Grazax

Obs, arkiverad monografi. Grazax är godkänt för behandling av gräspolleninducerad rinit och konjunktivit hos vuxna patienter. (Tryckt version: 2007;18(1)).

Obs, arkiverad monografi

Sammanfattning

Grazax innehåller 75 000 standardiserade enheter frystorkat allergenextrakt av pollen från timotej (Phleum pratense) och har godkänts för behandling av vuxna med gräspolleninducerad rinit och konjunktivit med positivt hudpricktest och/eller specifik IgE-test för gräspollen. För att uppnå klinisk effekt under första behandlingssäsongen bör behandlingen inledas minst fyra månader före pollensäsongens inledning och sedan fortsätta genom hela pollensäsongen. Rekommenderad dos är en tablett dagligen. På den svenska marknaden finns sedan många år produkter med samma aktiva substans för subkutan specifik immunterapi.

Den kliniska dokumentationen omfattar tre effektstudier inkluderande drygt 1 600 patienter (kvinnor/män 39/61 %). Två av studierna är inte konklusiva men stödjer resultaten i den tredje. En förbättring jämfört med placebogruppen avseende skattningen av rinokonjunktivitsymtom med 30 % noterades i denna studie, och behovet av tilläggsmedicinering var samtidigt 38 % lägre än i kontrollgruppen (relativ skillnad).

I de kliniska studierna var lokala allergiska reaktioner i munhåla och svalg mycket vanligt förekommande. Symtomen varade i minuter till timmar efter tablettintag och försvann oftast spontant inom en vecka. Enstaka fall av angioödem och urtikaria har rapporterats men inga fall av anafylaktisk chock har förekommit i de kliniska studierna.

Behandlingen bör initieras av läkare med erfarenhet av behandling av allergiska sjukdomar.

Läkemedelsverkets värdering

Grazax är det första godkända perorala läkemedlet för specifik immunterapi av gräspollenallergi. Effekten under första pollensäsongen är måttlig och effektdata för mer än en pollensäsong saknas. Med den enkla, sublinguala administreringsformen är Grazax ett tillskott till behandlingsarsenalen. Frekventa biverkningar av allergisk natur, framför allt från munhåla och svalg, och det faktum att behandlingen bör inledas fyra månader före pollensäsongen är nackdelar. Jämförande studier med subkutan specifik immunterapi vid gräsallergi saknas.

Verksam beståndsdel

Allergenextrakt av pollen från timotej (Phleum pratense).

Indikation

Behandling av gräspolleninducerad rinit och konjunktivit hos vuxna patienter med kliniskt relevanta symtom och diagnostiserad med ett positivt hudpricktest och/eller specifik IgE-test för gräspollen.

Dosering

Den rekommenderade dosen för vuxna är en tablett (75 000 SQ-T) dagligen. För att uppnå klinisk effekt under första pollensäsongen bör behandlingen inledas minst fyra månader innan gräspollensäsongen börjar och fortsätta genom hela pollensäsongen. Om behandlingen inleds 2-3 månader innan kan viss effekt fås. Första dosen bör tas under medicinsk övervakning (20-30 minuter). Det finns än så länge ingen erfarenhet av längre tids behandling än en pollensäsong. Om ingen relevant förbättring av symtomen skett under första pollensäsongen finns det ingen anledning att fortsätta behandlingen under det andra året.

 

Obs, arkiverad monografi

Klinisk effekt

Den kliniska effekten utvärderades i tre studier (1-3), vilka alla inkluderade patienter mellan 18 och 65 år.

I den första studien (GT-02) (1) jämfördes tre dosnivåer (2 500, 25 000 respektive 75 000 SQ-T) samt placebo. Totalt ingick 855 patienter med gräspollenallergi i studien. Primära effektmått var medelvärdet för rinokonjunktivitsymtompoäng respektive medicineringspoäng under hela pollensäsongen. Dessa poäng var summan av sex olika allergiska symtom, där varje symtom skattades från 0 till 3 vilket gav 18 i maximal poäng, samt hur mycket behovsmedicinering som behövdes, där t ex en loratadintablett gav 6 poäng, en dos nasal steroid 1 poäng och en prednisolontablett 5 mg 1,6 poäng, maximal poäng 30.

Primära effektmått var medelvärdet för rinokonjunktvitsymtompoäng och medelvärdet för medicineringspoäng under hela perioden. Studien visade ingen statistiskt signifikant effekt för 75 000 SQ-T-dosen jämfört med placebo. Rinokonjunktivitsymtomen förbättrades 16 % jämfört med placebo, p = 0,071, och medicineringspoängen minskade med 28 %, p = 0,047, relativ skillnad.

Endast en del av patienterna inledde medicineringen enligt studieprotokollet, åtta veckor före pollensäsong, vilket skulle kunna förklara den bristande effekten. I en post hoc-analys analyserades den grupp patienter som följt studie¬protokollet (medicinering inleddes åtta veckor före pollensäsong) och då noterades statistiskt signifikant effekt jämfört med placebo. Utöver kort behandlingstid före pollensäsongen kan den bristande effekten möjligen förklaras av att flera patienter hade lindrig allergi. Cirka 5 % av patienterna hade inte medicinerat under tidigare pollensäsong och 30-40 % av patienterna i placebogruppen krävde ingen annan medicinering under säsongen.

I den andra studien (2) (114 patienter), som primärt var en säkerhetsstudie hos patienter med astma och rinokonjunktivit, gjordes en post hoc-analys som stärkte hypotesen att en lång inledande behandling före pollensäsongen var viktig för effekt.

I den tredje kliniska studien (3), omfattande 634 patienter mellan 18 och 65 år, jämfördes Grazax 75 000 SQ-T med placebo. I denna studie inleddes behandlingen 4-6 månader innan pollensäsongen och patienter med överlag svårare allergi inkluderades. Flertalet patienter hade behandlats med oralt antihistamin och nasal steroid under tidigare säsong och trots denna behandling haft märkbara besvär. Effektmåtten var desamma som i GT-02-studien (1). Poängen för rinokonjunktivitsymtom var 2,36 i behandlingsgruppen, och i placebogruppen 3,37 (absolut skillnad 1,01 poäng med 95 % CI 0,69-1,33, p <0,0001, relativ skillnad 30 %) och medicineringspoängen 1,38 i behandlingsgruppen mot 2,23 i placebogruppen (absolut skillnad 0,85 poäng, 0,50-1,20 p < 0,0001, relativ skillnad 38 %) under första pollensäsongen. Studierapporten var en planerad interimsanalys. De flesta patienter fortsätter behandlingen i ytterligare två år, sedan följer två års ytterligare uppföljning. Resultaten kommer att rapporteras årsvis till de regulatoriska myndigheterna.

 

Illustration Figur 1

Farmakodynamik

Den exakta mekanismen för specifik immunterapi är inte känd. Det är dock rimligt att anta att sublingual och subkutan immunoterapi verkar genom samma mekanism. Antagandet stöds av att antikroppssvaret uppmätt i serum i Grazaxstudierna var dosberoende och att immunologiska data från två studier (1,4) visade att Grazax 75 000 SQ-T tabletter och Alutard SQ Phleum pratense i låg subkutan underhållsdos (10 000 SQ) gav ett tydligt och likartat antikroppssvar.

 

Obs, arkiverad monografi

Säkerhetsvärdering

Totalt ingår 722 aktivt behandlade och 693 placebobehandlade patienter i säkerhetsdatabasen. En stor andel av de aktivt behandlade patienterna (70 %) uppvisade någon form av biverkan, huvudsakligen av allergisk natur. Symtomen debuterade oftast i samband med tablettintag och allra vanligast vid första tablettintaget och varade några minuter upp till några timmar. Besvären var vanligen milda eller måttliga och tenderade att försvinna spontant efter 1-7 dagar. Mycket vanligt förekommande var allergiska symtom från munhåla och svalg såsom svullnad och klåda i tunga och läppar samt klåda och irritation i halsen. Hosta, astma, nästäppa, snuva och trötthet var vanligt förekommande. Enstaka rapporter om angioödem och urtikaria förekom. Inga fall av anafylaktisk chock har rapporterats.

Referenser

  1. Studie GT-02: Durham SR,Yang WH, Pedersen MR, et al. Sublingual immunotherapy with once daily grass allergen tablets: a randomised controlled trial in seasonal allergic rhinoconjunctivitis. J Allergy Clin Immunol 2006;117:802-9.
    Studie: Rak S, Yang WH, Pedersen MR, et al. Once-Daily sublingual allergen-specific immunotherapy improves quality of life in patients with grass pollen-induced allergic rhinoconjunctivitis: a double-blind, randomized study. Quality of Life Research. 2006. In press.
  2. StudieGT-07: Dahl R, Stender A, Rak S. Specific immunotherapy with SQ standardized grass allergen tablets in asthmatics with rhinoconjunctivitis. Allergy 2006;61:185-90.
  3. Studie GT-08: Dahl R, Kapp A, Colombo G, et al. Efficacy and safety of sublingual immunotherapy with grass allergen tablet for seasonal allergic rhinoconjunctivitis. J Allergy Clin Immunol 2006;118:434-40.
  4. Studie UK-22: (subkutan immunterapi). Frew AJ, Powel RJ, Corrigan CJ, et al. Efficacy and safety of specific immunotherapy with SQ allergen extract in treatment-resistant seasonal allergic rhinoconjunctivitis. J Allergy Clin Immunol 2006;117:319-25.
 
 

Grazax

ATC-kod: V01AA02
Form, styrka:
75 000 SQ-T frystorkad tablett
Tillståndsinnehavare:
ALK Sverige AB
Godkännandeprocedur:
Nationella proceduren
Godkännandedatum:
14 mars 2006
Monografins publiceringsdatum:
15 januari 2007
Tryckt version:
Information från Läkemedelsverket 2007;18(1). ISSN 1101-7104.

 

Relaterad information

 
Om innehållet
Läkemedelsverkets bedömning av effekt och säkerhet samt värderingen gäller vid publiceringsdatumet och uppdateras inte.
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies