Kontroll av narkotikaprekursorer

Ett sätt att minska tillgången på olaglig narkotika är att hindra tillgången på de kemikalier som behövs vid tillverkning.

Sedan cirka 40 år har man internationellt uppmärksammat möjligheten att minska tillgången på olaglig narkotika genom att strypa tillgången på de kemikalier som behövs vid tillverkningen. Hur detta bör genomföras preciserades i artikel 12 i FN:s narkotikabrottskonvention från 1988. Sverige blev en part av konventionen i juli 1991 och idag är en majoritet av världens stater delaktiga.

Syftet med kontrollen är att förhindra att kemikalier från den lagliga hanteringen överförs till olagliga tillverkare av narkotika och att höja vaksamheten på den lagliga marknaden.

Som ett led i att uppnå syftet med artikel 12 i FN:s konvention finns inom EU gemensamma regler för övervakning av handel inom gemenskapen samt vid import och export.

Lagar

Bestämmelser för narkotikaprekursorer finns i följande fyra EU förordningar. Av den svenska lagstiftningen om kontroll av narkotika framgår bl.a. att Läkemedelsverket är tillstånds- och tillsynsmyndighet och samt avgifter för tillståndsansökningar och registreringar.

EU förordningar

 Rådets förordning (EG) nr 111/2005 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan unionen och tredjeländer. Ändrad 20 november 2013 genom förordning 1259/2013.

 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer. Ändrad 11 mars 2009 genom förordning 219/2009 och 20 november 2013 genom förordning 1258/2013.

 Kommissionens delegerade förordning 2015/1011

 Kommissionens genomförandeförordning 2015/1013

Svensk lagstiftning

 Lag (1992:860) om kontroll av narkotika
 Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika

Kontrollerade ämnen

I lagstiftningen regleras nedanstående ämnen och läkemedel, som är indelade i fem kategorier.

Salter av ämnena (salter av saltsyra och svavelsyra är undantagna) och stereoisomer av kategori 1 (inte katin) omfattas också av bestämmelserna. Blandningar eller naturprodukter som innehåller ämnena omfattas såvida de inte är beredda på ett sätt som medför att ämnena inte lätt kan användas eller utvinnas med metoder som är lättillämpliga eller ekonomiskt fördelaktiga.

Humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel är undantagna utom de som finns i kategori 4.

KN-nummer och CAS-nummer finns i bilaga 1 till förordning 273/2004 eller bilagan till förordning 111/2005.

Kategori 1

  • efedrin
  • ergometrin
  • ergotamin
  • klorefedrin (från och med 21 september 2016)
  • Klorpseudoefedrin (från och med 21 september 2016)
  • lysergsyra
  • 1-fenyl-2-propanon
  • pseudoefedrin
  • norefedrin
  • N-acetylantranilsyra
  • 3,4-meylendioxi-fenylpropan-2-on
  • isosafrol
  • piperonal
  • safrol
  • alfa-fenylacetoacetonitil

Kategori 2A

  • ättiksyraanhydrid

Kategori 2B

  • antranilsyra
  • fenylättiksyra
  • piperidin
  • kaliumpermanganat

Kategori 3

  • aceton
  • etyleter
  • metyletylketon
  • toluen
  • svavelsyra
  • saltsyra

Kategori 4

  • Humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel innehållande efedrin
  • Humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel innehållande pseudoefedrin
 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies