Neurontin (gabapentin)

Obs, arkiverad monografi. Neurontin är ett antiepileptiskt läkemedel som sedan tidigare är godkänt för tilläggsbehandling vid partiell epilepsi. Två nya indikationer har nu godkänts, behandling av postherpetisk neuralgi och behandling av smärtsam diabetesneuropati. (Tryckt version: 2002;13(2)).

Obs, arkiverad monografi

Sammanfattning

Neurontin är ett antiepileptiskt läkemedel som sedan tidigare är godkänt för tilläggsbehandling vid partiell epilepsi. Två nya indikationer har nu godkänts, behandling av postherpetisk neuralgi och behandling av smärtsam diabetesneuropati. I placebokontrollerade studier med sju till åtta veckors duration har visats att gabapentin jämfört med placebo ger en måttlig och statistiskt signifikant smärtreduktion vid dessa tillstånd. I allmänhet erhölls effekt i dosintervallet 1800 till 2400 mg/dag, fördelat på tre doser. En liten jämförande studie mot amitriptylin har utförts men studien medger inga säkra slutsatser beträffande eventuella effektskillnader. Biverkningsprofilen vid de nya indikationerna är jämförbar med den som rapporterats för gabapentin vid behandling av epilepsi med dominans av CNS-relaterade bieffekter som somnolens, yrsel och ataxi.

Läkemedelsverkets värdering

Mot bakgrund av den begränsade tillgången på behandlingsalternativ vid postherpetisk neuralgi och smärtsam diabetesneuropati, och att tillstånden är svårbehandlade, kan ett värdefullt tillskott till nuvarande behandlingsalternativ vara Neurontin trots de måttliga genomsnittliga effekterna.

Verksam beståndsdel

Neurontin

Illustration: molekyl

Gabapentin

 

Den aktiva beståndsdelen är gabapentin. Substansen är en strukturanalog till neurotransmittern GABA. Gabapentin är mycket lättlöslig i både sura och basiska vattenlösningar.

Obs, arkiverad monografi

Indikation

Behandling av postherpetisk neuralgi och smärtsam diabetesneuropati.

Klinik

Neurontin som sedan tidigare är godkänt för tilläggsbehandling vid alla typer av partiell epilepsi som inte kan kontrolleras tillfredsställande med gängse behandling, har nu även godkänts för indikationerna postherpetisk neuralgi och smärtsam diabetesneuropati. Beträffande postherpetisk neuralgi (PHN) föreligger resultat från två placebokontrollerade studier med likartad design som studerat olika doser av gabapentin. Ett inklusionskrav i båda studierna var att patienterna haft smärta minst tre månader efter att zosterutslagen läkt. Den genomsnittliga durationen av smärta hos inkluderade patienter var dock betydligt längre. Primär effektvariabel i båda studierna var förändring från baslinjen på en skala som graderade smärtan från ett till tio. Sekundära effektvariabler inkluderade smärtskattning med en kortversion av McGill-frågeformulär, inverkan av smärtan på sömnen samt en sammanfattande bedömning av undersökare och patient.

Studiernas duration var sju respektive åtta veckor inklusive dostitreringsfas. I den första studien på PHN (1) som inkluderade 229 patienter titrerades dosen av gabapentin under loppet av fyra veckor till maximalt 3600 mg/dag (65% av patienterna uppnådde denna dos). Minskningen i genomsnittlig poäng vid smärtskattning efter åtta veckor var signifikant högre för gabapentingruppen än för placebogruppen (-2,1 för gabapentin mot –0,5 för placebo). Även för sekundära effektvariabler som McGill-frågeformulär och inverkan av smärta på sömnen sågs statistiskt signifikanta skillnader till fördel för gabapentingruppen.

I den andra studien på PHN, som inkluderade 334 patienter, jämfördes gabapentin i en dos på antingen 1800 mg/dag eller 2400 mg/dag mot placebo (2). Minskningen av poäng vid smärtskattning (skala 1-10) var likvärdig för båda doserna av gabapentin (-34,5 % respektive --34,4% från baslinjevärdet) jämfört med -16 % för placebo. Även för sekundära effektvariabler sågs statistiskt signifikanta skillnader till fördel för gabapentingrupperna.

I två studier utvärderades effekten av gabapentin vid smärtsam diabetespolyneuropati (PDN).

I den första studien (3) inkluderades 165 patienter med diabetes mellitus som haft symtom på diabetesneuropati i mellan ett till fem år. Dosen titrerades under loppet av fyra veckor till maximalt 3600 mg/dag (67% uppnådde denna dos). Effektvariablerna var samma som vid studierna på PHN. Den genomsnittliga poängen vid smärtskattning hade efter åtta veckor minskat med 2,5 i den aktiva gruppen mot en minskning på 1,4 för placebo, en statistiskt signifikant skillnad. Signifikanta skillnader till fördel för gabapentin sågs även för sekundära effektvariabler som McGill-frågeformulär och inverkan av smärta på sömnen.

Den andra studien vid PDN (4) inkluderade 325 patienter som fördelades på fyra grupper: gabapentin 600 mg/dag, 1200 mg/dag, 2400 mg/dag eller placebo. Den dubbelblinda fasen innefattade sju veckor och efterföljdes av en öppen fyramånaders förlängningsstudie. Primär effektvariabel var smärtskattning på en skala 1-10. I denna studie kunde inte några signifikanta skillnader påvisas mellan någon av gabapentingrupperna och placebogruppen. Orsaken till den bristande effekten av gabapentin relativt till placebo i denna studie är oklar.

En liten jämförande dubbelblind studie mot amitriptylin har utförts vid smärtsam diabetes-neuropati (5). Av 25 randomiserade patienter fullbordade 21 studien. Genomsnittlig dos var för gabapentin 1565 mg/dag och för amitriptylin 59 mg/dag. För båda gabapentin och amitriptylin minskade poängen vid smärtskattning signifikant från baslinjen till slutet av behandlingsperioden. En trend till bättre effekt för amitriptylin sågs (52% av patienterna behandlade med gabapentin fick måttlig/uttalad smärtlindring mot 67% för amitriptylin) men inga statistiskt signifikanta skillnader.

Obs, arkiverad monografi

Säkerhetsvärdering

Biverkningsprofilen vid användning av gabapentin för de nya indikationerna är likartad den som rapporterats när gabapentin använts för behandling av epilepsi. De vanligaste biverkningarna var CNS-effekter som somnolens, yrsel och ataxi. Även gastrointestinala biverkningar som illamående och diarré var relativt vanliga.

Litteratur

1. Rowbotham, M, N. Harden, B. Stacey, P. Bernstein, and L. Magnus-Miller. 1998. Gabapentin for the treatment of postherpetic neuralgia. A randomized controlled trial. JAMA. 1837-42.
2. Rice, A, and S. Maton. 2001. Gabapentin in postherpetic neuralgia: a randomised, double blind, placebo controlled study. Pain 94:215-24.
3. Backonja, M, A. Beydoun, K. R. Edwards, S. L. Schwartz, V. Fonseca, M. Hes, L et al 1998. Gabapentin for the symptomatic treatment of painful neuropathy in patients with diabetes mellitus. JAMA. 1831-36.
4. Av tillverkaren inlämnad, ej publicerad dokumentation.
5. Morello, C. M., S. G. Leckband, C. P. Stoner, D. F. Moorhouse, and G. A. Sahagian. 1999. Randomized double-blind study comparing the efficacy of gabapentin with amitriptyline on diabetic peripheral neuropathy pain. Arch Intern Med 159(16):1931-7.

 
 

Neurontin (gabapentin)

ATC-kod: N03A X12
Form, styrka:
Kapslar 100 mg, 300 mg, 400 mg; tabletter 600 mg, 800 mg
Tillståndsinnehavare:
Pfizer
Godkännandeprocedur:
Nationellt godkännande
Godkännandedatum för ny indikation:
11 januari 2002
Monografins publiceringsdatum:
7 maj 2002
Tryckt version:
Information från Läkemedelsverket 2002;13(2). ISSN 1101-7104.

 
Om innehållet
Läkemedelsverkets bedömning av effekt och säkerhet samt värderingen gäller vid publiceringsdatumet och uppdateras inte.
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies