Effektiva behandlingar finns för depression och ångestsjukdomar

den 8 december 2016

Läkemedelsverket publicerar idag rekommendationer för läkemedelsbehandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna och barn. Genomgående viktiga budskap är att effektiva behandlingar finns för dessa tillstånd och att symtomfrihet och återställd funktionsförmåga alltid bör eftersträvas.

Foto: Shutterstock.

Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom är vanligt förekommande orsaker till ohälsa och funktionsnedsättning.

De rekommendationer om läkemedelsbehandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna och barn som Läkemedelsverket idag publicerar är resultatet av ett tvådagars arbetsmöte, anordnat av Läkemedelsverket, där experter inom berörda medicinska specialiteter samt experter från Läkemedelsverket deltogDe nya rekommendationerna är främst avsedda som ett kunskapsstöd för förskrivare i den kliniska vardagen.

Läkemedelsverkets syfte med behandlingsrekommendationen är att bidra till en ändamålsenlig läkemedelsanvändning. vilket är en del av Läkemedelsverkets övergripande uppdrag att främja den svenska folkhälsan.

Arbetet med att ta fram behandlingsrekommendationen har skett i samverkan med Socialstyrelsen, vars nationella riktlinjer inom motsvarande områden också publiceras idag.

Huvudbudskap behandling av barn och unga

  • Information om barnets sjukdom med individuella råd om vad familjen kan göra själva är alltid det första steget i behandlingen. Informationen ska riktas till både barnet/ungdomen och vårdnadshavare. Effekten ska alltid utvärderas inom ett par veckor och en plan för aktiv uppföljning skapas.
  • Läkemedelsbehandling ska ibland användas. Den är effektiv med god balans mellan nytta och biverkningar när den används vid rätt diagnos, svårighetsgrad och skede i behandlingen.

Depression och olika ångestsjukdomar är vanliga besvär hos barn och ungdomar. Besvären kan variera från att man har enstaka symtom till en uttalad sjukdomsbild. Det är vanligt att man samtidigt har någon annan psykisk eller kroppslig sjukdom. En lång rad påverkande faktorer hos barnet, familjen och den sociala miljön kan bidra till sjukdomstillståndet eller stödja tillfrisknandet. En bred kartläggning av symtom, funktion och faktorer i livet är därför en viktig grund för att behandlingen ska bli framgångsrik.
– Målet är fullt tillfrisknande, och om behandlingen inte hjälper ska man förstås ta reda på orsaken och åtgärda. Barn och ungdomar behöver aktiv uppföljning under hela behandlingen, säger Sam Nordfeldt, utredare vid Läkemedelsverket.

Huvudbudskap behandling av vuxna med depression

  • Både antidepressiva läkemedel och psykoterapi har påvisad effekt.
  • Om depressiva symtom återkommer återinsätts tidigare framgångsrik behandling under ytterligare ett par månader.

Enligt befolkningsundersökningar drabbas minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män någon gång under sin livstid av en behandlingskrävande depression.
– Alla patienter med depression ska bemötas med förståelse och empati samt ges möjlighet att tala om sin livssituation, sina känslor och upplevelser. Information och psykologiskt stöd är viktigt och om möjligt bör närstående engageras, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, medicinsk rådgivare och enhetschef vid Kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, som deltagit i arbetet med att ta fram rekommendationerna.

Huvudbudskap behandling av vuxna med ångest

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) bör erbjudas som ett förstahandsalternativ.
  • Bensodiazepiner rekommenderas inte och bör enbart övervägas i undantagsfall.

Det finns idag effektiv behandling för samtliga specifika ångest- respektive tvångssyndrom. Det kan dock vara svårt att avgöra när en ångestupplevelse ska anses motivera behandling.
– Ångestsjukdomar är underdiagnostiserade och mer än 70 % av patienterna handläggs inom primärvården som således har en viktig uppgift i att upptäcka, diagnostisera och behandla, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

Huvudbudskap behandling av äldre med depression och ångestsjukdomar

  • Det saknas tillräcklig kunskap om vilka äldre patienter som svarar snabbast, bäst eller inte alls på olika antidepressiva läkemedel.
  • I brist på vetenskapligt underlag bör samma behandlingsstrategier för äldre som för övriga vuxna tillämpas med hänsyn tagen till samsjuklighet, njurfunktion och övriga läkemedel.
  • Läkemedel med kort halveringstid är att föredra. För de patienter som tar andra läkemedel är det viktigt att välja läkemedel med så lite interaktionspotential som möjligt.
  • Tät behandlingsuppföljning rekommenderas för att utvärdera effekt och biverkningar och det gäller under hela behandlingstiden.

Cirka 10-15 % av äldre har depressionssymtom och cirka 5 % tecken på egentlig depression. Åldersgruppen över 65 år ökar och beräknas år 2030 utgöra 25 % av befolkningen.
– Det här innebär att depression kommer att bli ett allt vanligare problem att ta hand om inom sjukvård och omsorg. Ålder i sig är inget hinder för något av behandlingsalterernativen vid depression, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 

Relaterad information

 

Kontakta oss

Frågor om framtagandet av behandlingsrekommendationen
Peter Rosenberg, projektledare
Tel växel: 018-17 46 00

 

Externa kontaktpersoner
Depression hos barn och ungdomar
Håkan Jarbin, överläkare
Hallands sjukhus, BUP Halland
Tel: 070-677 8006
Hakan.Jarbin@regionhalland.se

 

Ångestsyndrom och Tvångssyndrom hos barn och ungdomar
Tord Ivarsson, överläkare
RBUP, Oslo samt Göteborgs universitet/ Drottning Silvias barnsjukhus
Tel: RBUP +4797873895
tord.ivarsson@r-bup.no

 

Psykiatrisk omvårdnad inom Barn- och Ungdomspsykiatri
Karin Melin, specialistsjuksköterska
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, BUP Specialmottagning
Tel: 031-343 6772
Karin.a.melin@vgregion.se

 

Depression och ångestsjukdomar hos vuxna
Lise-Lotte Risö Bergerlind, enhetschef
Regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa i VG
Tel: 0708-54 02 95

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies