Att avsluta sin läkemedelsbehandling - Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency

Att avsluta sin läkemedelsbehandling

När det är dags att sluta ta ett läkemedel kan man ibland behöva genomföra olika åtgärder för att avsluta behandlingen på ett säkert sätt. Därför är det viktigt att man har en väl fungerande dialog om behandlingen med sin läkare.

Det finns flera anledningar till att man inte ska sluta med sina läkemedel utan att först diskutera med sin läkare. Att avsluta en behandling kan utlösa reaktioner av olika slag, och om man tar flera olika läkemedel kan man behöva ändra dosen av något av de andra. Därför är det viktigt att veta hur man kan reagera på att behandlingen avslutas.

Återfall i sjukdomen

Grundsjukdomen kan komma tillbaka vid avslutad behandling och har man tagit förebyggande mediciner kan avslutad behandling innebära att man får ett återfall i sjukdomen.

Utsättningsbesvär

Vissa läkemedel kan utlösa kroppsliga och/eller psykiska reaktioner, så kallade utsättningsbesvär, när man avslutar behandlingen. Det finns två viktiga saker att komma ihåg om utsättningsbesvär:

  • De är övergående.
  • De behöver inte vara tecken på att man har blivit beroende av sitt läkemedel.

Utsättningsbesvär beror på att kroppen har anpassat sig till läkemedlets effekter och när behandlingen avslutas kan det ta tid för kroppen att åter komma i balans. Utsättningsbesvär uppstår främst när en läkemedelsbehandling avslutas tvärt. För att undvika eller minska risken för utsättningsbesvär kan läkaren ge råd om att minska dosen gradvis, men trots det kan man ibland ändå drabbas av utsättningsbesvär. De kan också uppstå om man glömmer att ta sitt läkemedel.

Exempel på läkemedel som kan ge utsättningsproblem är läkemedel mot depression och ångestsjukdomar.

Reboundeffekter

En särskild typ av utsättningsbesvär är reboundeffekter. Reboundeffekter innebär att de besvär man hade innan läkemedelsbehandlingen kommer tillbaka. Ibland blir besvären värre än de var innan behandlingen påbörjades, men besvär som uppstår på grund av reboundeffekt går över.

Några exempel på läkemedel som kan ge reboundeffekter är betablockerare (läkemedel mot bland annat hjärtklappning och högt blodtryck) och protonpumpshämmare (läkemedel mot halsbränna och magsår).

Ändrad effekt av andra läkemedel

Vissa läkemedel påverkar varandras effekt, man brukar säga att de interagerar med varandra. Det kan ibland leda till att man behöver höja eller sänka dosen av något av läkemedlen för att få den önskade effekten. När det är dags att sluta ta det ena läkemedlet kan det alltså påverka hur stor dos man i fortsättningen behöver av det andra.

Läkemedelsberoende

Skadligt bruk av vissa läkemedel kan leda till beroende. De besvär som uppstår när beroende har utvecklats kallas abstinensbesvär. Abstinensbesvär är karakteristiska för det verksamma ämnet i läkemedlet och uppstår när läkemedlet försvinner ur kroppen.

Läkemedelsberoende kännetecknas av:

  • Större doser än läkaren rekommenderat används för att uppnå önskad effekt, det vill säga antingen framkalla lustfyllda upplevelser eller ta bort olustupplevelser.
  • Ett begär efter att få mer av läkemedlet som är svårt att stå emot.
  • En oförmåga att begränsa eller avsluta användningen trots att det leder till återkommande problem i det dagliga livet.

Exempel på läkemedel som kan ge ett skadligt bruk eller beroende är narkotiska läkemedel som används vid behandling av sömnstörning, oro eller kraftig smärta. Risken för att man ska bli beroende om man får narkotiska läkemedel utskrivna för behandling av en sjukdom är liten så länge läkemedlet används på ett normalt sätt och i rekommenderade doser. 

 
 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies