Preventivmetoder

Sammanfattning

  • Förmågan att bli gravid vid ett oskyddat samlag varierar under menstruationscykeln och är störst vid tidpunkten för ägglossningen.
  • Bland de preventivmetoder som här diskuteras finns olika hormonella preventivmetoder, spiraler, akutpreventivmetoder och barriärmetoder (till exempel kondom).
  • Hur effektiv en preventivmetod är beror på kvinnans ålder, men också på hur metoden verkar och hur den används.
  • I kombinerade hormonella preventivmedel (p-piller, p-plåster, p-ring) ingår två sorters kvinnliga könshormoner, östrogen och gestagen.
  • Kombinerade hormonella preventivmedel verkar genom att hämma ägglossningen och påverka slemhinnan i livmodern och livmoderhalsens sekret så att graviditet förhindras.
  • Kombinerade hormonella preventivmetoder har blodpropp som allvarlig men sällsynt biverkan, som beror på det ingående östrogenet.
  • Hormonella metoder som bara innehåller gestagen, till exempel minipiller, mellanpiller, p-stav och p-spruta, verkar på olika sätt beroende på hormondosen, som varierar mycket mellan de olika metoderna. De ökar inte risken för blodpropp.
  • Det finns två olika typer av spiraler, kopparspiral och hormonspiral. De verkar på olika sätt men gemensamt är att de förhindrar befruktning. Spiral kan användas av de flesta kvinnor, även de som inte har varit gravida.
  • Akutpreventivmedel (akut p-piller eller kopparspiral) används efter ett enstaka oskyddat samlag och syftar till att förhindra att en graviditet uppkommer.
  • Det finns två olika typer av akut p-piller. De är mindre effektiva än vanliga preventivmetoder, men kan förhindra 50–85 % av graviditeter som annars skulle ha uppkommit.
  • Även en kopparspiral som sätts in efter oskyddat samlag fungerar som en effektiv akutpreventivmetod och kan förhindra nästan 99 % av graviditeter som annars skulle ha uppkommit.
  • Det är viktigt att ta reda på om ett hormonellt preventivmedel kan användas tillsammans med andra läkemedel. Det gäller även växtbaserade läkemedel och naturmedel. I vissa fall kan preventivmedlet få sämre effekt och eventuellt leda till oönskad graviditet.
  • Eftersom könshormoner kan påverka miljön är det viktigt att överblivna p-piller, p-plåster och p-ringar inte hamnar i avloppsvattnet. De ska inte spolas ner i toaletten utan lämnas in på apotek eller till kommunens återvinningsstation.

Inledning

Kondom, p-piller, p-plåster, p-ring, p-stav, p-spruta, spiral, pessar, ”säkra perioder” – det finns många olika preventivmetoder för att förhindra en oönskad graviditet. Metoderna verkar på olika sätt, har olika för- och nackdelar, och ger olika stort skydd, både beroende på hur de verkar och hur de används. Läkemedelsverkets rekommendationer behandlar för- och nackdelar hos de flesta preventivmetoder som finns tillgängliga i Sverige idag. Eftersom de flesta preventivmetoder riktar sig till kvinnor och ingen ny preventivmetod för män har tillkommit, är rekommendationerna i huvudsak fokuserade på kvinnan.

Varje enskild kvinna väljer förstås själv vilken preventivmetod hon vill använda. Barnmorskor, läkare, med flera kan hjälpa till med rådgivning om vilka preventivmetoder som finns att välja på och hur de fungerar.
Barnmorskor kan både ge råd om och skriva ut recept på preventivmedel till friska kvinnor. Kvinnor med sjukdomar, läkemedelsbehandling eller riskfaktorer som kan påverka valet av preventivmetod bör däremot bedömas av läkare.

Preventivmetoder

Nedan följer en närmare beskrivning av de olika metoderna, hur effektiva de är samt vad de har för positiva och negativa hälsoeffekter.

Preventivmetoders effektivitet

Förmågan att bli gravid vid ett enstaka oskyddat samlag beräknas till cirka 6–7 %. Den varierar mycket under menstruationscykeln och är allra högst vid ägglossningen, cirka 20 %. Hur effektiv en preventivmetod är beror bland annat på kvinnans ålder, eftersom förmågan att bli gravid avtar med stigande ålder. Förmågan att bli gravid återkommer omedelbart när man slutar med sitt preventivmedel, utom möjligen efter p-sprutan, där återkomst av fruktsamhet kan ta några månader.

Effektiviteten hos olika preventivmetoder beror också på om metoden används på rätt sätt, till exempel att kondomen används under hela samlaget, eller att kvinnan kommer ihåg att ta sina p-piller varje dag. Vid perfekt användning kan hög effektivitet uppnås med många metoder, men i verkligheten kan det vara svårt att alltid använda sin metod på rätt sätt och då kan effektiviteten bli sämre. Preventivmetoder som inte kräver något ”kom-ihåg”, till exempel kopparspiral, hormonspiral eller p-stav, har därför den högsta effektiviteten. Effektiviteten kan också bero på om hormonerna tas upp i kroppen som de ska, till exempel om kvinnan varit magsjuk eller använder andra läkemedel.

Kombinerade hormonella preventivmedel

Kombinerade hormonella preventivmedel innehåller två typer av kvinnliga könshormoner – östrogen och gestagen. Båda hormontyperna är syntetiskt tillverkade och liknar till utseende och verkan de naturliga kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Vilka östrogener och gestagener som ingår kan variera mellan olika produkter, och de kan därmed ge lite olika biverkningar.

Kombinerade hormonella preventivmedel finns i form av p-piller, p-plåster och p-ring (vaginalring som förs in i slidan).

Alla kombinerade hormonella preventivmedel är högeffektiva. De hämmar ägglossningen och påverkar slemhinnan i livmodern och livmoderhalsens sekret så att graviditet förhindras.

Användning/glömska

För att p-piller, p-plåster och p-ring ska skydda mot graviditet måste de användas regelbundet och korrekt. Vid glömd tablett, ring eller glömt plåster bör man läsa i bipacksedeln som följer med läkemedelsförpackningen om hur man ska agera, eller fråga sin barnmorska eller en farmaceut på apoteket. Vid längre uppehåll än rekommenderat bör kondom användas under en vecka. Om man har haft oskyddat samlag under det förlängda uppehållet kan akut p-piller användas. Graviditetstest bör göras för att kontrollera att behandlingen fungerat.

P-piller

Kombinerade p-piller tas under 21 eller 24 dagar i rad, följt av ett hormonfritt uppehåll på respektive sju eller fyra dagar beroende på sort. För att minska risken för glömska finns förpackningar med hormonfria piller så att man tar tabletter varje dag. Den menstruationsliknande bortfallsblödningen inträffar under de hormonfria dagarna.  

Om det har gått mer än 36 timmar sedan man tog den senaste tabletten finns risk för sämre skydd. Risken för ägglossning vid någon enstaka glömd tablett är dock liten. Risken för graviditet är störst om tabletten glöms i början eller i slutet av en behandlingsperiod, eftersom sådan glömska kan leda till att det hormonfria uppehållet mellan två kartor blir förlängt.

P-plåster

För p-plåster gäller att man använder ett plåster per vecka i tre veckor, följt av en plåsterfri vecka då den menstruationsliknande bortfallsblödningen inträffar. Varje p-plåster är avsett att användas en vecka, men den skyddande effekten varar i ytterligare två dagar om plåstret sitter kvar. Den plåsterfria perioden får inte vara längre än sju dagar.

P-ring

En p-ring används i tre veckor, följt av en ringfri vecka innan ny ring sätts in. Den menstruationsliknande bortfallsblödningen inträffar under den ringfria veckan. En p-ring är avsedd för tre veckors användning, men hormonmängden räcker ytterligare en vecka. Den ringfria perioden får inte överstiga en vecka. Den skyddande effekten kvarstår även om ringen tas ut under maximalt tre timmar per dygn.

Positiva hälsoeffekter

Bland positiva effekter av kombinerade hormonella preventivmedel har studier visat:

  • minskad risk för cancer i äggstockarna och livmoderslemhinnan
  • minskad blodbrist (järnbrist) till följd av mindre blödningsmängd
  • att mensvärk kan försvinna eller lindras.

Biverkningar

Många biverkningar är lindriga, går ofta över vid fortsatt behandling och är likartade för p-piller, p-plåster och p-ring. Exempel på biverkningar är humörförändringar (nedstämdhet, irritation), minskad sexlust, huvudvärk och illamående. Flytningar är vanligare vid användning av p-ring och lokal hudirritation kan förekomma vid användning av p-plåster.

Blödningar och utebliven blödning

Stänkblödningar (spotting) kan förekomma, särskilt i början av en behandlingsperiod och om användningen av p-piller, p-plåster eller p-ring är oregelbunden. Om stänkblödningarna fortsätter, trots att behandlingen pågått i flera cykler, kan man pröva att byta till ett annat preparat. Oväntade blödningar kan i sällsynta fall vara tecken på sjukdom, till exempel infektion eller cellförändring i livmoderhalsen, och bör uteslutas av läkare.

Utebliven blödning kan förekomma och är inte farligt. Om den menstruationsliknande bortfallsblödningen uteblir under två cykler i rad bör man göra ett graviditetstest. Om graviditet har uteslutits kan behandlingen fortsätta som vanligt.

Cancerrisk

Många stora studier tyder på att risken för bröstcancer kan öka något under pågående användning av kombinerade p-piller, p-plåster eller p-ring. Den förhöjda risken tycks försvinna inom en tioårsperiod efter att behandlingen avslutats. En kvinna som har en nära släkting (mamma, syster) med bröstcancer kan använda alla preventivmetoder, inklusive hormonella metoder.

Även risken för cellförändringar i livmoderhalsen ökar något vid längre tids p-pilleranvändning. Det är därför viktigt att regelbundet kontrollera sig genom gynekologiskt cellprov under långvarig p-pilleranvändning.

Blodtryckshöjning

Ett fåtal kvinnor som behandlas med kombinerade hormonella preventivmedel kan få förhöjt blodtryck. Kvinnor som använder kombinerade hormonella preventivmedel bör därför få blodtrycket kontrollerat vid uppföljningsbesök. Om blodtrycket ligger på 140/90 mmHg eller högre bör byte till annan metod ske.

Risk för blodpropp

Alla kombinerade hormonella preventivmedel ökar risken för blodpropp. Risken för blodpropp är störst hos nya användare under det första året och allra högst under de första tre månaderna. Den förhöjda risken återkommer om behandlingen påbörjas på nytt efter ett uppehåll.

Man bör inte använda kombinerade hormonella metoder (p-piller, p-ring, p-plåster) om man själv har haft blodpropp eller om man har andra faktorer som ökar risken att drabbas av blodpropp. Risken påverkas bland annat av kvinnans ålder (risken ökar med åldern), övervikt, rökning, blodpropp hos föräldrar/syskon och långvarigt stillasittande.

För att minska risken för blodpropp i samband med preventivmedelsförskrivning bör:
• barnmorska/läkare ta reda på om kvinnan har några riskfaktorer
• kvinnan informeras om risken samt vilka symtom som kan tyda på blodpropp, till exempel smärta/svullnad i ben, andfåddhet/andnöd eller hosta, bröstsmärta, svaghet/domningar i ansikte, armar eller ben
• en kvinna, som önskar börja med kombinerade p-piller, få p-piller som innehåller de gestagener som man vet har lägst risk för blodpropp (levonorgestrel, norgestimat, noretisteron).

Vårdpersonal bör alltid fråga yngre kvinnor som söker vård, om de använder kombinerade p-piller, p-plåster eller p-ring.

På grund av risken för blodpropp bör behandling med kombinerade hormonella preventivmedel avbrytas inför planerade operationer, som innebär längre tids sängläge (mer än ett dygn). Vid långa flygresor bör man regelbundet röra på benen, eventuellt ha stödstrumpor samt dricka rikligt med vätska.

Gestagenmetoder

Gestagener är syntetiska hormoner som liknar det naturliga kvinnliga könshormonet progesteron. Gestagener påverkar äggstockarnas funktion, och graden av påverkan är beroende av dosen. Även livmoderslemhinnans tillväxt påverkas, liksom sekretet i livmoderhalsen, som blir tjockt och svårgenomträngligt för spermier.

Högdosgestagen

Gestagenet ges som injektion i en muskel (p-spruta) var tredje månad, i en hög dos som hämmar ägglossningen. Effektiviteten är mycket hög.

Mellandosgestagen

Mellandosgestagen innebär en medelhög dos gestagen, som hämmar ägglossningen. Finns i tablettform, som tas dagligen utan uppehåll (mellanpiller), och som implantat (p-stav), som sätts in under huden. Mellanpiller är lika effektiva som kombinerade p-piller. P-staven är mycket effektiv, eftersom det inte finns risk för glömska. Verkningstiden för p-stav är tre år.

Lågdosgestagen

Gestagentabletter i låg dos kallas för minipiller och tas dagligen utan uppehåll. Minipiller verkar på sekretet i livmoderhalsen så att spermierna får svårt att ta sig fram, men hämmar inte ägglossningen. Minipiller är därför lite mindre effektiva och effektiviteten beror till stor del på hur regelbundet man tar tabletterna.

Användning/glömska

Mellanpiller har samma glömskemarginal som kombinerade p-piller, upp till 12 timmar.

Glömskemarginalen för minipiller är väldigt liten (högst 3 timmar) och kräver regelbundet intag för att effekten ska bestå – pillret ska alltså tas vid samma tidpunkt varje dag.

Biverkningar

Blödningsrubbningar

Alla gestagenmetoder påverkar blödningsmönstret. De flesta kvinnor som använder mellandoserade gestagenmetoder får oregelbundna och/eller uteblivna blödningar. Även minipiller kan påverka blödningsmönstret hos en del kvinnor.
Om menstruationen uteblir när man använder minipiller eller mellanpiller bör man göra ett graviditetstest, eftersom effektiviteten beror på hur noga man tar tabletterna.

Effekt på benmassa

Längre tids användning av högdosgestagen (p-spruta) kan medföra en minskning av bentätheten, som dock normaliseras efter avslutad användning. För att undvika en möjlig ökad risk för benskörhet längre fram i livet, bör p-sprutan därför inte användas av kvinnor under 19 år, som ännu inte uppnått maximal bentäthet, utom när andra preventivmetoder är olämpliga. Ingen risk för benskörhet vid användning av andra lågdoserade gestagenmetoder anses föreligga.

Risk för blodpropp

Gestagenmetoder ökar inte risken för blodpropp.

Cancerrisk

Gestagenmetoder påverkar inte risken för cancer i livmoderslemhinnan, livmoderhalsen eller äggstockarna. Ingen riskökning har påvisats vad gäller bröstcancer, men kunskapsläget är osäkert. En kvinna som har en nära släkting (mamma, syster) med bröstcancer kan använda alla preventivmetoder, inklusive hormonella metoder.

Övriga biverkningar

Andra biverkningar av gestagener är exempelvis akne, viktökning, huvudvärk och humörförändringar.

Koppar- och hormonspiral

Koppar- och hormonspiral verkar på olika sätt, men gemensamt är att de förhindrar befruktning. Kopparspiral verkar framför allt genom att kopparjoner försvårar för spermierna att ta sig fram. Hormonspiral verkar på livmoderslemhinnan, som blir tunn, och på sekretet i livmoderhalsen som blir segt och svårt att tränga igenom för spermier. Det finns två olika hormonspiraler, en mindre (3 års användning) och en större (5 års användning).
Koppar- och hormonspiral kan användas även av kvinnor som inte har varit gravida.

Effektivitet

Både kopparspiral och hormonspiral ger ett mycket högt graviditetsskydd under hela användningstiden. Efter att spiralen har tagits ut återkommer snabbt förmågan att bli gravid.

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna av kopparspiral är rikliga och mer smärtsamma menstruationer.

Vid användning av hormonspiral är det vanligt med småblödningar i början av behandlingen (tre till sex månader). Därefter blir menstruationerna sparsamma eller uteblir helt.

Positiva hälsoeffekter

Vid användning av hormonspiral minskar blödningsmängden vid menstruation kraftigt och även mensvärk försvinner eller förbättras.

Insättning/uttag

En kopparspiral kan sättas in när som helst under menscykeln, förutsatt att graviditet har uteslutits. En hormonspiral bör helst sättas in strax efter avslutad mens.
Vid inträffad graviditet med spiral ska spiralen snarast tas ut. Om spiralen sitter kvar ökar risken för missfall och för tidig förlossning. 

Barriärmetoder och naturliga metoder

Barriärmetoder, till exempel kondom och pessar, hindrar spermierna från att nå fram till ägget och förhindrar därigenom befruktning.

Kondom

Kondom är den enda reversibla (icke-permanenta) preventivmetoden för män. Sterilisering är en irreversibel (permanent) preventivmetod som inte går att göra ogjord. Kondom ger ett bra skydd mot både graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar när den används under hela samlaget på rätt sätt. Kondom bör därför alltid användas vid nya och tillfälliga kontakter, gärna i kombination med annat preventivmedel.

Pessar

Pessar är en gummikupa som sätts in i slidan så att den täcker livmodertappen och på så vis hindrar spermier från att nå fram till ägget. Pessaret kan sättas in när som helst före samlaget. Det ska lämnas på plats minst sex timmar efteråt, men sitta kvar i högst 24 timmar. Pessar bör användas tillsammans med spermiedödande medel, och ger ett bra skydd mot graviditet när det används konsekvent och på rätt sätt.

Naturlig familjeplanering

Naturlig familjeplanering innebär att samlag undviks under de dagar som kvinnan är fruktsam, det vill säga fem dagar före till och med dagen efter ägglossningen. En förutsättning för att metoden ska kunna användas är att man vet när ägglossningen sker.

Ägglossningen inträffar oftast någon gång 12–16 dagar före nästa mens. Vid regelbunden menscykel på 28 dagar ska oskyddat samlag undvikas från dag 10 till och med dag 16.

Det finns olika metoder för att fastställa när ägglossningen sker, till exempel regelbunden temperaturmätning, användning av ägglossningstest, eventuellt tillsammans med Billingsmetoden. Billingsmetoden innebär att kvinnan lär sig att undersöka sina flytningar och känna igen hur de förändras under menscykeln. Billingsmetoden kan användas även vid oregelbundna menstruationer.

Effektiviteten av barriärmetoder liksom av naturlig familjeplanering varierar stort beroende på ålder, metod och motivation.

Akutpreventivmetoder

Akutpreventivmedel (akut p-piller eller kopparspiral) används efter ett enstaka oskyddat samlag och syftar till att förhindra att en graviditet uppkommer.

Akut p-piller

Akut p-piller är mindre effektiva än vanliga preventivmetoder, men kan förhindra 50 till 85 % av graviditeter som annars skulle ha uppkommit. För att ge bra effektivitet bör akut p-piller tas så snart som möjligt efter ett oskyddat samlag.

Det finns två olika typer av akut p-piller. En sort innehåller hormonet levonorgestrel (LNG), finns att köpa receptfritt och kan tas upp till 72 timmar (3 dygn) efter ett oskyddat samlag. Den andra sorten innehåller hormonet ulipristalacetat (UPA), kan tas upp till 120 timmar (5 dygn) efter oskyddat samlag och måste skrivas ut av barnmorska/läkare.

Effektiviteten av akut p-piller är beroende av kvinnans vikt och BMI (body mass index, det vill säga vikt/längd2). För LNG avtar effekten vid BMI > 25 (vikt > 70 kg). För UPA tycks effekten avta vid BMI > 30–35 (vikt > 88 kg). Även om effekten kan vara sämre, finns knappast stöd för att avråda en kvinna med högre vikt/BMI från användning av akut p-piller.

Om akut p-piller används vid flera tillfällen i samma menscykel blir skyddet sämre och risken för blödningsrubbning ökar. Akut p-piller kan inte avbryta eller skada en pågående graviditet och är inte en abortmetod.

Akut kopparspiral

Även en kopparspiral som sätts in inom 120 timmar (5 dygn) efter oskyddat samlag fungerar som en effektiv akutpreventivmetod och kan förhindra nästan 99 % av graviditeter som annars skulle ha uppkommit.

Preventivmetoder till kvinnor i olika livsfaser

Unga kvinnor

Unga kvinnor har lätt att bli gravida. De preventivmetoder som används måste därför vara högeffektiva och lätta att använda. På grund av risken för sexuellt överförbara sjukdomar rekommenderas kondom som komplement till annan preventivmetod, särskilt i början av en relation.

Både kombinerade p-piller, p-plåster, p-ring och mellanpiller kan rekommenderas. Det är viktigt med regelbunden användning för god effektivitet. Om kvinnan önskar börja med kombinerade p-piller, rekommenderas ett p-piller som innehåller något av de gestagener som man vet har lägst risk för blodpropp (levonorgestrel, norgestimat, noretisteron).

P-stav kan rekommenderas eftersom metoden har mycket hög effektivitet och är lätt att använda då den inte ställer krav på ”kom-ihåg”.

Koppar- eller hormonspiral är högeffektiva metoder som kan rekommenderas även till yngre kvinnor som inte varit gravida. När det gäller mycket unga kvinnor (tonåringar) är erfarenheten av spiralanvändning fortfarande begränsad, men koppar- eller hormonspiral kan vara ett alternativ efter noggrann diskussion med barnmorska/läkare.

P-spruta rekommenderas inte till kvinnor yngre än 19 år, eftersom det kan påverka benmassan negativt.

Minipiller är mindre effektiva eftersom hormondosen är låg. Minipiller kräver även mycket regelbundet tablettintag och har kort glömskemarginal, vilket kan göra dem mindre lämpliga till yngre kvinnor.

Nyförlösta och ammande kvinnor

Om kvinnan ammar fullt (barnet får endast bröstmjölk) och menstruationen inte återkommit, samt om det har gått kortare tid än sex månader efter förlossningen är risken för graviditet mycket låg (cirka 1–2 %).

Omkring sex månader efter förlossningen (och i många fall tidigare) kan man vilja börja med preventivmedel. Eftersom fruktsamheten är lägre under amning kan det räcka med barriärmetod (kondom eller pessar). 

Kombinerad hormonell metod (p-piller, p-ring, p-plåster) ska inte användas under de första 6–8 veckorna efter förlossningen på grund av ökad risk för blodpropp under denna period, men kan påbörjas därefter. Alla övriga hormonella och andra preventivmetoder, inklusive koppar- eller hormonspiral, kan påbörjas direkt efter förlossning. Inga negativa hälsoeffekter hos barnet eller påverkan på amningen eller bröstmjölkens kvalitet har påvisats när mamman använt hormonella preventivmetoder under amningen.

Efter abort

Motivationen att börja med en preventivmetod är ofta hög i samband med en oönskad graviditet som lett till abort. Ägglossningen kommer ofta tillbaka redan 8–10 dagar efter en abort. Man kan börja med alla hormonella preventivmetoder samma dag som aborten görs, oavsett graviditetslängd eller abortmetod. Hormon- eller kopparspiral kan sättas in en vecka efter medicinsk abort, oavsett graviditetslängd. Både hormon- och kopparspiral samt p-stav kan sättas in i samband med kirurgisk abort.

Under den senare delen av fruktsamheten

Den allra sista menstruationen (menopaus) inträffar omkring 52 års ålder med stora variationer. Så länge menstruationerna är regelbundna föreligger risk för graviditet. Preventivmedel rekommenderas tills ett år har förflutit efter den sista menstruationen.

De flesta preventivmetoder, både hormonella och andra metoder, koppar- eller hormonspiral, kan användas till menopaus. Eftersom fruktsamheten minskar kan barriärmetoder (kondom eller pessar) eller minipiller vara tillräckligt effektiva metoder under åren efter 45.

Risken för blodpropp ökar med stigande ålder och därför avråds från nyförskrivning av kombinerad hormonell preventivmetod (p-piller, p-ring, p-plåster) till kvinnor efter 40 års ålder. Om man använder kombinerad hormonell metod sedan tidigare, är nöjd och inga nya riskfaktorer har uppkommit, kan man fortsätta användningen även efter 40 års ålder.

Hormonspiralen har visat sig ha fördelar för kvinnor med rikliga menstruationer, något som blir vanligare med stigande ålder.

Preventivmetoder vid vissa hälsotillstånd

Här tas några hälsotillstånd upp som många kvinnor kan ha frågor om. Kvinnor med sjukdomar, läkemedelsbehandling eller andra riskfaktorer ska alltid diskutera val av preventivmetod med sin behandlande läkare.

Preventivmedel vid akne

Till kvinnor med akne som också har behov av preventivmedel och saknar riskfaktorer för blodpropp, rekommenderas kombinerade p-piller som innehåller något av gestagenerna drospirenon eller desogestrel. Preparat med dessa hormoner har visat bättre effekt på akne i jämförelse med kombinerad hormonell preventivmetod som innehåller levonorgestrel. Hormonella preventivmetoder som innehåller enbart gestagen kan hos vissa individer försämra akne och bör undvikas.

Preventivmedel vid övervikt/fetma

Nyare studier har inte påvisat försämrad effektivitet av hormonella preventivmetoder hos kvinnor med fetma. Det är dock osäkert vad som gäller för minipiller.

Användning av hormonella preventivmetoder (utom möjligen p-sprutan) orsakar som regel inte viktökning. 

Vid fetma (BMI > 30) bör inte nyförskrivning av kombinerade hormonella preventivmetoder (p-piller, p-ring, p-plåster) ske, på grund av ökad risk för blodpropp. Övriga metoder kan användas. Vid BMI < 30 kan alla metoder användas.

Preventivmedel vid migrän

Kombinerade hormonella metoder (p-piller, p-ring, p-plåster) kan orsaka migrän. De kan också antingen förvärra migrän eller förbättra migrän. Migrän med förkänningar (aura) innebär en ökad risk för stroke och därför bör kvinnor med migrän med aura avrådas från kombinerad hormonell preventivmetod. Om kvinnan har migrän utan aura kan alla preven¬tivmetoder användas.

Migrän utan aura som inträffar regelbundet i samband med menstruationen kan förbättras genom användning av kombinerad hormonell preventivmetod utan uppehåll eller av gestagen metod.

Preventivmedel i kombination med andra läkemedel

Hormonella preventivmetoder kan påverkas av eller påverka andra läkemedel, både receptfria och receptlagda (till exempel vissa läkemedel mot epilepsi och HIV). Det gäller även växtbaserade läkemedel som till exempel johannesörtpreparat. Johannesört bör inte användas tillsammans med hormonella metoder eftersom effektiviteten av preventivmetoden försämras. 

Det är viktigt att man tar reda på vad som gäller vid samtidig behandling med hormonella preventivmetoder och andra läkemedel för att undvika oönskad graviditet. Information finns i bipacksedeln i läkemedelsförpackningen, men man kan också alltid fråga vårdpersonal och farmaceut på apotek. Om man har en sjukdom som kräver läkemedelsbehandling så ska all preventivmedelsrådgivning och receptförskrivning göras av läkare.

Miljöeffekter

P-plåster och p-ring innehåller betydande läkemedelsmängder, även efter avslutad användning. För att undvika skadliga miljöeffekter är det viktigt att de inte spolas ned i toaletten. Använda p-ringar och p-plåster, samt överblivna p-piller, kan antingen lämnas in till ett apotek eller lämnas till kommunens återvinningsstation. 

 

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies