Inga belägg för att acetylkolinesteras-hämmare har bromsande effekt vid Alzheimers sjukdom

den 13 juni 2007

Det finns inga belägg för att demensläkemedlen Aricept, Exelon och Reminyl, som ofta betecknas som ”bromsmediciner”, har en bromsande effekt på Alzheimers sjukdom. Läkemedlen är godkända för att de har visats ha en symtomlindrande effekt som kan vara av värde för patienter med Alzheimers sjukdom.

Det finns ännu inte något läkemedel som bromsar upp det progressiva sjukdomsförloppet vid demenssjukdomar. Såväl acetylkolinesterashämmarna (Aricept, Exelon och Reminyl) som NMDA-receptorantagonisten Ebixa är godkända för symtomatisk behandling av Alzheimers sjukdom. Icke desto mindre talas det ofta om ”bromsmediciner”, vilket antyder att de tillgängliga läkemedlen skulle ha en bromsande effekt på det underliggande sjukdomsförloppet. Denna föreställning tycks bygga på enskilda fallrapporter eller okontrollerade uppföljningar i klinisk praxis. Några kontrollerade studier som visar på en bromsande effekt finns dock inte.

Figur 1 a, b och c visar utfallet i de sexmånaders placebokontrollerade studier som låg till grund för godkännandet av Aricept, Exelon och Reminyl (1). Effektmönstret är gemensamt för de tre produkterna. Initialt ses i genomsnitt en förbättring för såväl patienter på aktiv behandling som för placebobehandlade patienter (att den initiala förbättringen ej ses för placebopatienterna i Exelonstudierna torde bero på att någon effektmätning inte gjordes före tre månader). Storleken på den initiala effekten är 2,5–3 poäng på den kognitiva delskalan av Alzheimer´s Disease Assessment Scale (ADAS-Cog). Efter tre månader slår dock det underliggande sjukdomsförloppet igenom och patienterna försämras. Denna försämring sker parallellt i behandlingsgrupp och placebogrupp för alla tre produkterna. En positiv effekt på progressionen borde ha manifesterat sig i en divergerande utveckling över tid.

För Aricept gjordes ett försök att visa på en bestående effekt av behandlingen, vilket skulle vara förenligt med en bromsande effekt. Efter sex månader sattes patienterna i den aktiva behandlingsgruppen singelblint över på sex veckors placebobehandling. Som framgår av Figur 1 a kunde någon bestående effekt ej påvisas.

Efter godkännandet har två placebokontrollerade ettårsstudier genomförts med Aricept. Resultaten i dessa är konsistenta med resultaten beskrivna ovan. I en studie undersökte Mohs et al. tiden till en kliniskt relevant funktionsnedsättning (2). Upp till 18 veckor divergerade kurvorna för tid till relevant försämring för att sedan löpa parallellt till 52 veckor. Även kurvorna för symtomskattningarna löper parallellt. I studien av Winblads et al. ses en svag tendens till divergerande kurvor (3). I denna studie uppnåddes dock ej formell statistisk signifikans i den primära analysen.

Förhoppningen om en positiv effekt på progressionen utgör vidare grund för påståenden om att det är viktigt att sätta in behandlingen tidigt. För alla acetylkolinesterashämmare har försök gjorts att behandla förstadier till Alzheimers sjukdom, så kallad Mild Cognitive Impairment (MCI). Någon positiv effekt vid MCI har dock ej kunnat påvisas i tvååriga placebo-kontrollerade studier.

Sammanfattningsvis har symtomatisk effekt visats för kolinesterashämmarna vid Alzheimers sjukdom. Några belägg för att denna effekt ökar över tid, därmed indikerande en effekt på den underliggande progressionen, finns ej. Den symtomatiska effekten motsvarar en förskjutning i symtomatologin i 4–8 månader (Figur 2).

Illustration Figur Aricept

Illustration Exelon graf

 

Illustration Reminyl graf

Figur 1. Effekt av acetylkolinesterashämmare i placebokontrollerade studier vid Alzheimers sjukdom. Resultat av poolade analyser.

 

Illustration Figur 2

Figur 2. Schematisk bild av effekten av acetylkolinesterashämmare i placebokontrollerade studier vid Alzheimers sjukdom.

Referenser

  1. Till Läkemedelsverket insänd dokumentation.
  2. Mohs RC, Doody RS, Morris JR, et al. A 1-year, placebo-controlled preservation of function survival study of donepezil in AD patients. Neurology 2001;57:481–6.
  3. Winblad B, Engedal K, Soininen H. A 1-year, randomized , placebo-controlled study in patients with mild to moderate AD. Neurology 2001;57:489–95.
 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies