Risker vid blodbristbehandling med erytropoietin hos cancerpatienter

den 27 juni 2008

Blodbrist hos cancerpatienter ska i första hand behandlas med blodtransfusion. Detta för att undvika riskerna med erytropoietinbehandling i form av ökad risk för tumörtillväxt, blodproppar och förkortad överlevnad. Behandlingen med erytropoietin av blodbrist hos patienter med kronisk njursvikt kan fortsätta som tidigare.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA informerar om att produktinformationen för alla erytropoietinprodukter tillgängliga inom EU ska förstärkas med information om att blodtransfusion ska vara förstahandsval vid behandling av blodbrist hos cancerpatienter med lång förväntad överlevnad.

Erytropoietinbehandling ska ges endast om en patient har symtom orsakade av blodbristen och efter övervägande av nytta/risk-balansen för den enskilda patienten.

De risker som noterats vid erytropoetinbehandling är ökad risk för tumörtillväxt och förkortad överlevnad samt ökad risk för venösa tromboser (blodproppar).

Läkemedelsverket har redan tidigare uppmärksammat de nya data som ligger bakom EMEA:s ställningstagande och publicerade våren 2007 en behandlingsrekommendation där restriktiv användning av erytropoietin till cancerpatienter med blodbrist rekommenderades.

Den behandlingsrekommendationen kompletteras nu med bedömningen från EMEA att blodtransfusion är försthandsval vid behandling av blodbrist hos cancerpatienter.

Erytropoietinbehandling av patienter med blodbrist pga. kronisk njursvikt kan fortsätta som tidigare.

Erytropoietinläkemedel innehåller kopior av det naturliga hormonet erytropoietin som produceras av njurarna och stimulerar produktionen av röda blodkroppar från benmärgen.

De läkemedel som innehåller erytropoietin och som är godkända för behandling av cancerpatienter och patienter med kronisk njursvikt är Eprex, NeoRecormon och Aranesp. Mircera är godkänt endast för patienter med kronisk njursvikt.

Se länk till höger till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation.

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies