Märkning av kosmetiska produkter

Kosmetiska produkter, t.ex. smink, tvål eller hudkräm, ska ha en märkning som ska finnas på produktens ytterförpackning och behållare (på burken/flaskan/tuben etc.) Märkningen är ofta den enda information som användaren får om en kosmetisk produkt och därför kan det vara bra att känna till vilka uppgifter den ska bestå av.

Märkningen ska exempelvis innehålla uppgifter om vilka ämnen som ingår i produkten, användningsområdet, speciella varningar och försiktighetsåtgärder man ska uppmärksamma vid användningen, hur länge produkten är hållbar (t.ex. bäst-före-datum) samt namn och postadress till den inom EU/EES som är ansvarig för produkten.

Det är den svenske tillverkaren eller den som tar in produkten till Sverige som ska se till att produkterna har en märkning som följer gällande regler.

Köp inte kosmetika som saknar märkning. Förutom att du kan missa viktig information om produkten kan det vara ett tecken på att den inte uppfyller reglerna om t.ex. ingredienser och i värsta fall innehåller produkten förbjudna och farliga ämnen.

Här visas ett exempel på hur en märkning kan se ut. De delar av märkningen som markeras med en svensk flagga ska vara på svenska.

Följande text går igenom de olika delar som, i de allra flesta fall, ska finnas i märkningen av kosmetiska produkter.

Namn och adress till ansvarig person/företag

Namn och postadress till den som är ansvarig för produkten ska finnas med i märkningen. En adress till en webbsida är inte tillräcklig då man som konsument ska kunna kontakta den ansvariga personen/företaget oavsett om man har tillgång till internet eller inte. Denna kontaktinformation får vara förkortad om det fortfarande är möjligt för allmänheten att identifiera företaget och för eventuell postgång att komma fram.

Ingrediensförteckning

En ingrediensförteckning som listar alla ämnen som produkten består av ska finnas i märkningen. Ämnena ska stå i fallande ordning vilket betyder att de ämnen som står först i listan är de som ingår i störst mängd. Det är t.ex. vanligt att aqua (vatten) står bland de första ämnena i ingrediensförteckningen och att olika konserveringsmedel och färgämnen, som oftast används i små mängder, kommer sist i förteckningen.

Många uppfattar ingrediensförteckningarna som obegripliga och som svensk undrar man kanske varför ämnena inte skrivs med svenska namn. Förklaringen är att man inom EU kommit överens om att alla länder ska använda samma ämnesnamn, så att en ingrediensförteckning för en viss produkt ser likadan ut i alla medlemsländerna. De ämnesnamn som ska användas finns i en speciell förteckning, där namnen kommer från ett internationellt system för namngivning av kosmetikaingredienser som heter INCI (International Nomenclature of Cosmetic Ingredients). INCI använder oftast engelska namn på kemiska ämnen och latinska namn på växtingredienser, till exempel Olea Europaea för olivolja. Färgämnen anges oftast med så kallade CI-nr (Colour Index number). Vissa parfymämnen måste skrivas ut i klartext, men de allra flesta parfymämnena är tillåtna att sammanföra i beteckningen ”parfume”, medan smakämnen, till exempel i tandkräm, får deklareras som ”aroma”.

Det är alltså krav för företagen att ha en ingrediensförteckning med INCI-namn. Men de får därutöver också använda andra namn på ingredienserna, till exempel svenska namn, för att beskriva innehållet på ett begripligare sätt för konsumenterna. För allergiker kan en innehållsförteckning enligt INCI vara speciellt viktig genom att allergiker kan lära sig att känna igen INCI-namn på ämnen som de vid allergitest fått veta på att de är känsliga mot.

Observera att innehållsförteckningarna ibland kan finnas på annat ställe än på själva förpackningen/märkningen, t.ex. som bifogad folder, etikett eller på skylt i anslutning till försäljningsstället. Detta kan förekomma när det är omöjligt att få plats med ingrediensförteckningen på förpackningen p.g.a. dess storlek eller form. Som konsument ska man i så fall få en hänvisning till att mer information finns, genom en kortfattat upplysning eller via symbolen hand-i-bok, se figur 2.

 

Hållbarhetstid

Märkningen ska även innehålla uppgifter på svenska om hur länge en kosmetisk produkt är hållbar. Tillverkarna måste göra tester och bedömningar av hur länge deras produkter är hållbara och säkra att använda. Om testerna visar att en produkt har kort hållbarhet, det vill säga 30 månader eller kortare måste produkten märkas med ”bäst före” följt av datum (åtminstone ska månad och år anges). Alternativt kan "timglassymbolen" användas (istället för "bäst före") följt av datum, se tabell 3. För produkter som är hållbara längre än 30 månader behövs inte ett bäst före datum, utan då ska symbolen ”öppen burk” användas, se figur 3. Denna symbol ska alltid anges tillsammans uppgift om hur länge produkten kan användas utan fara efter det att förpackningen öppnats, t.ex. 12 M (= 12 månader).

Det är alltså tillverkarens ansvar att avgöra vilken hållbarhet en produkt har. Exempel på produkter som ofta har bäst före datum är hudkrämer, medan tvål och schampo mestadels märks med ”öppen burk”. På vissa produkter som inte försämras med tiden behövs ingen hållbarhetsmärkning, till exempel sprayer och engångsprodukter.

Figur 3. Öppen burk-symbolen (vänster) visar hur länge produkten kan användas utan fara efter öppnandet. "Timglassymbolen" (höger) får användas för att visa datum för kortaste hållbarhetstid (bäst-före-datum). När "timglassymbolen" används ska datum anges vid symbol (alternativt uppgifter om var datum anges på förpackningen).

Mängd/volym

Uppgifter om vilken mängd eller volym en kosmetisk produkt innehåller när den förpackas ska finnas i märkningen och texten ska vara på svenska.

Undantaget är produkter som innehåller mindre än 5 gram eller 5 milliliter, förpackningar för en behandling eller gratisprover, sådana produkter behöver inte ha uppgift om mängd/volym i märkningen.

Särskilda försiktighetsåtgärder

Tillverkaren av kosmetiska produkter ska i sin säkerhetsbedömning ta ställning till om man som konsument behöver få information om särskilda försiktighetsåtgärder som ska följas vid användningen av en produkt. Om detta behövs så ska sådan information finnas i märkningen. För vissa ämnen krävs det alltid varningstexter (t.ex. ”undvik kontakt med ögonen”) och villkor för användning i märkningen (t.ex. ”endast för yrkesmässig användning”) om man vill använda dem i produkterna. Det gäller till exempel flera hårfärgningsämnen och fluorider i tandkrämer. Texter av den här typen ska finnas på både ytterförpackning och behållare och texten ska vara på svenska.

Undantaget är om förpackningens storlek eller form är sådan att det inte får plats. Som konsument ska man i så fall få en hänvisning till att mer information finns, genom en kortfattat upplysning eller via symbolen hand-i-bok som visas i figur 2.

Tillverkningspartiets nummer/referens

På förpackningen till en kosmetisk produkt ska tillverkningspartiets nummer eller referens finnas, det brukar kallas för sats- eller batchnummer. Ett sådant nummer används t.ex. för att spåra en produkt tillbaka till dess tillverkning, vilket kan vara nödvändigt om det blivit fel vid tillverkningen och en viss sats/batch måste återkallas. Det finns inget krav på att batchnummer måste skrivas på ett visst sätt eller placeras på något särskilt ställe på förpackningen. Det innebär att batchnummer kan se väldigt olika ut och vara svåra att finna på produkterna. Ofta består de dock av olika sifferkombinationer eller datumangivelser, t.ex. tillverkningsdatum.

Användningsområde

Ytterligare en uppgift som ska framgå av märkningen är produktens användningsområde, t.ex. att det är en hudkräm eller ett hårschampo. Denna information ska vara på svenska så att alla kan förstå vad produkten är till för och så att man minimerar risken för felanvändning.

Om produktens användningsområde tydligt framgår av dess presentation behöver inte användningsområdet skrivas ut i märkningen. Med presentation menas till exempel produktens storlek, form och färg, behållarens utseende och material, eventuella bilder på förpackningen och att produkten ser ut som flertalet andra av samma kategori. Exempelvis är det uppenbart för de flesta att det är läppstift som sitter i en liten plasthylsa med skruvfunktion som ser ut som läppstift brukar se ut.

Ursprungsland

Kosmetiska produkter som importeras till EU från länder utanför EU skall märkas med uppgift om ursprungslandet, till exempel med "Made in USA". Produkter som tillverkas inom EU behöver alltså inte denna märkning.

 

 

 
 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies