Spelberoende - en rapporterad biverkan vid parkinsonbehandling

den 18 oktober 2005

Leann Dodd och medarbetare har publicerat en artikel som beskriver plötsligt insättande spelmissbruk hos en rad Parkinsonpatienter som behandlats med någon av de båda dopaminagonisterna pramipexol eller ropinirol (1). I Sverige förekommer dessa substanser i läkemedlen Sifrol respektive Requip.

Artikelförfattarna presenterar elva levodopabehandlade Parkinsonpatienter, som i samband med att en dopaminagonist satts in, börjat spela på kasino dagligen eller minst två till tre gånger i veckan. De flesta hade någon gång tidigare prövat på att spela och i regel förlorat småsummor. Men sedan de kommit upp i höga dagsdoser av pramipexol (4,5–13,5 mg/dag; rekommenderad maximiumdos 3,3 mg/dag) eller ropinirol (15-21 mg/dag; rekommenderad maximumdos 24 mg/dag) inleddes en period av tvångsartat spelmissbruk, ibland med stora förluster av pengar (i ett fall $200,000).

I samband med att pramipexol respektive ropinirol sattes ut försvann det nya spelmissbruksbeteendet. Tidigare har liknande fallrapporter publicerats av sammanlagt sex forskargrupper som tillsammans presenterat femton Parkinsonpatienter med spelberoende under behandling med dopaminagonister (2–7).

Det är väl känt att missbrukare av centralstimulantia under ruset kan komma in i ett stereotypt upprepat beteende med inslag av tvångskaraktär.

Centralstimulantiamissbrukarna kallar fenomenet att ”punda” (efter pundhuvud och termen ”punding” har till och med tagits upp i engelskspråkig facklitteratur). I ett sådant tillstånd kan missbrukaren i timtal upprepa en viss sysselsättning (t.ex. att plocka isär och sätta ihop en väckarklocka eller putsa skor eller naglar) (8). Försök att avbryta beteendet medför ångest och aggressivitetsutbrott, vilket även beskrivits hos vissa av de spelberoende Parkinsonpatienterna.

I en svensk rapport om spelberoende och dess samband med drogmissbruk (9) framhålls att på svarta spelklubbar säljs amfetamin och kokain till gästerna för att stimulera spelberoendet, men även alkohol och heroinmissbruk förekommer (dvs. ämnen vilkas beteendeeffekter helt eller delvis medieras via dopaminfrisättning inom vissa hjärnområden). Det förefaller således som om det kända stereotypa beteendet vid överdosering av centralstimulantia förekommer i form av spelberoende vid behandling med höga doser av de nya dopaminagonisterna av Parkinsons sjukdom.

Referenser

  1. Dodd ML, Klos KJ, Bower JH, et al. Pathological gambling caused by drugs used to treat Parkinson Disease. Arch Neurol 2005;62.
  2. Seedat S, Kesler S, Niehaus DJ, et al. Pathological gambling behaviour: emergence secondary to treatment of Parkinson’s disease with dopaminergic agents. Depress Anxiety 2000;11:185–6.
  3. Gschwandtner U, Aston J, Renaud S, et al. Pathologic gambling in patients with Parkinson’s disease. Clin Neuropharmacol 2001;24:170–2.
  4. Driver-Dunckley E, Samanta J, Stacy M. Pathological gambling associated with dopamine agonist therapy in Parkinson’s disease. Neurology 2003;61:422–3.
  5. Montastruc JL, Schmitt L, Bagheri H. Comportement pathologique de jeu au cours d’une maladie de Parkinson traitée par lévodopa et bromocriptine. Rev Neurol Paris 2003;159:441–3.
  6. Kurlan R: Disabling repetitive behaviors in Parkinson’s disease. Mov Disord 2004;19:433–7.
  7. Avanzi M, Uber E, Bonta F. Pathological gambling in two patients on dopamine replacement therapy for Parkinson’s disease. Neurol Sci 2004;25:98–101.
  8. Gunne LM: Narkomani – medicinska fakta. Akademiförlaget Göteborg 1975.
  9. Helling S: Det är som ett kärleksförhållande. Spelmissbruk bland ungdomar. CAN Rapport nr 72, 2003.
 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies