Första studien om rådgivning kring receptfria läkemedel

den 7 juni 2012

Läkemedelsverket har i en studie av ca 300 apotek och 800 andra försäljningsställen kartlagt om och hur rekommendationer ges till konsumenter av personalen när de köper receptfria läkemedel. Resultatet visar att rådgivningen i många fall är bristfällig eller direkt felaktig. Bristen på kunskap om till exempel skillnaderna mellan olika typer av läkemedel mot värk kan leda till fel val av preparat som kan medföra ökade risker för negativa effekter. Det finns också brister i kunskapen om vad en anställd på ett försäljningsställe i butik utanför apotek får säga eller inte till en kund om ett läkemedel.

Genom så kallad ”mystery shopping” - där tränade observatörer utger sig för att vara kunder - besöktes 297 apotek och 801 andra försäljningsställen för receptfria läkemedel. Det fanns vid tillfället för undersökningen 1 248 apotek och 6 152 övriga försäljningsställen.

Läkemedelsverket har tagit detta initiativ till undersökningen, som är den första i sitt slag i världen, för att ta reda på vad som måste göras för att öka kunskapen kring rådgivning av receptfria läkemedel utanför apoteket. Syftet har bland annat varit att studera om och hur rekommendationer om val av läkemedel ges, vilka råd kunderna får, hänvisning till sjukvården och vilka typer av frågor man ställer till kunderna. Undersökningen genomfördes mellan 21 september och 20 november 2011. De läkemedel som ingick i undersökningen var läkemedel mot värk och feber. Anledningen till att man valde dessa var att de används av många och att de står för de högsta försäljningssiffrorna i butiker utanför apotek. Samtidigt handlar det om läkemedel för vilka val av preparat är viktigt då effekter, biverkningsmönster och rekommenderad användning kan skilja sig åt mellan de olika preparaten.

Apotek är skyldiga att ha personal med farmacevtisk kompetens tillgänglig under öppettider för att kunna ge kvalificerad rådgivning till den enskilda kunden/patienten. Försäljningsställen som inte är apotek och som saknar farmacevtisk kompetens ska däremot hänvisa till apotek eller sjukvården för rådgivning om läkemedel.

Vid två av tre besök i butik utanför apotek gav personalen förslag på läkemedel till en kund som efterfrågade ett läkemedel till en höggravid kvinna. Vid 9 % av besöken föreslogs ett läkemedel som är olämpligt i slutet av graviditeten. Motsvarande andel olämpliga förslag på apotek var 1 %.

Både apotek och butik utanför apotek föreslog vid 6 % av besöken ett läkemedel som är olämpligt till spädbarn till en kund som efterfrågade ett läkemedel till ett febrigt barn. Endast i 16 % av fallen frågade apotekspersonalen efter barnets ålder. Totalt gav personal i butik utanför apotek förslag på läkemedel i detta scenario vid 66 % av besöken.

– Personal på både apotek och butiker bör bli mer medvetna om skillnaderna mellan olika läkemedel mot värk, säger Cecilia Bernsten vid Läkemedelsverket som varit projektledare för studien. Vissa värktabletter ska inte ges till spädbarn, och andra inte användas om man är höggravid. Det är också mycket viktigt att försäljningsställena driver ett kontinuerligt arbete med att undervisa sin personal i vad de får säga och inte om ett läkemedel och när de ska hänvisa till en farmacevt, avslutar Cecilia Bernsten.

 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 

Relaterad information

 

Kontakta oss

Cecilia Bernsten
Docent Socialfarmaci
018-16 77 68

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies