Vanliga frågor om vacciner

Vacciner väcker många frågor hos den som ska fatta beslut om att vaccinera sig själv eller en familjemedlem. Här besvaras några av de vanligaste frågorna.

1. Innehåller vacciner giftiga kemikalier?

Nästan alla läkemedel innehåller hjälpämnen (se Innehållet i vacciner) och några av dessa kan – liksom de flesta kemikalier – i större mängd medföra hälsorisker. Om ett ämne är farligt eller inte avgörs ofta av hur stor mängd av substansen som kroppen utsätts för. Gränserna för hur mycket av varje hjälpämne ett vaccin får innehålla är satta med mycket god marginal för att inte utsätta individen för någon risk.

2. Är man tvungen att vaccinera sig?

Nej, inte sedan tidigt 1900-tal har man i Sverige i lag tvingat någon att vaccinera sig. Det är helt frivilligt, och därmed också ett viktigt beslut som man ställs inför. Nyttan med vacciner är idag så väldokumenterad att både myndigheter, sjukvårdspersonal och många andra yrkesgrupper och organisationer samstämmigt rekommenderar vaccination. Detta kan missuppfattas som att ”man måste”, men så är inte fallet.

3. Kan vaccination orsaka ADHD eller autism?

Nej, det finns inga data som tyder på att vaccination skulle ligga bakom sådana sjukdomstillstånd. I början av 2000-talet publicerades en omdiskuterad vetenskaplig artikel i en vetenskaplig tidsskrift som pekade på en möjlig koppling mellan ett vaccin och autism, men denna artikel drogs senare in av den vetenskapliga tidsskriften pga. forskningsfusk. (BMJ 2011;342:c7452)

4. Är det inte bättre att få sjukdomen?

Många infektionssjukdomar kan, efter att man har haft den, ge ett starkt skydd mot sjukdomen för resten av livet. Vaccination bygger på samma princip, men om man insjuknar riskerar man också att drabbas av mycket allvarliga följdsjukdomar (t.ex. hjärnhinneinflammation efter mässling). Bär man på smittsamma sjukdomar kan man också smitta andra, vilket kan vara mycket allvarligt för personer med nedsatt immunförsvar eller andra medicinska problem som gör att de inte kan vaccinera sig.

5. Kan mat och kosttillskott ge ett tillräckligt bra skydd?

Bra kost- och levnadsvanor i allmänhet kan självklart ge ett bättre fungerande immunförsvar, men det ger likväl inte den typ av skydd som den man kan få genom vaccination. Det görs ibland vidlyftiga medicinska påståenden om effekterna av olika kosttillskott, men dessa skyddar dig inte ifrån att smittas med t.ex. polio eller stelkramp om du skulle utsättas för sjukdomen.

6. Kan vaccinet smitta dig med sjukdomen?

Det har förekommit händelser historiskt där man vid tillverkningen av vaccinet inte lyckats försvaga eller avdöda smittämnet i vaccinet, och på detta sätt orsakat sjukdomsutbrott genom vaccination. Moderna vacciner tillverkas utifrån strikta kvalitetskrav och beprövade tillverkningsprocesser. Varje enskild tillverkningssats av ett vaccin måste kvalitetstestas innan tillverkaren får sälja det.

7. Mörkas biverkningarna av myndigheterna?

Nej, självklart inte. Samtliga inrapporterade biverkningar samlas i en databas och kan begäras ut från myndigheten. Däremot kodas biverkningarna om till MedDRA-termer (Medical Dictionary for Regulatory Activities), dvs ett internationellt system för att koda bland annat olika sjukdomstillstånd och diagnoser. I olika sammanställningar och referat till inrapporterade biverkningar kan det då uppfattas som att man inte registerat vissa typer av biverkningar.

 

 
 

Har du andra frågor?

Läkemedelsupplysningen är en upplysningstjänst dit du kan ringa och ställa generella frågor om vacciner. Öppet vardagar 08-20.

0771-46 70 10

www.lv.se/lmu  

 

Relaterad information

   
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies