Rekommendationer för behandling av akne

Detta är en version av Behandling av akne – behandlingsrekommendation riktad till patient eller anhörig. Rekommendationen baseras på den version som är riktad till hälso- och sjukvården och som togs fram i samband med ett expertmöte den 29–30 januari 2014.

Webbpublicerad: 2014-06-19

Tryckt version: Information från Läkemedelsverket 2014;25(4).

Vad är akne?

Akne är en inflammatorisk sjukdom som uppstår i de gemensamma utförsgångar för talgkörtlar och hårsäckar som finns i huden, främst i ansiktet och på halsen, bröstet och ryggen. Akne kännetecknas av fet hud, pormaskar (komedoner), finnar (papler och pustler) och i vissa fall djupare bölder (noduli och cystor) och ärrbildning.

Vilka får akne?

Nästan alla tonåringar får akne, varav 15–20 % får medelsvår till svår akne. Den kan även kvarstå eller uppträda i vuxen ålder. I tonåren är akne vanligast och svårast hos män, medan den i vuxen ålder är vanligast hos kvinnor. Man har inte sett några stora skillnader i förekomst av akne mellan olika etniska grupper.

Hur uppstår akne?

Talg och keratin ingår i hudens och hårets celler. Akne uppstår när kroppen producerar för mycket talg och en störd keratinproduktion sedan täpper till talgkörtelns/hårsäckens gemensamma utförsgång så att det bildas en plugg. I pluggen kan bakterier som normalt finns i huden (Propionibacterium acnes) växa till och ge en inflammation.

Ärftliga faktorer spelar en viktig roll vid uppkomsten av akne, framför allt vid svår akne. Även andra faktorer kan utlösa eller förvärra akne, till exempel vissa läkemedel, kemikalier och kosmetika, klämning av aknen, täta sportskydd eller hormonella sjukdomar. Det saknas bevis för att någon särskild kost skulle öka risken för akne.

Typ och svårighetsgrad

Akne kan delas in i olika typer och svårighetsgrader:

  • Komedoakne – pormaskar, som ibland kan vara något inflammerade.
  • Papulopustulös akne (mild, medelsvår och svår) – domineras av finnar och viss ärrläkning.
  • Nodulär/nodulocystisk akne (medelsvår och svår) – domineras av djupare bölder som kan vara sammanhängande. Ärrläkning är mycket vanlig.
    Vid bedömning av svårighetsgrad bör både läkarens undersökning av huden och patientens egen skattning av hur mycket livskvaliteten påverkas vägas in. Även en mild akne kan upplevas som mycket besvärande socialt och medföra ökad risk för isolering och depression.

Behandlingsrekommendation

Sammanfattning

Lokal behandling med till exempel kräm, salva eller gel direkt på det akneangripna området på huden är grunden för all aknebehandling. Den används ensam vid lindrigare former av akne, och tillsammans med antibiotika som tas via munnen eller (för kvinnor) tillsammans med kombinerade hormonella medel som p-piller vid svårare akne. För att minska risken för att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika (se avsnittet Antibiotikaresistens nedan) är behandlingstiden med antibiotika dock begränsad. Vid de svåraste formerna av akne anses isotretinoin vara det mest effektiva läkemedlet.

Även när aknen minskat eller försvunnit bör den lokala behandlingen fortsätta så länge det finns risk för att den kommer tillbaka.

Av de läkemedel som rekommenderas vid akne är det endast bensoylperoxid som kan köpas receptfritt på apotek. Övriga läkemedel måste förskrivas av läkare och isotretinoin av hudläkare.

Översikt

Nedan följer en översikt över vilken behandling som rekommenderas vid olika typer och svårighetsgrader av akne (se även Tabell I). Endast verksamma läkemedelssubstanser anges. Godkända läkemedel som innehåller dessa substanser kan sökas fram på Läkemedelsverkets webbplats www.lakemedelsverket.se/LMF. Där finns också läkemedlens bipacksedlar (patientinformation) som bland annat beskriver hur läkemedlen fungerar, hur de ska tas, vilka eventuella biverkningar de kan ge och om de kan användas när man är gravid eller ammar.

 

Lokal behandling på huden (adapalen, azelainsyra, bensoylperoxid, klindamycin, tretinoin)

  • Vid komedoakne rekommenderas adapalen.
  • Vid mild papulopustulös akne rekommenderas en kombination av bensoylperoxid och adapalen. Alternativt kan adapalen, bensoylperoxid eller azelainsyra användas ensamt.
  • Vid medelsvår papulopustulös akne rekommenderas i första hand en kombination av bensoylperoxid och adapalen. I andra hand kan en kombination av klindamycin (ett antibiotikum) och antingen bensoylperoxid eller tretinoin användas under högst tre månader. När klindamycin kombineras med benzoylperoxid minskar risken för antibiotikaresistens.

 

Antibiotika via munnen (lymecyklin, tetracyklin)

  • Vid medelsvår papulopustulös akne när lokal behandling inte hjälpt samt vid svår papulopustulös akne rekommenderas lymecyklin eller tetracyklin. Antibiotikabehandlingen bör pågå under högst två perioder om tre månader tillsammans med lokal behandling som inte innehåller antibiotika.

 

Kombinerad hormonell metod (östrogen, gestagen)

  • Vid medelsvår akne är läkemedel som innehåller de kvinnliga könshormonerna östrogen och gestagen (till exempel vissa p-piller) ett alternativ till antibiotika för kvinnor som också har behov av preventivmedel och som saknar riskfaktorer för blodpropp. De bör användas tillsammans med lokal behandling. Akneläkemedel som innehåller gestagenet cyproteronacetat ska inte användas samtidigt med hormonella preventivmedel.

 

Isotretinoin

  • Vid medelsvår och svår papulopustulös akne där antibiotika eller kombinerad hormonell metod inte hjälpt samt vid nodulär/nodulocystisk akne rekommenderas remiss till hudläkare för ställningstagande till isotretinoin. På grund av isotretinoins fosterskadande effekter måste graviditet uteslutas innan behandling kan påbörjas . Kvinnor i barnafödande ålder måste använda ett effektivt preventivmedel under tiden behandlingen pågår och minst en månad efter att behandlingen avslutats.

 Tabell I.

 

Annan behandling

Det saknas vetenskapligt stöd för att rekommendera behandling med vitamin B5 och olika former av ljus (till exempel ultraviolett [UV] strålning eller laser).

Antibiotikaresistens

Användningen av antibiotika har ökat kraftigt och lett till att vissa bakteriestammar blivit resistenta mot en eller flera typer av antibiotika. Det innebär risker både för samhället, miljön och för den enskilda patienten genom att vanliga infektioner kan bli svårbehandlade. All användning av antibiotika bidrar till att antalet resistenta bakterier ökar. Antibiotika ska därför bara användas när det verkligen behövs.

Varför nya rekommendationer?

På grund av de ökande problemen med antibiotikaresistens har Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att tillsammans ta fram nya behandlingsrekommendationer, bland annat för akne.

Bakom rekommendationen står förutom Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten även medverkande hudspecialister.
 

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies