Uppdaterad rekommendation för läkemedelsbehandling av adhd

den 15 april 2016

Under senare år har antalet barn, ungdomar och vuxna i Sverige som fått diagnosen adhd (attention deficit hyperactivity disorder – uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet) ökat. I takt med detta har alltfler patienter fått läkemedel mot adhd. Ny forskning, nya läkemedel och utökade indikationer har tillkommit, varför den tidigare behandlingsrekommendationen nu har uppdaterats.

Denna uppdaterade behandlingsrekommendation bygger på dokumentation som utgjort grunden för läkemedlens godkännande, vilket avspeglas i läkemedelsmonografier och produktresuméer. Rekommendationen baseras också på publicerade studier, publicerade kunskapsdokument såsom SBU-rapporten nr 217 och Socialstyrelsens beslutsstöd, samt expertgruppens samlade erfarenhet av behandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd.

Läkemedelsbehandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd

Läkemedelsbehandling ska individualiseras och utgöra en komponent i ett multimodalt behandlingsprogram. Den ska bygga på samverkan med patienten och lyhördhet för patientens livssituation och upplevelse av behandlingen. Läkemedelsbehandlingens effekter och biverkningar bör regelbundet utvärderas gentemot uppsatta behandlingsmål och uppföljning av effekt och säkerhet i hälsodata- och kvalitetsregister är angeläget.

Störst erfarenhet finns av behandling med metylfenidat och det finns också fler vetenskapliga studier av metylfenidat jämfört med de övriga substanserna. Metylfenidat är förstahandsval för behandling av barn, ungdomar och vuxna, men atomoxetin kan vara förstahandsval i utvalda fall.

Säkerhetsaspekter vid läkemedelsbehandling av adhd

Säkerhetsprofilen på kort sikt för läkemedel som är godkända för behandling av adhd är förhållandevis väl undersökt. Få allvarliga biverkningar har rapporterats vid användning av adhd-läkemedel, på kort och längre sikt. Risken för kliniskt betydelsefulla hjärt-kärlbiverkningar är liten men måste alltid värderas innan behandling inleds. Metylfenidat, lisdexamfetamin, dexamfetamin (centralstimulerande läkemedel, CS-läkemedel) och atomoxetin kan negativt påverka längdtillväxten hos barn.

Med hänsyn till CS-läkemedels verkningsmekanismer måste risken för skadligt bruk eller beroende samt felaktig användning (till exempel spridning) värderas före och under behandling. Vid samtidigt skadligt bruk eller beroende måste risken för felanvändning vägas mot risken för underbehandling av adhd.

Varför uppdaterad behandlingsrekommendation?

När den tidigare behandlingsrekommendationen publicerades 2009 var endast metylfenidat och atomoxetin godkända för behandling av barn och ungdomar. Sedan dess har båda substanserna godkänts för behandling också av vuxna.

Därtill har lisdexamfetamin godkänts för behandling av såväl vuxna som barn och ungdomar och ett läkemedel med dexamfetaminsulfat har godkänts för behandling av barn och ungdomar. Guanfacin, med fördröjd frisättning, godkändes i september 2015 för behandling av barn och ungdomar med adhd.

 

Observera publiceringsdatumet på nyheten. Läkemedelsverket uppdaterar i normala fall inte nyhetstexter även om ny kunskap kan ha tillkommit.

 

Relaterad information

 

Kontakta oss

Jane Ahlqvist-Rastad
Specialistläkare, senior expert
Läkemedelsverket
Telefon: 018-17 46 00

Julia Barroso
Specialistläkare, utredare
Läkemedelsverket
Telefon: 018-17 46 00

 

För frågor som rör förskrivningsmönster av adhd-läkemedel i Sverige:

Peter Salmi
Socialstyrelsen
Telefon: 075-247 38 87

 

Kontaktuppgifter till följande personer kan fås vid förfrågan:

Kerstin Arnsvik Malmberg
Överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri
BUP Skärholmen 

Johan Franck
Professor, verksamhetschef
Karolinska Institutet, Stockholm 

Ylva Ginsberg
Överläkare, klinisk postdoktor
Karolinska Institutet, Stockholm
samt Stockholms läns landsting

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies