Så här tolkar du nyheter om läkemedel

I massmedia får läkemedel då och då stora rubriker. Ibland presenteras listor med biverkningar under rubriker som "Så farlig är din medicin", "Dödslistan" eller liknande. Andra gånger är formuleringarna mer positiva som när nya "superpiller" står i fokus för uppmärksamheten. Här ger Läkemedelsverket stöd i hur några vanliga uppslag kan tolkas.

"Så farlig är din medicin" eller "Här är hela dödslistan" eller "NN dog av vanlig värktablett"

Alla läkemedel kan ha biverkningar, i synnerhet om de tas i högre doser än rekommenderat. Biverkningar förekommer i olika svårighetsgrad och olika ofta. Hur stor risken är för att just du ska drabbas av biverkningar kan bara din läkare bedöma.

Det är viktigt att användningen av ett läkemedel följs upp och att biverkningar registreras. På Läkemedelsverket finns en särskild enhet som arbetar med just detta.
Biverkningar klassificeras efter hur vanliga de är utifrån resultat av vetenskapliga studier och rapporter från läkare.

  • Mycket vanliga biverkningar kan drabba fler än en av tio (1/10) patienter som behandlas med läkemedlet.
  • Vanliga biverkningar drabbar färre än en av tio men fler än en av hundra (1/10 – 1/100).
  • Mindre vanliga biverkningar drabbar färre än en av hundra men fler än en av tusen (1/100 – 1/1 000).
  • Sällsynta biverkningar drabbar färre än en av tusen (1/1 000).
    Mycket sällsynta drabbar färre än en av tiotusen (1/10 000).

Om du läser i tidningen eller hör på nyheterna om biverkningar som gäller just ditt läkemedel, är det mycket viktigt att du diskuterar frågan med din läkare eller kunnig personal inom vården innan du ändrar eller avbryter medicineringen.

"Ny medicin botar cancer!"

Känner du igen rubriken? Vad innebär den? Ibland betyder det bara att ett läkemedel har visat sig bota cancer hos råttor och inget annat. Från att vi läser om "medicin som botar cancer” kan det ta uppemot tio till tolv år innan ett färdigt läkemedel kommer ut på marknaden. Att utveckla ett nytt läkemedel kostar också mycket pengar, i regel flera miljarder kronor.

Läkemedelsutveckling tar tid och det finns många fallgropar på vägen

Innan ett läkemedel är färdigt att använda mot sjukdomar hos människor går forskningen igenom många faser. Det är nödvändigt för att läkemedlen ska vara säkra att använda för patienterna.Vissa saker går att ta reda på genom djurförsök men råttor och andra försöksdjur är på många sätt olika oss människor. Därför kan det vara svårt att från resultat på försöksdjur dra definitiva slutsatser om hur människor påverkas av läkemedlet. Om en tidig studie visar att ett verksamt ämne botar cancer hos råttor är det inte uteslutet att det senare visar sig att alla råttorna dör och då blir det sannolikt inget läkemedel av just det verksamma ämnet.  Långt ifrån alla läkemedelskandidater klarar sig igenom alla faser.

Här kan du läsa mer om utveckling av läkemedel:

Från idé till ett färdigt läkemedel

"Nytt läkemedel halverar risken att drabbas av cancer!"

Det finns två sätt att ange att en läkemedelsbehandling leder till minskad sjukdomsrisk. Det ena sättet är att ange den absoluta riskreduktionen och det andra är att ange en relativ minskad risk. Den absoluta riskreduktionen ger en tydligare bild av hur betydelsefull riskminskningen är för befolkningen som helhet. Om bara den relativa riskreduktionen anges så finns risken att läsaren vilseleds att tro att läkemedlet har en större effekt än det egentligen har.

  • För att bestämma den absoluta riskreduktionen utgår man från befolkningen som helhet och frågar sig: Hur mycket minskar risken att drabbas av sjukdomen för samtliga individer?
  • För att beräkna den relativa riskreduktionen utgår man från den del av befolkningen som drabbas av sjukdomen och frågar sig: Hur stor andel av de som drabbas skulle ha kunnat slippa sjukdomen med hjälp av läkemedlet.

Exempel

Läkemedel 1 - anta att:

  1. Cancer A drabbar varannan svensk (det vill säga 50 % av Sveriges befolkning).
  2. Med Läkemedel 1 kan förekomsten av cancer A minskas så att endast var fjärde svensk (25 %) drabbas. Angivet som relativ riskreduktion så minskar Läkemedel 1 risken att drabbas av cancer A med 50 procent. Sett till absolut riskreduktion så är den minskade risken 25 procent.

Detta betyder att för att en person ska slippa cancer A måste 100/25 = 4 personer behandlas med Läkemedel 1.

Läkemedel 2 - anta att:

  1. En annan form av cancer, cancer B, drabbar 1 % av Sveriges befolkning.
  2. Läkemedel 2 kan få ner andelen drabbade till 0,5 %.
    Den relativa riskreduktionen är även i det här fallet 50 %. Men den absoluta riskreduktionen är 0,5 %.

Detta betyder att för att en person ska slippa cancer B måste 100/0,5 = 200 personer behandlas med Läkemedel 2.

Angivet som relativ riskreduktion så halverar (50 % minskning) alltså både Läkemedel 1 och Läkemedel 2 risken att drabbas av de olika cancerformerna.

Mätt i absolut riskreduktion ser det däremot ut så här:

  • Genom att ta Läkemedel 1, så minskar du din risk att drabbas av cancer A med 25 %.
  • Genom att ta Läkemedel 2, så minskar du din risk att drabbas av cancer B med 0,5 %.
 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies