Behandlingsrekommendationer A-Ö

Läkemedelsverket utarbetar rekommendationer för läkemedelsbehandling i samarbete med experter och specialister från sjukvården. Den information om behandlingar som presenteras på allmänhetens sidor är omarbetade för att kunna läsas av personer utan medicinsk utbildning.

 

Sortera efter: A - Ö | Senaste överst


Adhd

Adhd står för attention deficit hyperactivity disorder (uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet). Adhd ser olika ut för alla men det kan bland annat innebära att man har svårt att behålla uppmärksamheten, att kontrollera sina impulser och känslor och har svårt att sitta still. Detta är något som alla kan uppleva från och till, men hos personer med adhd är dessa besvär så stora att de har svårt att klara av många vardagssituationer, till exempel i hemmet, i skolan eller på arbetet. Alla personer med adhd behöver inte behandlas med läkemedel. Läkemedelsbehandling kan bli aktuellt om andra stödåtgärder visat sig vara otillräckliga och ska alltid ses som en del i ett större behandlingsprogram.

Akne

Akne är en inflammatorisk sjukdom som uppstår i de gemensamma utförsgångar för talgkörtlar och hårsäckar som finns i huden, främst i ansiktet och på halsen, bröstet och ryggen.

Alzheimers

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. Det finns inget läkemedel som kan bota Alzheimers sjukdom. Läkemedel kan dock användas för att minska symtomen.

Antibiotikabehandling i tandvården

På grund av de ökande problemen med antibiotikaresistens har Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten) fått i uppdrag av regeringen att tillsammans ta fram behandlingsrekommendationer, bland annat för infektioner i tandvården. Tandläkarnas del av antibiotikaförskrivningen på recept utgör cirka 7 % av all antibiotika uthämtad på svenska apotek.

Antibiotikabehandling under graviditet

Bakteriella infektioner är vanliga hos kvinnor i fertil ålder. Om kvinnan är gravid är det viktigt att infektionen behandlas på ett effektivt sätt, samtidigt som fostret inte får utsättas för onödiga risker.

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax innebär att antibiotika ges till exempel före ett ingrepp, för att förebygga spridning av bakterier och bakterieinfektioner i kroppen.

Astma

Astma är en sjukdom som orsakar andningsbesvär. Ungefär en tiondel av Sveriges befolkning har astmaliknande besvär. Sjukdomen gör luftrören inflammerade och överkänsliga.

Aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom (åderförkalkning)

Den här behandlingsrekommendationen gäller förebyggande behandling för personer som inte redan har eller har haft hjärt-kärlsjukdom.

Behandling av rinosinuit (förkylning, inflammation i näsa och bihålor)

Vuxna drabbas av förkylningar orsakade av virus ungefär två till tre gånger per år. För barn är motsvarande siffra sex till åtta gånger. I samband med förkylningarna blir slemhinnorna i näsan och bihålorna ofta inflammerade. Inflammationen orsakar bland annat snuva, nästäppa, värk och tryckkänsla i bihålorna. Inflammation i näsan och bihålorna kallas med ett samlingsnamn för rinosinuit.

Behandling och bemötande vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom – BPSD

Beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppstå vid demenssjukdom – BPSD – ska vanligen i första hand inte behandlas med läkemedel. De första åtgärderna handlar istället om en anpassning av den omgivande miljön och bemötandet av den sjuke. Det finns få läkemedel som har någon bevisat positiv effekt på BPSD.

Borrelia

Borreliainfektion är en infektion överförd via fästingbett som kan yttra sig på flera olika sätt och kan bland annat leda till påverkan på hud, leder och nervsystem.

Diabetes typ 2

Insulin är ett hormon som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker (glukos) från blodet. Hormonet produceras av en viss typ av celler i bukspottkörteln. Vid sockersjuka, diabetes mellitus, är glukoshalten i blodet förhöjd till följd av otillräcklig insulinproduktion och/eller minskad effekt av insulin.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är vanligt förekommande i Sverige och innebär att hjärtat slår oregelbundet och oftast snabbare än normalt. Vid förmaksflimmer kan risken öka för till exempel blodpropp i hjärnan. För att minska den risken kan man få behandling med blodförtunnande läkemedel.

Gikt

Vid gikt uppstår inflammation i en eller flera leder vilket ger svår värk. Orsaken till värken och inflammationen är att kristaller av urat (urinsyra) upplagrats i leder och i andra vävnader i kroppen på grund av att halten av urat i blodet är för hög.

Halsfluss i öppenvård

Halsfluss, faryngotonsillit, är en infektion i halsmandlarna orsakad av virus eller bakterier. Halsmandlarna blir ofta inflammerade, röda och svullna ibland med gulvita beläggningar. Man får feber och det gör ont att svälja.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. Modern hjärtsviktsbehandling kan lindra dessa symtom, förbättra livskvaliteten och öka patientens överlevnad.

Hormonersättning (HRT) för kvinnor i klimakteriet

Behandling med det kvinnliga könshormonet östrogen har länge använts för att lindra typiska klimakteriebesvär. Behandlingen kallas substitutionsbehandling, på engelska Hormone Replacement Therapy, och förkortas vanligen HRT. Sedan 2002 har nya vetenskapliga rön givit ökade kunskaper både om nytta och risker med HRT. Bland riskerna finns bland annat en ökad förekomst av bröstcancer och blodproppar hos kvinnor som behandlats med HRT.

Huvudlöss

I samband med terminsstart brukar problemen med huvudlöss vara som störst på skolor och förskolor. Läkemedelsverket rekommenderar medicintekniska lusmedel som förstahandsval vid behandling. Detta på grund av att lössen börjat utveckla resistens mot de läkemedel som tidigare rekommenderats. Föräldrar uppmanas att luskamma sina barn extra noga inför terminsstart och att meddela skola eller förskola om huvudlöss förekommer i familjen.

Influensa

Influensa är en smittsam luftvägssjukdom. Sjukdomen orsakas av influensavirus, och i Sverige ses årligen återkommande epidemier under vinterhalvåret. Den klassiska sjukdomsbilden vid influensa innefattar ett plötsligt insjuknande med hög feber, muskelvärk och tilltagande hosta.

Insulinanaloger (vid diabetes)

Insulin är ett hormon som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker (glukos) från blodet. Hormonet produceras av en viss typ av celler i bukspottkörteln. Vid sockersjuka, diabetes mellitus, är glukoshalten i blodet förhöjd till följd av otillräcklig insulinproduktion och/eller minskad effekt av insulin.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som beror på att lungorna skadats. Den vanligaste orsaken till dessa skador är tobaksrökning.

Multipel skleros (MS)

MS betraktas som en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens eget immunförsvar angriper centrala nervsystemet. I dagsläget tror man att MS uppstår som ett resultat av både omgivningsfaktorer och ärftliga faktorer.

Nedre luftvägsinfektioner

Med ”nedre luftvägarna” menas luftstrupen nedanför struphuvudet samt luftrören i lungorna. Nedre luftvägsinfektion (NLI) är en akut sjukdom med hosta, feber, andnöd, väsande andning eller bröstsmärta.

Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor

Nedre urinvägsinfektion, UVI (kallas också blåskatarr), är en infektion i urinblåsan som kännetecknas av sveda när man kissar, täta trängningar och att man kissar ofta. Behandling med antibiotika används i första hand för att förkorta tiden med symtom.

Nervsmärta

Nervsmärta uppstår på grund av en skada eller sjukdom i nervsystemet. De läkemedel som vanligen används mot nervsmärta används annars främst vid behandling av depression och epilepsi.

Neuroleptika vid vissa barnpsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar

Neuroleptika är en typ av läkemedel som har stor betydelse för behandling av allvarliga psykiatriska sjukdomar och tillstånd.

Preventivmetoder

Kondom, p-piller, p-plåster, p-ring, p-stav, p-spruta, spiral, pessar, ”säkra perioder” – det finns många olika preventivmetoder för att förhindra en oönskad graviditet. Metoderna verkar på olika sätt, har olika för- och nackdelar, och ger olika stort skydd, både beroende på hur de verkar och hur de används. Läkemedelsverkets rekommendationer behandlar för- och nackdelar hos de flesta preventivmetoder som finns tillgängliga i Sverige idag. Eftersom de flesta preventivmetoder riktar sig till kvinnor och ingen ny preventivmetod för män har tillkommit, är rekommendationerna i huvudsak fokuserade på kvinnan.

Schizofreni

Schizofreni är en mycket vanlig psykiatrisk sjukdom som innebär psykos i form av olika typer av förändrad verklighetsuppfattning. Efter ett expertmöte om läkemedelsbehandling vid schizofreni har Läkemedelsverket tagit fram en behandlingsrekommendation som nu publiceras. Den utgör ett komplement till Socialstyrelsens nationella riktlinjer i samma ämne som publiceras samtidigt. Myndigheterna har samarbetat i framtagande av respektive rekommendationer.

Sexuellt överförbara bakteriella infektioner

Sexuellt överförbara infektioner (STI) är sjukdomar som kan smitta vid sexuell kontakt. Denna behandlingsrekommendation tar upp sexuellt överförbara infektioner som orsakas av bakterier.

Smärtbehandling i livets slutskede

Vård i livets slutskede (palliativ vård) ska se till att patienten mår så bra som möjligt ur flera aspekter - fysiskt, psykiskt, socialt och andligt/existentiellt. Smärtbehandling i livets slutskede ska alltid ses i ett helhetsperspektiv där smärtan är ett av flera vanliga och oftast samtidigt förekommande symtom.

Svampinfektioner

Svampinfektioner i huden och naglarna hör till de vanligaste infektionssjukdomarna hos människan. Undersökningar har visat att över en femtedel av vuxna män som besöker simhallar har fotsvamp. Och upp till en tiondel av den vuxna befolkningen har tånagelsvamp.

Överaktiv blåsa (ÖAB)

Överaktiv blåsa (ÖAB) kallar man besvären då man kan bli akut kissnödig (så kallade tvingande urinträngningar) både med eller utan förekomsten av trängningsinkontinens (att kissa på sig när man blir kissnödig).

 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies