Om långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel och risk för allvarliga astmaanfall

den 7 juni 2006

Läkemedelsverket får för närvarande många frågor angående en vetenskaplig studie där långverkande luftrörsvidgande läkemedel har visats öka risken för svåra astmaanfall. Läkemedelsverkets råd till patienter är att vara noga med att följa sin basbehandling med inflammationsdämpande inhalationssteroider, och att vid osäkerhet kontakta sin läkare eller astmasjuksköterska för rådgivning.

Astma är en sjukdom som orsakar andningsbesvär. Sjukdomen gör luftrören inflammerade och överkänsliga. Överkänsligheten leder till att de lätt drar ihop sig. Det kan till exempel ske vid ansträngning eller kontakt med irriterande ämnen. Inflammationen och sammandragningen ger andnöd, pipande andning och hosta.

Läkemedel mot astma verkar genom att antingen dämpa inflammationen i luftvägarna eller genom att vidga luftrören. Det är vanligt att olika astmaläkemedel kombineras för att ge bättre effekt. Grunden i astmabehandlingen utgörs av långverkande inflammationsdämpande läkemedel (inhalationssteroider) i förebyggande syfte och snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel (beta-2-stimulerare) vid behov.

Studien, som refereras i nyhetsartiklar bland annat i Dagens Nyheter, Aftonbladet och på text-TV, gäller långverkande luftrörsvidgande läkemedel, så kallade långverkande beta-2-stimulerare (salmeterol och formoterol). Idag finns tre godkända läkemedel i Sverige som tillhör denna grupp: Serevent, Oxis och Foradil. I Sverige används långverkande beta-2-stimulerare endast som tilläggsbehandling till patienter som inte fått tillräcklig hjälp av inhalationssteroider och kortverkande beta-2-stimulerare – till skillnad från i USA, där läkemedlen är godkända att användas som enda behandling. Inga dödsfall till följd av medicinering med långverkande beta-2-stimulerare finns registrerade i Sverige.

Långverkande beta-2 stimulerare ingår även i de kombinationsprodukter som finns på den svenska marknaden, Symbicort och Seretide, men dessa innehåller också inhalationssteroider

Resultaten från studien kommer att granskas av Läkemedelsverket och övriga berörda läkemedelsmyndigheter i Europa. Tills vidare gäller nedanstående råd.

Råd till patienter

  • Var noga med att följa den basbehandling som din läkare har ordinerat, med inflammationsdämpande inhalationssteroider.
  • Om du känner dig osäker, kontakta din läkare eller astmasjuksköterska för rådgivning.
 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies