Läkemedelsregistret – ett växande träd med stor fruktpotential

den 12 maj 2008

En lång svensk registertradition inom hälso- och sjukvårdsområdet har kompletterats med ytterligare ett betydelsefullt register: det svenska Läkemedelsregistret (LMR). LMR utgör en av de största befolkningsbaserade läkemedelsdatabaserna i världen och medför ett viktigt tillskott till Läkemedelsverkets säkerhetsövervakning av läkemedel.

Sverige har en lång tradition när det gäller register inom hälso- och sjukvårdsområdet. När Läkemedelsregistret (LMR) blev verklighet 1 juli 2005 hade det föregåtts av många års diskussioner och motstånd. Den främsta anledningen var en oro för att registret skulle bli ett hot mot den personliga integriteten hos privatpersonerna som skulle ingå i registret.

Händelsen med att cox 2-hämmaren Vioxx (rofecoxib) drogs tillbaka från marknaden 2004 illustrerade tydligt hur viktigt det är att upptäcka tidiga signaler om biverkningar för att förebygga större skadeverkningar. Den pekade på fördelar med ett rikstäckande läkemedelsregister, något som även äldre- och patientorganisationer lyfte fram, och beslutet att inrätta LMR fattades.

Läkemedelsregistret är lokaliserat till Epidemiologiskt Centrum (EpC) på Socialstyrelsen, som är registerhållare (innehavare av registret). Data till registret skickas varje månad från Apotekets datalager (ADL). Cirka 60 miljoner recept expedieras per år och andelen av den svenska befolkningen som hade gjort minst ett uttag av läkemedel på apotek var ett år efter starten av LMR nästan 80 procent.

Viktiga förbättringar

Läkemedelsregistret innebär viktiga förbättringar för Läkemedelsverkets säkerhetsövervakning av läkemedel. Dels ger registret en mer detaljerad bild av läkemedelsanvändningen i Sverige med hjälp av den exponeringsinformation som registret innehåller, och dels erbjuder registret möjligheter att göra korsanalyser och samkörningar med andra register vid olika frågeställningar som gäller läkemedelssäkerhet.

1. Läkemedelsanvändning – exponeringsinformation

Det går exempelvis att direkt få fram antalet individer som använder ett specifikt läkemedel. Detta är viktigt vid larmsituationer om allvarliga biverkningar av ett läkemedel.

I och med att det går att utläsa vilka läkemedelskombinationer som förekommer på individnivå går det att följa (och upptäcka) nya sätt att behandla olika sjukdomstillstånd. Det går även att göra uppskattningar av komorbiditet. Ett exempel kan vara läkemedelsbehandlad typ 2-diabetes där det finns registrerat samtidig medicinering med blodfettssänkande läkemedel. Kombinationen är sannolikt ett uttryck för komorbiditet, specificerad som metabola syndromet.

Uttag av läkemedel kan i vissa fall användas som proxyvariabel (surrogatvariabel) för såväl sjukdomar som biverkningar av ett tidigare använt läkemedel. Blodfettssänkande läkemedel kan till exempel utgöra en proxyvariabel för hyperlipidemi. Och uttag av antibiotika bland patienter som använder immunmodulerande läkemedel kan användas som en proxyvariabel för infektioner som biverkning till det immunmodulerande läkemedlet.

2. Läkemedelssäkerhet – korsanalys/samkörning

Registret ger möjligheter att vidare undersöka inkomna nya misstänkta signaler om biverkningar, exempelvis genererade från spontanrapporteringen, genom korsanalys/samkörning mellan olika register (se figur). Uppgifter om läkemedelsexponering i LMR analyseras då mot de andra existerande sjukvårdsregistren i Sverige, till exempel patientregistret (f.d. slutenvårdsregistret), dödsorsaksregistret eller olika kvalitetsregister (till exempel RIKS-HIA, strokeregistret).

Läkemedelsregistret i framtiden

I framtiden kommer Läkemedelsregistret att utgöra ett viktigt verktyg både nationellt i Sverige och i EU-arbetet. Registrets styrka och användning kommer att öka allteftersom mängden data byggs på med tiden. Detta kommer att innebära längre uppföljningstid för läkemedel och större möjlighet till omfattande registerstudier av kända eller misstänkta biverkningar. Läkemedelsanvändningen hos barn och relaterade säkerhetsfrågor är ett exempel på område med många kunskapsluckor där LMR kan ha stor potentiell betydelse.
Ett nätverkssamarbete med de övriga nordiska ländernas läkemedelsregister, till exempel Danmark som startat sitt register betydligt tidigare än Sverige, skulle öka effektiviteten ytterligare.

I LÄKEMEDELSREGISTRET FINNS REGISTRERAT
  • Alla expeditioner mot recept på apotek, inklusive ApoDos-förskrivningar.
  • Läkemedlets handelsnamn, generiskt namn, antal, styrka och prisinformation.
  • Användarens personnummer (ger information om ålder och kön). Även hemlän och kommun finns åtkomligt.
  • Förskrivarens yrke och verksamhetsområde (till exempel psykiatrisk klinik eller vårdcentral) kan analyseras.
I LÄKEMEDELSREGISTRET FINNS INTE REGISTRERAT
  • Indikation för läkemedelsanvändningen.
  • Dosering (i en form som kan bearbetas statistiskt).
  • Slutenvårdsanvändning och läkemedel som köps utan recept.
  • Uppgifter om vacciner och läkemedelsanvändning inom särskilt boende är inte kompletta.

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies