Akut njursvikt av Kinin

den 4 mars 1999

Fallrapport

En 57-årig kvinna med fibromyalgiliknande besvär medicinerade med Naprosyn (naproxen) och Barcan (aceklofenak). Patienten hade tagit Kinin (kinin) vid några tillfällen under 1994, men därefter gjort uppehåll med denna medicinering. På grund av tilltagande problem med nattliga myrkrypningar tog patienten en tablett Kinin à 100 mg den 13 juni 1998.

Patienten insjuknade den 15 juni efter att ha besökt en restaurang, med buksmärtor och kräkningar. Påföljande dag tillkom diarré, gulfärgade ögonvitor och mörkfärgad urin. Hon avvaktade ett dygn, men uppsökte därefter akutmottagningen. Utredning visade snabbt stigande kreatinin, trombocytopeni, lätt anemi, förhöjda transaminaser, förhöjt CRP samt avtagande diures. I första hand misstänktes njurinsufficiens utlöst av NSAID. Enligt journalanteckningarna utsattes all pågående medicinering, inklusive Kinin. Ett Nitur-test var positivt. Patienten behandlades med Tienam (imipenem), Impugan (furosemid) och Solu-Medrol (metylprednisolon). En njurbiopsi gav inga hållpunkter för nekros. Hon genomgick vid ett tillfälle akut dialys. Därefter förbättrades hennes kreatininvärden och en månad senare hade hennes njurfunktion normaliserats.

Natten till den 12 augusti tog patienten en tablett Kinin à 100 mg, trots att behandlingen enligt journalen avslutats. Ett par timmar senare insjuknade hon med kräkningar, frossa, feber, diarré och akut njursvikt (S-kreatinin 790 mikromol/L). Vid detta tillfälle noterades även förhöjt COHb i blod, som tolkades som hemolys. För övrigt överensstämmer sjukdomsbilden helt med hennes tidigare insjuknande.

Mellan dessa två sjukhusvistelser, under en vistelse i Spanien, hade patienten insjuknat med diarré och illamående i samband med intag av Tonic water.

Kommentar

I Läkemedelsverkets biverkningsregister finns endast en liknande rapport registrerad sedan tidigare. Detta fall avser en då 44-årig kvinna, som efter att ha tagit Kinin insjuknade med illamående, kräkningar, diarré, feber, muskelvärk och magsmärtor. Utredningen påvisade stigande serumkreatinin och stigande urea. Efter upprepade dialysbehandlingar förbättrades patienten.

Akuta överkänslighetsreaktioner med kräkningar, buksmärtor och diarré är en inte helt ovanlig biverkan av kinin. I sällsynta fall förekommer feber och påverkan på blodbilden. Akut njursvikt nämns inte som en biverkan i FASS-texten, men ett flertal fallrapporter om hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) har publicerats i litteraturen bara under 1990-talet (1-10). Även interstitiell nefrit i samband med kinin-intag har rapporterats (11).

Kinin tillsätts till läskedrycker och spritdrycker för att ge bitter smak. Enligt Livsmedelsverket är den i Sverige maximalt tillåtna halten 100 mg kinin per liter (12). Inga sammanfattande listor över vilka drycker som innehåller kinin finns tillgängliga, men tillverkaren är skyldig att på etiketten notera om varan innehåller kinin. I utlandet kan högre halter (än 100 mg/L) förekomma. Som jämförelse kan nämnas att tablett Kinin innehåller 100 respektive 250 mg kinin per tablett (13).

Christina Håkansson Calmerklint, Elisabet Ekman och Ellen Vinge
Regionala Biverkningsenheten Södra Regionen
Universitetssjukhuset i Lund

Referenser

  1. Schattner A. Quinine hypersensitivity simulating sepsis. Am J Med 1998;104:488-90.
  2. McDonald SP, Shanahan EM, Thomas AC, Roxby DJ, Beroukas D, Barbara JA. Quinine-induced hemolytic uremic syndrome. Clin Nephrol 1997;47:397-400.
  3. Gottschall JL, Neahring B, McFarland JG, Wu GG, Weitekamp LA, Aster RH. Quinine-induced immune thrombocytopenia with hemolytic uremic syndrome: clinical and serological findings in nine patients and review of literature. Am J Hematol 1994;47:283-9.
  4. Story D, Hall A, Older P. Quinine-induced haemolytic uraemic syndrome (letter). Anaesth Intensive Care 1994;22:114-5.
  5. Maguire RB, Stroncek DF, Campbell AC. Recurrent pancytopenia, coagulopathy, and renal failure associated with multiple quinine-dependant antibodies. Ann Intern Med 1993;119:215-7.
  6. Blayney DW. Quinine-associated immune thrombopenia, neutropenia, and renal failure in a patient with Klinefelter´s syndrome (letter). Blood 1992;80:2686.
  7. Hagley MT, Hosney IA, Hulisz DT, Davis HH. Hemolytic-uremic syndrome associated with ingestion of quinine. Am J Nephrol 1992;12:192-5.
  8. Stroncek DF, Vercellotti GM, Hammerschmidt DE, Christie DJ, Shankar RA, Jacob HS. Characterization of multiple quinine-dependent antibodies in a patient with episodic hemolytic uremic syndrome and immune agranulocytosis. Blood 1992;80:241-8.
  9. Gottschall JL, Elliot W, Lianos E, McFarland JG, Wolfmeyer K, Aster RH. Quinine-induced immune thrombocytopenia associated with hemolytic uremic syndrome: a new clinical entity. Blood 1991;77:306-10.
  10. Barr E, Douglas JF, Hill CM. Recurrent acute hypersensitivity to quinine. BMJ 1990;301:323.
  11. Pawar R, Jacobs GH, Smith MC. Quinine-associated acute interstitial nephritis. Am J Kidney Dis 1994;24:211-4.
  12. Ilbäck NG, Livsmedelsverket, personlig kontakt.
  13. Kinin NM Pharma. FASS 1998:681-2.

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies