ATC-systemet - ett internationellt system för klassificering av läkemedel

den 10 juni 1999

Det system som numera används i Sverige för klassificering av läkemedel är det s k ATC-systemet. Detta står för "Anatomical Therapeutic Chemical Classification" och är ett system som ursprungligen utvecklats vid Norsk Medisinaldepot.

Bakgrund

Det system som numera används i Sverige för klassificering av läkemedel är det s k ATC-systemet. Detta står för "Anatomical Therapeutic Chemical Classification" och är ett system som ursprungligen utvecklats vid Norsk Medisinaldepot.

Syftet med detta system är i första hand att underlätta studier i läkemedelsanvändning. Systemet rekommenderades 1981 av WHOs regionala kontor för Europa, och året efter inrättades ett s k Collaborating Center for Drug Statistics Methodology vid Norsk Medisinaldepot utanför Oslo. Dessförinnan hade systemet redan på 70-talet tagits omhand och utvecklats av nordiska läkemedelsnämnden.

Ett ökande intresse för läkemedelskonsumtionsfrågor och behov av en vidare utveckling av klassificeringssystemet föranledde WHO att 1996 knyta centret direkt till högkvarteret i Genève. En tidigare europeisk arbetsgrupp till centrets hjälp ersattes då av en världsvid expertgrupp. Denna består av 13 personer, som representerar WHOs sex globala regioner. Inom gruppen finns experter inom olika områden såsom klinisk farmakologi, invärtes medicin och läkemedelsepidemiologi samt läkemedelsregulatorisk kompetens.

Systemets struktur

ATC-systemet består av 14 huvudgrupper, där läkemedlet placeras utifrån dess huvudindikation. Varje sådan motsvaras av en bokstav, som vanligen är den första i det engelska ordet för gruppen. ATC-systemets huvudgrupper är:

A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning
B Blod och blodbildande organ
C Hjärta och kretslopp
D Hud
G Urin- och könsorgan samt könshormoner
H Hormoner exklusive könshormoner
J Infektionssjukdomar
L Tumörer och rubbningar i immunsystemet
M Rörelseapparaten
N Nervsystemet
P Antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel
R Andningsorganen
S Ögon och öron
V Varia

Utöver dessa huvudgrupper klassificeras läkemedlen på fyra olika nivåer: Andra och tredje nivån är vanligen en terapeutisk/farmakologisk subgrupp, fjärde nivån terapeutisk/farmakologisk/kemisk och femte nivån den kemiska substansen. Som exempel kan nämnas glipizid:

A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning

(första nivån, anatomisk huvudgrupp)

A10 Diabetesmedel

(andra nivån, terapeutisk huvudgrupp)

A10B Perorala diabetesmedel

(tredje nivån, kemisk/terapeutisk/farmakologisk undergrupp)

A10B B Sulfonureider

(fjärde nivån, kemisk/terapeutisk/farmakologisk undergrupp)

A10B B07 Glipizid

(femte nivån, den kemiska substansen)

Samtliga medel som innehåller glipizid som verksam beståndsdel klassificeras med denna kod, dvs Apamid, Glibenese, Mindiab och Ozidia. Olika läkemedelsformer får samma kod. Så klassificeras t ex samtliga medel som innehåller östriol G03C A04. Det finns såväl tabletter som vaginalkräm och vagitorier klassificerade. I de fall olika medel innehåller samma substans, men har klart skilda indikationer och används i väsentligen olika doser hamnar preparaten i olika grupper. Östradiol för användning vid postmenopausala besvär klassificeras i G03C A03, medan medel som används för cancerbehandling klassificeras i L02A A02.

Nya koder - ändringar

WHO-centret i Oslo skapar med hjälp av sin expertgrupp nya koder för läkemedel vid förfrågan från användare. För Sveriges del innebär detta att Läkemedelsverket, i samband med att ett läkemedel godkänns, sänder in en förfrågan till centret med förslag om både kod och definierad dygnsdos, DDD. Normalt inkluderas inte en ny substans i ATC-systemet innan en ansökan om godkännande har lämnats in i åtminstone ett land. Man vill undvika att substanser som aldrig någonsin når marknaden inkluderas i systemet.

WHOs internationella expertgrupp fattar formellt beslut om alla nya ATC-koder. Gruppen har två årliga möten, vanligen i mars och oktober. Sedan gruppen godkänt en kod publiceras denna i kommande utgåva av WHO Drug information och WHO Pharmaceutical Newsletter. Därvid sätts en deadline för synpunkter. Om tungt vägande synpunkter skulle inkomma diskuteras ärendet ånyo vid nästkommande möte och ett slutgiltigt ställningstagande görs. Om inga kommentarer eller synpunkter har inkommit betraktas koden som final. De slutgiltiga koderna publiceras också i ovanstående skrifter. Dessutom publiceras den slutgiltiga koden i den årliga ATC/DDD-sammanställningen som utgår från Oslocentret.

Man försöker undvika att i onödan göra ändringar i systemet, eftersom detta kan försvåra jämförelser över tiden. Vissa förändringar är dock nödvändiga, t ex då nya läkemedel tillkommit. Nya substanser placeras ofta i en s k övrig grupp på fjärde nivå med beteckningen X till en början, men då flera liknande substanser tillkommer, brukar en ny egen nivå för dessa substanser skapas. Expertgruppen fattar också beslut om hur denna nya nivå ska benämnas. Vid studier är det viktigt att ta reda på om ett läkemedel tidigare haft en annan kod än den nu gällande. Som en generell regel sker emellertid ändringar restriktivt.

Bruk och missbruk av systemet

Systemet har skapats med syfte att vara ett redskap i studier av läkemedelsanvändning. Målet är att genom presentation av data kunna förbättra läkemedelsanvändningen. Systemet har använts sedan tidigt 70-tal och har visat sig passa för nationella och internationella jämförelser, för utvärdering av trender över tiden och för att se hur informationsåtgärder och liknande har inverkat på användningen. Data är också viktiga vid bedömningen av läkemedels säkerhet.

Vid Läkemedelsverket används systemet sedan många år också för administrativa ändamål. Som exempel kan nämnas att läkemedel grupperas enligt ATC-systemet i biverkningsregistret. Däremot är det inte korrekt att använda systemet för rabattering av läkemedel, i referensprissystem etc, vilket har skett i vissa länder. Inte heller är systemet avsett för marknadsföringsåtgärder. Det är viktigt att påpeka att klassifikationen av läkemedel i ATC-systemet inte innebär någon rekommendation till användning. Inte heller innebär klassifikationen någon värdering av medlets effekt.

Placering av läkemedel i olika ATC-koder betyder inte nödvändigtvis en skillnad i terapeutisk effekt, inte heller betyder placering i samma grupp att preparaten skulle vara terapeutiskt likvärdiga. Som mätenhet i ATC-systemet används DDD, definierad dygnsdos. I ett kommande nummer av Information från Läkemedelsverket kommer denna mätenhet att närmare beskrivas.

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies