Förskrivning ex tempore av melatonin ersätts av licensförskrivning

den 21 december 1999

Läkemedelsverket har nyligen beslutat att inte bevilja Apoteket AB rikslicens, dvs tillstånd att lagerhålla melatonin, eftersom läkemedlet bedömts kunna tillhandahållas av annan tillverkare (NATURAL PHARMA International NPI AB) via licensförskrivning.

Melatonin är ett hormon som produceras av corpus pineale genom metabolism av tryptofan via bland annat serotonin. Serumnivån av hormonet varierar under dygnet och är högst nattetid. Hormonet har stor betydelse för dygnsrytmen. Insöndringen kontrolleras av ett endogent rytmgenererande system som bland annat synkroniseras av ljusförhållanden - mörker medför insöndring medan ljus hämmar insöndringen. Melatonin har en roll vid upprätthållande av cirkadiska rytmer, framför allt sömn-vakenhetsrytmen (1).

Förflyttning över flera tidszoner leder till att en persons dygnsrytm kommer i otakt med de lokala tidsförhållandena. Detta leder till s k jetlag. Flera studier tyder på att melatonin kan mildra besvären av jetlag (1-4).

Läkemedelsverket har tidigare gjort bedömningen att melatonin kan vara indicerat vid sömnstörningar framkallade av rubbningar i melatonininsöndringen (5).

Blinda vuxna personer som saknar ljusperception samt utvecklingsstörda och/eller blinda barn och ungdomar med dygnsrytmstörningar och med dessa sammanhängande sömnbesvär är andra patientgrupper där melatonin kan vara medicinskt ändamålsenligt och inte kan ersättas av befintligt godkänt läkemedel(1, 6, 7).

Ovannämnda användningsområden är relativt väldokumenterade. Däremot efterlyses fler kontrollerade, dubbelblinda och randomiserade studier på indikationer där melatonin bland annat på teoretiska grunder bedöms kunna ha positiv effekt, t ex vid sömnproblem i allmänhet, sömnstörningar hos äldre och vid depression. Eftersom melatonin inte är patenterbart har tyvärr intresset från läkemedelsindustrins sida att bekosta sådana studier hittills varit så gott som obefintligt.

I den amerikanska motsvarigheten till FASS, Physicians´ desk reference (PDR), är melatonin klassat som receptfritt s k OTC-läkemedel under indikationen "to enhance the natural sleep process" (8). År 1995 uppskattades 20 miljoner amerikaner använda melatonin för egenvård (9).

Det bör observeras att den farmaceutiska kvaliteten på råvaran för OTC-läkemedel innehållande melatonin nyligen har ifrågasatts (10, 11).

I Sverige är melatonin sedan 1995 klassificerat som läkemedel men har ej funnits tillgängligt som godkänt läkemedel. Melatonin som tillverkas av Apoteket AB för viss patient, dvs ex tempore, har emellertid hittills kunnat säljas utan godkännande på recept efter läkarordination.

Melatonin har de senaste åren förskrivits ex tempore i 29 olika styrkor(!) varierande mellan 0,1 mg och 100 mg per kapsel. Detta talar för stor osäkerhet i doseringen eller en extremt individualiserad dosering (5, 12).

Redovisningen av den receptinsamling som Läkemedelsverket genomförde avseende melatoninförskrivningen i Sverige under sista kvartalet 1997 visade bland annat att melatonin då förskrevs vid indikationer såsom fibromyalgi och amalgamassocierad sjukdom, för vilka dokumenterad effekt av melatonin saknades (5).

Receptundersökningen tydde på att melatonin i många fall förskrevs på ett irrationellt sätt – på icke dokumenterade indikationer i anmärkningsvärt höga doser.

Läkemedelsverket har nyligen beslutat dels att avslå Apoteket ABs ansökningar om rikslicens för melatonin, dels att förelägga Apoteket AB att ej längre tillhandahålla melatonin per ex tempore-förskrivning i flera olika styrkor. Styrkorna som omfattas av besluten är följande: 0,5; 1; 2; 3; 4 och 5 mg-kapslar. Förskrivning ex tempore av dessa styrkor har nämligen bedömts kunna ersättas av licensförskrivning av motsvarande läkemedel från ovannämnda tillverkare (NATURAL PHARMA International NPI AB). Besluten grundar sig på Läkemedelsverkets föreskrifter samt riktlinjer.

Licensförskrivning av potenta läkemedel om vilka vi har ofullständiga kunskaper är att föredra framför förskrivning ex tempore, bland annat för att det underlättar en uppföljning som kan ge ökade kunskaper om läkemedlens effekt och biverkningar. Licensförfarandet ger Läkemedelsverket möjlighet att värdera förskrivningen och vid behov föreslå klinisk prövning på vissa indikationer.

Eftersom risk för tillvänjning föreligger vid bruk av alla vanligen förskrivna hypnotika är behovet stort av alternativa typer av sömnmedel. Melatonin skulle kunna vara ett sådant icke beroendeframkallande alternativ. Därför bedöms jämförande studier mot gängse hypnotika vid olika former av sömnrubbningar vara synnerligen angelägna (13, 14).

Ovannämnda beslut innebär att ex tempore-tillverkning av melatonin i ovannämnda styrkor upphör och att förskrivarna hänvisas till licensförskrivning (15).

Referenser

  1. Brown GM. Melatonin in psychiatric and sleep disorders. Therapeutic implications. Pharmacology and Pathophysiology 1995;3:209-26.
  2. Petrie K, Dawson AG, Thompson L et al. A double-blind trial of melatonin as treatment for jet lag in international cabin crew. Biological Psychiatry 1993; 33:526-30.
  3. Claustrat B, Brun J, David M et al. Melatonin and jet lag: Confirmatory result using a simplified protocol. Biological Psychiatry 1992;32:705-11.
  4. Petrie K, Conaglen JV, Thompson L et al. Effect of melatonin on jet lag after long haul flights. Br Med J 1989;298:705-7.
  5. Beermann B. Förskrivning av melatonin - ett exempel på irrationell läkemedelsanvändning. Information från Läkemedelsverket 4:98.
  6. Palm L, Blennow G, Wetterberg L. Long-term melatonin treatment in blind children and young adults with circadian sleep - wake disturbances. Developmental Medicine & Child Neurology 1997;39:319-25.
  7. Folkard S, Arendt J, Aldhous M et al. Melatonin stabilises sleep onset time in a blind man without entrainment of cortisol or temperature rhythms. Neuroscience Lett 1990;113:193-8.
  8. Physicians´ desk reference (PDR), 1999, s. 3242.
  9. Sanders DC, Chaturvedi AK, Hordinsky JR. Melatonin: aeromedical, toxicopharmacological, and analytical aspects. Journal of analytical toxicology 1999;23:159-67.
  10. Laforce R, Rigozzi K, Paganetti M, Guainazzi P, Calderari G. Aspects of melatonin manufacturing and requirements for a reliable active component. Biological Signals and receptors 1999;8:143-6.
  11. Naylor S, Gleich GJ, Cupp M. Over-the-counter melatonin products and contamination. American Family Physician 1999;59:284+287-8.
  12. Avery D, Lenz M, Landis C. Guidelines for prescribing melatonin. Ann Med 1998;30:122-30.
  13. Zisapel N. The use of melatonin for treatment of insomnia. Biol Signals Recept 1999;8:84-9.
  14. Wagner J, Wagner ML, Hening WA. Beyond benzodiazepines: alternative pharmacologic agents for treatment of insomnia. Ann Pharmacother 1998;32:680-91.
  15. Ahlqvist Rastad J, Klintberg K, von Bahr C. Läkemedelsverkets policy för licensläkemedel. Läkartidningen 1996;47:4309-10.

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies