Införsel av läkemedel vid resor och via postförsändelser - Risker med beställning via Internet

den 1 februari 1999

Rättslig bakgrund

Läkemedelslagen (1992:859), som trädde i kraft den 1 juli 1993, innehåller de grundläggande bestämmelserna om läkemedelshanteringen i Sverige. I 17 § läkemedelslagen finns bestämmelser om import av läkemedel. Läkemedelsverket har i anslutning därtill meddelat särskilda föreskrifter om införsel för personligt bruk (LVFS 1996:5). Med läkemedel för personligt bruk avses läkemedel som lagligen erhållits för medicinskt ändamål och personligt bruk.

Införsel från ett land utanför EU/EES

Läkemedel för personligt bruk får av resande föras in från ett land utanför EU/EES i en mängd som vid varje inresa till Sverige motsvarar högst tre månaders förbrukning (LVFS 1996:5, 4 §). Resanden ska kunna styrka att läkemedlet är för personligt bruk. För receptbelagda läkemedel kan detta ske genom t ex skriftligt intyg från läkare eller genom att läkemedlet är försett med apoteksetikett som upptar namnet på både förskrivande läkare och personen som för in läkemedlet (6 §).

Läkemedel får inte föras in från ett land utanför EU/EES genom postförsändelse e dyl.

Införsel från ett land inom EU/EES

Från ett land inom EU/EES är det tillåtet för resande att föra in läkemedel för personligt bruk motsvarande högst ett års förbrukning vid varje inresa till Sverige (LVFS 1996:5, 5 §). Personen ifråga måste dock kunna styrka att läkemedlet är för personligt bruk (6 §).

Införsel genom postförsändelse från ett EU/EES-land till Sverige får ske om:

  • läkemedlet är för mottagarens personliga bruk,
  • läkemedlet är godkänt i både Sverige och exportlandet,
  • läkemedlet har införskaffats på apotek (eller motsvarande) i exportlandet,
  • i fråga om receptbelagt (i det ena eller båda länderna) läkemedel det är utskrivet av en behörig förskrivare inom EU/EES,
  • varje försändelse innehåller högst ett års förbrukning (7 §),
  • mottagaren kan styrka ovanstående (8 §).

Läkemedelsverket kan meddela undantag (dispens) från bestämmelserna i LVFS 1996:5 (11 §). 
 

Definition av läkemedel

Med läkemedel förstås enligt 1 § läkemedelslagen varor som är avsedda att tillföras människor eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller användas i likartat syfte.

Av lagens förarbeten (prop 1991/92:107) framgår att det inte bara är varans objektiva egenskaper som klassificerar den som läkemedel utan att det är säljarens avsikt med den utbjudna varan som är avgörande. Läkemedelsbegreppet innefattar således alla beredningar som inte har någon visad effekt men som av säljaren utges för att ha en sådan. Det är dock inte enbart direkta påståenden vid marknadsföringen som är avgörande för en produkts klassificering. Även faktorer såsom ingående beståndsdelar/folkmedicinsk användning, läkemedelsform, doseringsanvisning, produktnamn m m är av betydelse.

Hälsorisker

Många av preparaten som utbjuds till försäljning via Internet är direkt olämpliga för egenvård och kan få hälsovådliga konsekvenser vid felaktigt intagande eller felaktig dosering. Produkter som är receptbelagda i Sverige och/eller andra länder saluförs i vissa fall sedan köparen fyllt i en enkät eller helt utan krav på lämnande av uppgifter om hälsotillstånd. Vidare finns det inga garantier för att preparaten är vetenskapligt beprövade eller för att de traditionellt har använts som läkemedel. Detta medför att det finns en ökad risk för biverkningar eller interaktioner som köparen är helt oförberedd på eller att preparatet inte har någon verkan alls. Dessutom saknas möjlighet att säkerställa produktens kvalitet. Således finns det inget som garanterar att en beställd produkt innehåller det som påstås, oavsett vad företaget påstår i sin marknadsföring eller vad produktförpackningen säger. Detta gäller både konventionella läkemedel och naturpreparat. Den omständigheten att en produkt är "naturlig" innebär inte att den är ofarlig; många växter innehåller farmakologiskt aktiva substanser som kan ge upphov till både biverkningar och interaktioner med konventionella läkemedel. Flertalet läkemedelssubstanser kommer ursprungligen från naturen även om det i de flesta fall inte är ekonomiskt möjligt att i större mängder framställa substansen ur växten.

Förskrivning av läkemedel utgår traditionellt från en medicinsk undersökning utförd av läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. Detta undersökningsled bortfaller av naturliga skäl vid internetförsäljning. Utger sig ett företag för att sälja produkter som har effekt på sjukdomstillstånd som kräver läkarvård kan det medföra att personer istället för att uppsöka läkare ställer sitt hopp till dessa medel och i förlängningen blir ännu sjukare innan de slutligen tvingas uppsöka läkare för vård.

Ekonomiska konsekvenser

Läkemedel som skickas via postförsändelse kan stoppas i tullen. De läkemedel/naturläkemedel/produkter som saluförs via Internet är ofta dyra och betalning sker i normalfallet innan varorna levereras. Blir en försändelse stoppad i tullen på grund av att den innehåller läkemedel och Läkemedelsverket inte meddelar dispens mot förbudet att föra in läkemedel till Sverige, återsänds försändelsen till avsändaren eller förstörs. Risken för köparen att lida ekonomisk förlust är därmed stor.

Kroppsbyggare

Något som ligger lite vid sidan om det ovanstående men som kan medföra liknande problem är försäljningen av preparat för kroppsbyggare på Internet. Sådana preparat försäljs visserligen inte som läkemedel men de kan innehålla substanser som är läkemedelsklassade. Preparaten som försäljs på utländska hemsidor kan innehålla t ex DHEA och androstendion, som är läkemedelsklassade i Sverige (se LVFS 1995:9, senast ändrad och omtryckt genom 1998:2).

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies