Receptfria läkemedel används ändamålsenligt

den 3 juni 2015

Användningen av receptfria läkemedel ser överlag betryggande ut, men vissa områden kan bli bättre. Detta gäller främst rådgivningen till konsumenter, ungas användning av värktabletter, kassation och förvaring av läkemedel och användningen av paracetamoltabletter. Läkemedelsverket har sammanfattat sex studier om receptfria läkemedel som genomförts åren 2008-2013. Studierna initierades av Läkemedelsverket i samband med omregleringen av apoteksmarknaden 2009.

Under 2009 omreglerades apoteksmarknaden, och den 1 november samma år tilläts andra aktörer än apotek att sälja vissa receptfria läkemedel. Idag finns ca 5600 försäljningsställen anmälda till Läkemedelsverket, utöver 1300 godkända apotek. Det finns ca 900 receptfria läkemedel godkända i Sverige, varav ca 600 får säljas utanför apotek. Andelen godkända receptfria läkemedel utgör åtta procent av Sveriges totala antal godkända läkemedelsprodukter.

Läkemedelsverket är den myndighet som har ansvar för att utreda och besluta om vilka läkemedel som ska få säljas receptfritt, och följa upp användning och biverkningar.

– Vi har sammanställt de olika studier som vi hittills har gjort om användning, attityder, rådgivning och säkerhet för receptfria läkemedel, säger Lena Ring, forskare på Läkemedelsverket. Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande, men rapporten är en viktig kunskapssamling för att kunna fortsätta följa utvecklingen.

Rapporten baseras på sex delstudier där data har samlats in under olika perioder mellan år 2008-2013. Användningen av receptfria läkemedel domineras av läkemedel mot värk och feber, vilket även reflekteras i de frågor som ställs till upplysningstjänster och Giftinformationscentralen. Försäljningsstatistik visar också på en hög andel av receptfri försäljning i Sverige av dessa läkemedel som ju också har ett stort utbud av generika.

– Receptfria läkemedel är mycket vanliga och i huvudsak används dessa läkemedel på ett ändamålsenligt sätt, säger Lena Ring. De allra flesta är medvetna om att det finns risker även med receptfria läkemedel.

Kartläggningen indikerar brister inom några områden:

  • Förvaring och kassation av receptfria läkemedel.
  • Ungdomars användning av receptfria läkemedel mot värk och feber.
  • Rådgivningen på apotek.
  • Dagligvaruhandelns följsamhet till rådande regelverk vad gäller hänvisning till apotek och hälso-och sjukvård.
  • Användningen av paracetamol.

För att bidra till en ändamålsenlig användning av receptfria läkemedel är en kontinuerlig strukturerad uppföljning motiverad. I rapporten föreslås hur en del av det fortsatta insatserna och arbetet med receptfria läkemedel kan utformas t.ex. genom att:

  • Utföra insatser för att förbättra allmänhetens förvaring och kassation av receptfria läkemedel ur både ett säkerhets- och miljöperspektiv.
  • Kvantifiera ungdomars användning av och attityder till receptfria läkemedel.
  • Utvärdera kvaliteten på rådgivningen om receptfria läkemedel till kunder på apotek samt avvikelser gällande dagligvaruhandelns hantering av receptfria läkemedel.
  • Analysera användningen av receptfria läkemedel, särskilt mot värk och feber.


Ingående delstudier för att kartlägga receptfria läkemedel avseende användning, attityder, rådgivning och säkerhet. 

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies