Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

 

 Behandlingsrekommendation
Referens: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) – behandlingsrekommendation. Webbpubl. på www.lakemedelsverket.se den 16/10 2015.

 

 Bakgrundsdokumentation
Ange referens till bakgrundsmanus: Efternamn, Förnamn. Titel. Webbpubl. på www.lakemedelsverket.se den 16/10 2015.

 

 Powerpoint-presentation

Ny rekommendation för behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Läkemedelsverket har i samarbete med en expertgrupp tagit fram nya rekommendationer för behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), mot bakgrund av att nya läkemedel och ny evidens för befintliga behandlingar har tillkommit. Läkemedelsbehandling vid KOL ska enligt de nya rekommendationerna styras utifrån aktuell sjukdomssituation och anpassas individuellt efter symtom, grad av lungfunktionsnedsättning samt förekomst av försämringsperioder.

Rekommendationerna baseras på de litteraturgenomgångar som publiceras i bakgrundsdokumenten, samt på de vetenskapliga underlag om läkemedelsbehandling av KOL som tagits fram av Socialstyrelsen i samband med arbetet med de nationella riktlinjerna. För situationer där evidens saknas eller är otillräckligt baseras rekommendationerna på konsensus i expertgruppen.

Viktiga punkter i den nya behandlingsrekommendationen är:

  • Läkemedelsbehandling vid KOL baseras nu på en sammanvägning av symtomens svårighetsgrad, grad av lungfunktionsnedsättning samt förekomst av försämringsperioder. Tidigare har lungfunktionen spelat den dominerande rollen vid val av behandling.
  • Registrering av aktuella symtom med validerade formulär och noggranna uppgifter om genomgångna försämringsperioder får stor betydelse för val av läkemedelsbehandling.
  • Vid behov av underhållsbehandling rekommenderas i första hand långverkande bronkdilaterande läkemedel (antikolinergika och beta-2-stimulerare). Dessa ges likartad prioritet men med olika profilering. Långverkande antikolinergika förordas som symtombehandling i de fall där man samtidigt behöver en förebyggande effekt mot försämringsepisoder.  Långverkande beta-2-stimulerare förordas vid övervägande symtomproblematik utan försämringsepisoder.
  • Kombination av långverkande bronkdilaterande läkemedel (antikolinergika och beta-2-agonister) får större betydelse än tidigare.
  • Roflumilast rekommenderas som tillägg till övrig försämringsförebyggande behandling vid svår KOL med samtidig kronisk bronkit (produktiv hosta).

KOL är en relativt vanlig sjukdom som i de flesta fall orsakats av tobaksrökning. Sjukdomen utvecklas långsamt och det är ovanligt att man insjuknar före 40-årsåldern. Cirka en halv miljon svenskar har KOL och sjukdomen är lika vanlig bland kvinnor och män. Vid KOL kan man ha svårt att andas framförallt när man anstränger sig och även ha försämrad förmåga att ta upp syre och andas ut koldioxid. Nedsatt fysisk arbetsförmåga och hosta med ökad mängd slem i luftvägarna är också vanliga symtom vid KOL. Det finns inte någon botande behandling för KOL. Behandling vid KOL syftar därför till att minska besvär och symtom, förbättra livskvalitet, förebygga försämringsepisoder samt förbättra lungfunktion och fysisk prestationsförmåga. För den som har KOL och fortfarande röker är rökstopp den enskilt viktigaste åtgärden.

 

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies