Barnvaccin
- Publicerad: 11 november 2019
- Senast uppdaterad: 28 augusti 2020
I Sverige har vi, tack vare en omfattande vaccinering inom ramen för det nationella barnvaccinationsprogrammet under lång tid, mycket få fall av allvarliga barnsjukdomar som till exempel polio och mässling.
De sjukdomar som ingår i vaccinationsprogrammet är även i dag allvarliga, trots tillgång till modern sjukvård. Det finns risk för ett allvarligt förlopp och/eller komplikationer om man drabbas av sjukdomarna, även som vuxen.
Flera av sjukdomarna är direkt livshotande, till exempel difteri, stelkramp och Haemophilus influenzae typ b (Hib). Andra medför hög risk för bestående men, som förlamning av polio och hörselnedsättning av påssjuka.
Några av sjukdomarna är inte farliga för alla men däremot för särskilt ömtåliga grupper. Det gäller exempelvis kikhosta för spädbarn och röda hund för foster under tidig graviditet. Andra kan medföra allvarliga komplikationer, till exempel bakteriella sekundärinfektioner vid mässling eller hjärninflammation orsakad av mässlingviruset.
Att bli sjuk i allvarliga barnsjukdomar kan innebära en risk för svåra komplikationer, bestående men och död. Ett exempel på detta är mässling där sjukdomen i ungefär 1 per 1 000 fall kompliceras av en akut hjärninflammation och bestående skador kan uppstå.
Barnvaccinationsprogram
Det allmänna svenska vaccinationsprogrammet för barn regleras genom Folkhälsomyndighetens föreskrifter.
Barnhälsovård (ålder) |
Elevhälsa (årskurs) |
||||||||
6 v. |
3 mån |
5 mån |
1 år |
1,5 år |
5 år |
1-2 |
5-6 |
8-9 |
|
Vaccin mot |
|
||||||||
Rotavirus |
Dos 1 |
Dos 2 |
Dos 3* |
|
|
|
|
|
|
Difteri |
|
Dos 1 |
Dos 2 |
Dos 3 |
|
Dos 4 |
|
|
Dos 5 |
Stelkramp |
Dos 1 |
Dos 2 |
Dos 3 |
Dos 4 |
Dos 5 |
||||
Kikhosta |
|
Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | Dos 4 | Dos 5 | |||
Polio |
|
Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | Dos 4 | Dos 5 | |||
Hib |
|
Dos 1 |
Dos 2 | Dos 3 | |||||
Pneumokocker |
|
Dos 1 |
Dos 2 |
Dos 3 | |||||
Mässling |
|
Dos 1 |
|
Dos 2 |
|
|
|||
Påssjuka |
|
|
|
|
Dos 1 |
|
Dos 2 |
|
|
Röda hund |
|
Dos 1 | Dos 2 | ||||||
HPV ** |
|
Dos 1+2 |
* Gäller för vaccin mot rotavirus som ska ges i tre doser.
** Från och med augusti 2020 erbjuds HPV-vaccination till alla barn i årskurs 5. På grund av den pågående pandemin, gäller en övergångsbestämmelse som innebär att vaccination kan ske i årskurs 5-6 till och med vårterminen 2022.
OBS! Utbudet av vacciner kan variera mellan olika regioner och vårdgivare.
Sjukdomar och vacciner som ingår
Difteri
Difteri är en mycket smittsam och allvarlig halsinfektion som kan orsaka kvävning hos barn. Difteribakterien utsöndrar ett gift som kan ge livshotande skador på bland annat hjärta, njurar och nervsystem. Difterivaccin ingår i ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Det består av inaktiverat difteritoxin (difteritoxoid).
Stelkramp
Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord och kan infektera sår. Bakterien producerar ett starkt gift som orsakar svåra kramper och andningsförlamning, ofta med dödlig utgång. Sjukdomen är inte smittsam. Den kan alltså inte överföras mellan människor. Stelkrampsvaccin ingår i ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Det består av inaktiverat stelkrampstoxin (tetanustoxoid).
Kikhosta
Kikhosta är en mycket smittsam luftvägsinfektion med svåra hostattacker som kan pågå i flera månader och medföra följdsjukdomar som lunginflammation. För spädbarn kan sjukdomen vara mycket påfrestande och till och med livshotande. Kikostevaccin ingår i ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Det finns några olika vacciner mot kikhosta, men alla består av flera renade proteiner från kikhostebakterien.
Polio
Polio är en virussjukdom som sprids via avlopp och förorenat vatten. En gång i tiden var det många som dog eller fick förlamningar eller skador för livet på grund av polio även i Sverige. Polio finns nu kvar endast i ett fåtal länder i Afrika och Asien. Poliovaccin ingår i ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Det består av tre avdödade typer av poliovirus (typ 1, 2 och 3).
Haemophilus influenzae typ b (Hib)
Haemophilus influenzae typ b (Hib) är en bakterie som kan orsaka allvarliga och snabbt förlöpande infektioner, framför allt hos barn under fem år. Risken för dödlig utgång vid hjärnhinneinflammation och blodförgiftning är fem till tio procent och de som överlever kan få bestående skador som dövhet eller krampanfall. Vaccin mot Hib ingår i ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Hib-vaccin består av kapselpolysackarid kopplad till ett bärarprotein.
Pneumokocker
Pneumokocker är bakterier som kan orsaka lindrigare infektioner som öron- och bihåleinflammation, men de orsakar också mycket allvarliga och ibland livshotande sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det finns risk för komplikationer, till exempel hörselskada eller olika former av hjärnskada. Vaccinet ger skydd mot de pneumokocktyper som är vanligast bland små barn. Det finns några olika vacciner mot pneumokocker, men alla består av kapselpolysackarider från de olika pneumokocktyperna kopplade till bärarprotein.
Rotavirus
Rotavirus förekommer i hela världen och kan ge en ibland allvarlig diarrésjukdom, framför allt bland barn. Utan vaccination drabbas i stort sett alla barn av en eller flera rotavirusinfektioner före fem års ålder. Infektionen är vanligast och blir ofta svårast för barn som är mellan sex månader och två år gamla. Från och med den 1 september 2019 erbjuds vaccination mot rotavirusinfektion inom det allmänna nationella vaccinationsprogrammet för barn. Det finns två olika vacciner mot rotavirus, men båda består av en eller flera levande, försvagade rotavirusstammar. Skyddseffekten mot allvarlig diarrésjukdom är mycket god. En mycket sällsynt men allvarlig biverkning är tarminvagination, som innebär att tarmen hakar upp sig i sig själv och det blir stopp i tarmen. Tillståndet kan även förekomma utan att barnet fått vaccination.
Mässling
Mässling är en mycket smittsam och ofta besvärlig virussjukdom med hög feber, hosta och utslag. Mässling kan leda till följdsjukdomar som hjärn-, öron- eller luftrörsinflammation. Det finns ingen behandling mot själva sjukdomen och dödsfall förekommer bland ovaccinerade barn. Mässlingsvaccin ingår i ett kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det består av levande, försvagat mässlingsvirus.
Påssjuka
Påssjuka är en smittsam virussjukdom som drabbar spottkörtlarna och centrala nervsystemet. En vanlig följdsjukdom är hjärnhinneinflammation som kan orsaka bestående hörselskada eller dövhet. Pojkar som blir sjuka efter puberteten kan drabbas av testikelinflammation, som i sällsynta fall kan leda till sterilitet. Påssjukevaccin ingår i ett kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det består av levande, försvagat påssjukevirus.
Röda hund
Röda hund är som regel en beskedlig virussjukdom för barn och vuxna, men om en gravid kvinna blir sjuk finns det risk för allvarliga skador på fostrets hjärna, hjärta, syn och hörsel. Vaccin mot röda hund ingår i ett kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det består av levande, försvagat röda hund-virus.
Humant papillomvirus (HPV)
Humant papillomvirus (HPV) är en mycket smittsam sexuellt överförbar infektion och de flesta människor infekteras med en eller flera olika typer av viruset någon gång i livet. HPV-infektionen är symtomfri och läker oftast ut av sig själv, men vissa typer kan ge kondylom (könsvårtor) och andra orsakar allvarliga cellförändringar i bland annat livmoderhalsen som kan utvecklas till cancer. Vaccination mot HPV ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet för flickor. Det finns tre vacciner mot HPV, och alla består av virusliknande partiklar som inte kan orsaka infektion.
Skyddseffekten av HPV-vaccinerna mot allvarliga cellförändringar är över 90 procent för samtliga vacciner. Biverkningssignaler för till exempel de ovanliga diagnoserna POTS och CRPS har utretts noggrant utan att något samband med vaccination kunnat påvisas.
Eftersom HPV-vaccinerna inte ger ett heltäckande skydd mot alla typer av HPV-virus är det viktigt med fortsatta gynekologiska cellprovskontroller.
Relaterad information
Har du synpunkter på den här informationen?
Kontakta oss
Läkemedelsupplysning för oberoende information om läkemedel
Läs svar på frågor och ställ frågor i Läkemedelsverkets frågeforum.
Telefonnummer: 0771-46 70 10
Öppettider: helgfria vardagar 09.00–17.00.