Rapport från diskussionsmöte om skabb och huvudlöss

den 8 mars 2006

Problemen med huvudlöss har blivit allt vanligare och försäljningen av lusmedel har ökat under många år. Diskussioner kring eventuell resistensutveckling och nya medicintekniska produkter mot löss har gjort att frågorna kring behandling blivit fler.

 Även problemen med skabb tycks på sina håll ha förvärrats. Flera hudkliniker uppger att de idag har fler patienter med skabb än tidigare.
Med anledning av detta anordnade Läkemedelsverket i december 2005 ett möte för att diskutera hur läget ser ut i landet när det gäller skabb och huvudlöss. I mötet deltog bland annat regionala kontaktpersoner på hudkliniker, representanter från Smittskyddsinstitutet och Apoteket.

Skabb

Har det blivit vanligare med skabb?

Det finns en periodicitet när det gäller skabbepidemier, med toppar då det är vanligare. Intervallen mellan topparna har ibland legat på cirka femton år, men någon tydlig generell periodicitet finns inte. Nu tycks det som att problemen med skabb åter igen ökar på vissa håll i landet.

Vid mötet presenterades resultatet av en enkätundersökning. Ett frågeformulär hade skickats ut till alla verksamhetschefer vid landets hudkliniker. Formuläret innehöll frågor om förekomst av skabb och behandling. Det gick inte att utifrån denna enkät utläsa någon tydlig trend av ökade problem, men på några platser upplevde man en ökning eller kraftig ökning av antalet patienter med skabb. Hur vanligt det är med skabb vet man dock inte. Frågeformuläret ger inte tillräckligt svar, dels för att inte alla hudkliniker svarade, men framförallt för att många patienter behandlas i primärvården. Försäljningssiffrorna för skabbläkemedlet Tenutex ger inte heller någon tydlig vink om förekomsten, eftersom detta medel även används mot huvudlöss och flatlöss.

Tenutex är förstahandsmedel

Tenutex är det medel som används i första hand vid behandling av skabb. En viss uppgång i försäljningen kan ses, men kan bero på ökade problem med huvudlöss då ju medlet också används. Nix kräm är ett alternativ till Tenutex, framförallt till barn och gravida, men används enligt försäljningsstatistiken i mycket liten utsträckning. Vid svår skabb finns vid behov annan behandling att tillgå.

Ett antal punkter som kan vara problematiska vid diagnostisering och behandling av skabb diskuterades under mötet. En av svårigheterna ligger i att Tenutex är receptfritt, men skabb är av flera skäl inte lämpligt för egenvård.

Viktig smittspårning och svåra gränsdragningar

En person med skabb kan smitta utan att själv ha några nämnvärda symtom. Smittspårningen blir därför mycket viktig. Alla tänkbara kontakter måste följas upp för eventuell behandling, vilket kan vara svårt för den enskilde patienten att göra på egen hand.

Vilka personer i patientens kontaktnät som ska behandlas finns det utifrån enkätresultaten olika rutiner för på olika kliniker. Det vanliga rådet är att alla som bor i samma hushåll ska behandlas, samt andra närstående (”kramkontakter”).

Diagnostik och behandling

Om möjligt bör man alltid eftersträva en korrekt diagnos innan behandling sätts in. Misstänker man att man smittats av skabb bör man därför uppsöka läkare.

Smittvägar och sanering

När skabb påvisats bör man göra en viss sanering i hemmet. Kläder som man haft de senaste dygnen bör tvättas, liksom sängkläder. Skor och handskar vädras två dygn.

Skabbdjuren trivs bäst där det är fuktigt och varmt, eller kallt. I varmt och samtidigt torrt klimat trivs de inte lika bra. Är klimatet riktigt gynnsamt kan de överleva några dagar. Förutom via kroppskontakt, kläder och sängkläder kan skabbdjuren även smitta via handdukar och solarier.

Huvudlöss

Hur ser lusläget ut?

Det finns ett stort intresse i samhället när det gäller huvudlöss. Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet och apoteken får mycket frågor som rör allt från lössens biologi till hur man på bästa sätt blir av med dem. Enligt Apotekets statistik har försäljningen av läkemedel mot huvudlöss fortsatt att öka fram till nu. På hudklinikerna ser man också till viss del att problemen med huvudlöss förvärrats, även om diagnostik och behandling oftast sker i hemmen. Några hudkliniker har mycket samtal och rådgivning kring svårbemästrade lusepidemier på skolor och förskolor. Ett problem som togs upp under mötet var att det fortfarande finns väldigt mycket tyckande och ”troende” när det gäller lusbehandling. Många vill gå ”den enkla vägen”, och välja den behandlingsmetod som verkar smidigast. Man använder olika medel på olika sätt, - med olika behandlingsresultat, vilket bidrar till svårigheterna att få bukt med lusepidemierna.

Nya medel mot huvudlöss

Förutom de läkemedel som finns på den svenska marknaden (Prioderm, Tenutex och Nix), har Apoteket nyligen tagit in två medicintekniska produkter i sitt sortiment. Det finns även liknande produkter till försäljning på Internet och i hälsokosthandeln. Dessa är inte klassade som läkemedel eftersom de sägs ha en fysikalisk, kvävande effekt på lössen. I och med att de är klassade som medicintekniska produkter styrs de av ett helt annat regelverk än läkemedel.
De innehåller olika typer av växtoljor och de framställs ofta i reklamen som naturliga och ofarliga. En möjlig risk finns därför att patienter överbehandlar, och behandlar alla i familjen för säkerhets skull. Ett annat problem kan vara att det för kunden på Apoteket inte syns någon skillnad mellan medlen. Alla lusmedel kan uppfattas som läkemedel och därmed framstå som dokumenterade på samma sätt.

En genomgång av växtoljor, deras innehåll och effekter presenterades vid mötet. Det finns två olika typer av oljor från växter; vegetabiliska respektive essentiella (eteriska).

Kokosolja är en vegetabilisk olja, medan anisolja och ylang-ylangolja är eteriska oljor. De senare innehåller många sekundära växtmetaboliter som skulle kunna ge upphov till biverkningar. De vegetabiliska oljorna innehåller inte dessa växtmetaboliter, men kan eventuellt ge allergiska symtom hos individer som är känsliga för sådana ämnen.

De nya medlens effektivitet och troliga verkningsmekanism diskuterades. En möjlig slutsats som framfördes är att anisolja och ylang-ylangolja har en biokemisk-toxisk effekt på lössen, medan kokosolja troligtvis har en fysikalisk effekt på lössen. Risken för resistensutveckling mot växtoljor är sannolikt mycket liten, eftersom de innehåller så många olika komponenter. Än finns inte så stor erfarenhet av dessa medel, varför ytterligare jämförande studier med befintliga läkemedel vore önskvärt.

Resistensproblematik

I en nyligen genomförd resistensundersökning i Danmark drogs slutsatsen att det i Danmark finns en utbredd resistens mot malation och permetrin (verksamma substanser i Prioderm respektive Nix), vilket betyder att lössen utvecklat en motståndskraft mot medlen. Studien är ännu inte publicerad i referee-bedömd tidskrift, och det bör också påpekas att undersökningen gjordes i orter som rapporterat stora problem med huvudlöss. Huruvida resultatet är representativt för hela Danmark är därför oklart. Studien har också blivit kritiserad för den metod som användes (s.k. dropptest).

Någon liknande undersökning har inte gjorts i Sverige och det är därför oklart hur resistensläget ser ut här. Troligen förekommer resistens, men vi vet inte i vilken utsträckning. Vilken metod som skulle användas vid en eventuell resistensundersökning, och hur den praktiskt skulle genomföras måste fortsatt diskuteras.

Prioderm kutan lösning i första hand

Prioderm kutan lösning rekommenderas fortfarande i första hand. Om det inte fungerar rekommenderas behandling med Tenutex. Mötesdeltagarnas erfarenhet är att detta är en strategi som för närvarande fungerar. Denna behandlingsrekommendation måste dock fortlöpande utvärderas. Om större problem med misstänkt resistens uppstår är det önskvärt att detta undersöks med lämplig metod och att val av förstahandsbehandling därefter omvärderas.

Luskamning kan förhindra etablering

Det finns en mängd olika luskammar på marknaden, med skillnader i material och utformning. Det går inte rekommendera en viss sort, eftersom olika kammar kan fungera bäst för olika hår. Oavsett kam är det viktigt med tekniken, att man benar upp håret och tar lite hår i taget. Det är viktigt att vara medveten om att kamningen tar tid, och att den måste få göra det. En grundlig våtkamning tar åtminstone 20-30 minuter, kanske ännu längre om håret är långt och tjockt. Att kamma i vått hår med balsam i kan underlätta.

Kamningen är framförallt viktig för att upptäcka lössen, förhindra etablering av smitta och för att kontrollera behandlingsresultat. Luskammen kan även användas som enda behandlingsmetod. Detta kräver dock mycket noggrann kontinuerlig kamning under ca två veckor.

Viktigt med upprepad information

Ansvaret för undersökning och behandling är föräldrarnas. Det kommer hela tiden nya barn och föräldrar in i barnomsorg och skola, och därför måste informationen om hur huvudlöss ska upptäckas och behandlas ges återkommande. Skolsköterskorna har ett stort informationsansvar, men det är viktigt med upprepad, likartad information från alla instanser (myndigheter, skolhälsovården, apoteken m. fl.).

De viktigaste hållpunkterna, oavsett behandlingsmetod, är:

  • noggrann diagnostik och smittspårning
  • noggrann och korrekt behandling med efterkontroll.

För att fortsatt kunna utvärdera behandlingsrekommendationerna är det viktigt att misstankar om resistens rapporteras till Läkemedelsverket. Det är likaså viktigt att rapportera eventuella problem med de nya medicintekniska produkterna.

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies