. Det finns inte samma krav på visad effekt och säkerhet för dessa produkter. Oavsett vilket medel som används är det förstås fortfarande viktigt att följa behandlingsanvisningarna och att vara noga med kamning och smittspårning.

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 

Externa länkar

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies