Varning för Aristolochia i kinesiska örtprodukter

den 6 december 2007

Läkemedelsverket varnar för produkter med Aristolochia-arter som innehåller aristolochiasyra. Produkterna används inom traditionell kinesisk medicin bland annat som inflammationsdämpande medel mot reumatiska sjukdomar. Du som har använt en produkt med innehåll av Aristolochia bör vända dig till läkare för en kontroll.

Produkter som innehåller aristolochiasyra kan redan i mycket låga doser ha njurskadande och cancerframkallande effekt. De används inom traditionell kinesisk medicin som bland annat inflammationsdämpande medel mot reumatiska sjukdomar.

Läkemedelsverket varnar nu för produkter med Aristolochia-arter som innehåller aristolochiasyra. I Sverige är produkter som innehåller aristolochiasyra klassificerade som läkemedel. Läkemedel får inte säljas i Sverige om de inte först har godkänts för försäljning här. Det finns inga produkter som innehåller Aristolochia-arter som är godkända för försäljning i Sverige och därför finns det inga sådana produkter som får säljas här. Risken är att dessa produkter trots detta görs tillgängliga t.ex. via handel på Internet.

Du som har använt en produkt med innehåll av aristolochiasyra bör vända dig till läkare för en kontroll. Läkemedelsverket uppmanar också hälso- och sjukvård och allmänhet att rapportera produkter med innehåll av aristolochiasyra på den svenska marknaden. Du finner kontaktuppgifter till höger. Läkemedelsverket kommer att följa upp eventuell försäljning till svenska konsumenter och vidta rättsliga åtgärder om försäljning förekommer.

Varningar även på Irland och i England

Läkemedelsmyndigheterna på Irland och i England har nyligen varnat för att produkter som innehåller Aristolochia säljs trots att det inte är tillåtet. Myndigheternas varning gällde produkter med följande benämningar:

  • Xiao Qin Long Wan
  • Chuan Xiong Cha Tiao Wan
  • Bai Tou Weng Wan
  • Xie Gan Wan.

Aristolochia återfinns under många namn

Produkter som innehåller aristolochiasyra kan återfinnas under många namn. Det finns till exempel en rad namn som används för olika Aristolochia-arter, såsom Guang fang ji, Guan mu tong, Ma dou ling, Tian xian teng, Qing mu xiang, Birthwort och Virginia snakeroot.

Aristolochiasyra finns i alla delar av växterna, och samtliga Aristolochia-arter kan innehålla aristolochiasyra.

Aristolochiasyra finns troligen också i andra växter, som exempelvis Asarum-arter. Fler beteckningar på växter som innehåller aristolochiasyra finns upptagna på den amerikanska läkemedels- och livsmedelsmyndighetens (FDA:s) webbplats (se länk till höger). Observera att Läkemedelsverket inte kan garantera att de ovanstående uppgifterna om namn och förekomst av aristolochiasyra är heltäckande.

Aristolochia-arter och aristolochiasyra kan också finnas i en produkt även om innehållsförteckningen inte anger det. Inom traditionell kinesisk läkekonst kan nämligen utbyte av växt förekomma. Det innebär att Aristolochia-arter kan ersätta vissa andra växter som till exempel Akebia-, Clematis-, Cocculus-, och Stephania- arter. Produkter som enligt en ingredienslista innehåller någon art av dessa växter kan alltså även innehålla Aristolochia. Så var fallet med det bantningspreparat som i Belgien orsakade över 100 fall av allvarlig njurskada i början av 1990-talet och senare också njurcancer. Också i ”gruppnamn” som Fang Ji, Mu Tong, Ma Dou Ling och Mu Xiang kan Aristolochia-arter förekomma.

Läkemedelsverket har tidigare varnat för giftiga och skadliga naturprodukter på världsmarknaden (2006) och användning av okända kinesiska örtpreparat (2003) och eventuellt innehåll av Aristolochia-arter. Vad gäller den här typen av produkter, som inte är godkända eller kontrollerade av en läkemedelsmyndighet, kan användaren inte vara säker på vad produkten faktiskt innehåller.

Referenser:

EMEA/HMPC/138381/2005. Public statement on risks associated with the use of herbal products containing Aristolochia species.

Vanherweghem J-L, Depierreux M, Tielemans C, et al.  Rapidly progressive interstitial renal fibrosis in young women: association with slimming regimen including Chinese herbs. Lancet 1993;341(8842):387–91.

Cosyns J-P, Jadoul M, Squifflet JP, et al. Chinese herbs nephropathy: A clue to Balkan endemic nephropathy. Kidney Int. 1994;45:1680–1688.

Van Ypersele de Strihou C, Vanherweghem J-L. The tragic paradigm of Chinese herb nephropathy. Nephrol Dial Transplant. 1995;10(2):157–160.

Zhu M, Phillipson JD. Hong Kong samples of Chinese medicine “Fang ji” contain aristolochic acid. Int J Pharmacognosy 1996;34(4):283–289.

Cosyns J-P, Jadoul M, Squifflet JP, et al. Urothelial lesions in Chinese-herb nephropathy. Am J Kidney Dis. 1999;33(6):1011–1017.

Lord GM, Tagore R, Cook T, et al. Nephropathy caused by Chinese herbs in the UK. Lancet 1999;354:481–482.

Nortier JL, Martinez MC, Schmeiser HH, et al. Urothelial carcinoma associated with the use of a Chinese herb (Aristolochia fangchi). New Engl J Med. 2000;342(23):1686–1692.

De Broe ME. On a nephrotoxic and carcinogenic slimming regimen. Am J Kidney Dis. 1999;33(6):1171–1173.

Peña JM, Borrás M, Ramos J, et al. Rapidly progressive interstitial renal fibrosis due to a chronic intake of a herb (Aristolochia pistolochia) infusion. Nephrol Dial Transplant. 1996;11:1359–1360.

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 

Kontakta oss

För mer information kontakta:

Barbro Gerdén, tel 018-174872
Lena Sahlström, tel 018-174818

För rapportering av misstänkt Aristolochia, kontakta:
Anders Tufvesson

 

Relaterad information

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies