Så fungerar vaccin

Många infektionssjukdomar kan bara drabba oss en enda gång i livet. Orsaken är att de antikroppar som immunförsvaret tillverkar som reaktion på den första infektionen finns kvar som ett immunologiskt minne i kroppen. Vacciner stimulerar immunförsvaret att tillverka antikroppar som hjälper kroppen att motstå specifika infektioner.

De allra flesta vacciner består av sjukdomsframkallande mikroorganismer (virus eller bakterier) som har försvagats. Andra vacciner bygger antingen på inaktiva eller helt avdödade smittämnen, eller inaktiva delar eller varianter av dessa, som har samma stimulerande effekt på immunförsvaret. Det finns också vacciner som innehåller framrenade delar från bakterier eller virus.

Av immunförsvaret uppfattas de försvagade/inaktiva mikroorganismerna – även kallade antigen - som identiska med aktiva mikroorganismer, men eftersom de saknar sjukdomsalstrande egenskaper ger de inte upphov till någon sjukdom.

Till följd av detta minns immunförsvaret hur smittämnet ser ut och kan på kort tid producera stora mängder antikroppar vid ett nytt angrepp. Det innebär att smittämnen vi utsätts för bekämpas av immunförsvaret utan att vi märker av dem.

Hur länge skyddet består kan variera för olika vacciner, men kan ibland räcka livet ut. Genom påfyllnadsdoser (boosterdos) av vaccin som ges efter en viss tid kan man upprätthålla skyddet över lång tid. Influensavacciner skyddar oftast bara mot de varianter av influensaviruset (virusstammar) som orsakat det senaste utbrottet. Eftersom nya virusvarianter dyker upp varje eller vartannat år, är det nödvändigt att årligen förnya vaccinationen för att behålla skyddet.

En annan slags immunisering är så kallad ”passiv immunisering” då man tillför kroppen färdiga antikroppar, immunglobuliner, som tillverkas av donerat blod från friska blodgivare.

 
 

Relaterad information

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies