Hud- och mjukdelsinfektion

Här finns behandlingsrekommendation om initial handläggning och antibaktieriell behandling av hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård.

 Behandlingsrekommendation

 Bakgrundsdokument 

Huvudbudskap

  • Om en hud- och mjukdelsinfektion behöver antibiotika behandlas används i första hand betalaktamantibiotika såsom flukloxacillin eller penicillin V.
  • Streptokocker är fullt känsliga för penicillin V.
  • Sårodling bör endast utföras om resultatet förväntas påverka handläggningen.
  • Erysipelas och cellulit orsakas oftast av betahemolytiska streptokocker och behandlas i första hand med penicillin.
  • Vid impetigo rekommenderas i första hand rengöring med tvål och vatten och avlägsnande av krustor.
  • Abscesser behandlas i första hand med incision och dränering utan antibiotika.
  • Hidradenitis suppurativa är en inflammatorisk sjukdom och en viktig differentialdiagnos till recidiverande furunkulos och abscesser.
  • Infektion vid kattbett orsakas oftast av Pasteurella multocida som behandlas med penicillin V. Flukloxacillin, perorala cefalosporiner och klindamycin saknar effekt på P. multocida.
  • Infektion vid hundbett och bett av människa behandlas med amoxicillin-klavulansyra.

Huvudbudskap vid akuta tillstånd

• Vid fotinfektion hos diabetiker ska kontakt tas med specialenhet för diabetesfotsår.

• Klinisk misstanke om nekrotiserande mjukdelsinfektion motiverar omedelbar transport till akutsjukhus och telefonkontakt med akutmottagningen.

• Klinisk misstanke om toxinchocksyndrom eller staphylococcal scalded skin syndrome, huvudsakligen hos barn, motiverar omedelbar transport till akutsjukhus och telefonkontakt med akutmottagningen.

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies