Dupixent (dupilumab)

Dupilumab är det första biologiska läkemedlet som godkänts för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit (AD). Effekt har visats både som monoterapi samt i kombination med topikala kortikosteroider. Dupilumab är en human, monoklonal antikropp som hämmar IL-4/IL-13-signalering, vilket anses involverad i de inflammatoriska processerna vid AD. Tryckt version: Information från Läkemedelsverket 2018;29(1).

Indikation, dosering

Dupixent är indicerat för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit hos vuxna patienter vilka är aktuella för systemisk behandling.

Rekommenderad dos av Dupixent hos vuxna patienter är en initial dos på 600 mg (två injektioner á 300 mg), följt av 300 mg varannan vecka, administrerat som subkutan injektion. Dupixent kan användas med eller utan topikala kortikosteroider.

Bakgrund

Atopisk dermatit (AD; atopiskt eksem) är en kronisk, inflammatorisk hudsjukdom som karakteriseras av torr, röd och kliande hud. En defekt hudbarriär och T-cellsmedierad hudinflammation anses vara viktiga faktorer i patogenesen. Lokalbehandling med mjukgörande produkter och topikala kortikosteroider (TCS) utgör förstahandsval vid AD. Vid terapisvikt eller intolerans mot TCS är topikala kalcineurinhämmare (TCI; takrolimus eller pimekrolimus) andrahandsalternativ. I svårare fall kan ljusbehandling eller systemiskt tillförda läkemedel (t.ex. glukokortikoider, ciklosporin eller azatioprin) bli aktuella.

Dupilumab är en human, monoklonal antikropp mot interleukin (IL)-4-receptor alfa som hämmar IL‑4/IL-13-signalering, vilken anses involverad i de inflammatoriska processerna vid AD. Dupixent är det första läkemedlet med denna verkningsmekanism för behandling av AD och är även det första biologiska läkemedlet som godkänns för den indikationen.

Effekt 

Dupilumabs effekt och säkerhet som monoterapi samt i kombination med topikala kortikosteroider har utvärderats i fyra randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier (SOLO 1, SOLO 2, CHRONOS och CAFÈ).

Patienter över 18 års ålder med måttlig till svår atopisk dermatit inkluderades i SOLO-studierna samt CHRONOS. Måttlig till svår AD definierades som Investigator's Global Assessment (IGA)-poäng ≥ 3, Eczema Area and Severity Index (EASI)-poäng ≥ 16 och en minsta påverkad hudyta på ≥ 10 %. Patienterna hade tidigare svarat otillräckligt på topikal behandling.

I alla studierna randomiserades patienterna till två dosregimer av dupilumab (en initial dos på 600 mg dupilumab följt av antingen 300 mg varannan vecka eller 300 mg varje vecka) eller placebo.

SOLO 1 inkluderade 671 patienter och SOLO 2 inkluderade 708 patienter. Båda studierna hade en behandlingsperiod på 16 veckor och utvärderade dupilumab som monoterapi, d.v.s. utan samtidig behandling med topikala kortikosteroider.

CHRONOS inkluderade 740 patienter och hade en behandlingsperiod på 52 veckor. Patienterna fick dupilumab eller placebo samtidigt som de fick TCS med start vid baslinjen enligt standardregim. Patienterna var dessutom tillåtna att använda topikala kalcineurinhämmare.

I SOLO-studierna och CHRONOS var de primära effektmåtten (co-primary endpoints) andel patienter med IGA 0 eller 1 ("symtomfri" eller "nästan symtomfri") med en minskning på ≥ 2 poäng på en IGA-skala 0-4, samt andel patienter med en förbättring på minst 75 % i EASI (EASI-75) från baslinjen till vecka 16.

Exempel på andra effektmått som utvärderades var andel patienter med en förbättring på minst 50 % och 90 % i EASI (EASI-50 respektive EASI-90) samt minskad klåda mätt genom Numerical Rating Scale (NRS) för maximal klåda på en skala från 0 till 10. I CHRONOS utvärderades effekten även vecka 52.

I SOLO 1 och SOLO 2 uppnådde en signifikant större andel av de patienter som randomiserats till dupilumab de primära utfallsmåtten vid vecka 16, jämfört med placebo.

 Tabell I.

Andelen patienter i SOLO 1 som upplevde en minskning på minst 4 poäng i klåda (pruritus NRS) vid vecka 16 (hos de med minst 4 poäng på pruritus NRS vid baslinjen) var 40,8 % med dupilumab varannan vecka och 12,3 % med placebo. Motsvarande resultat i SOLO 2 var 36,0 % respektive 9,5 %.

Hos patienter med pruritus-NRS-poäng ≥ 4 vid baslinjen i CHRONOS uppnådde 58,8 % ≥ 4 poängs förbättring vid vecka 16 med 300 mg dupilumab varannan vecka (+ TCS), jämfört med 19,7 % för placebo.

I CAFÉ-studien inkluderades 325 patienter med svår AD som inte svarat tillräckligt på oralt ciklosporin (eller när denna behandling var kontraindicerad, olämplig eller inte tolererades). Det primära effektmåttet var andel patienter med EASI-75 vid vecka 16, vilket uppnåddes hos 62,6 % av patienter behandlade med dupilumab 300 mg varannan vecka (+TCS) jämfört med 29,6 % på placebo (+TCS).

Eftersom dosering med dupilumab varje vecka inte gav påtagligt bättre behandlingssvar jämfört med dosering varannan vecka rekommenderas dosering varannan vecka. Tillslag av effekten är snabb med en påvisad skillnad mellan dupilumab och placebo från vecka 2 för de flesta utfallsmått. Om ingen effekt uppvisats efter 16 veckors behandling bör man överväga att avbryta behandlingen.

Säkerhet 

Säkerhetsprofilen baseras på data från ca 1900 patienter med AD som exponerats för dupilumab i de kliniska studierna, varav mer än 700 patienter exponerade under minst 1 år. De vanligaste biverkningarna som förekom i högre frekvens med dupilumab jämfört med placebo var reaktioner på injektionsstället, huvudvärk, konjunktivit, blefarit, oral herpes samt övergående eosinofili. Patienter som behandlas med dupilumab och utvecklar konjunktivit som inte svarar på standardbehandling ska genomgå en undersökning av en specialist i oftalmologi. Enstaka fall av serumsjuka/serumsjukeliknande reaktioner rapporterades i de kliniska studierna. Om en systemisk överkänslighetsreaktion (akut eller fördröjd) uppstår, ska behandlingen med dupilumab omedelbart avbrytas. Dupilumabs säkerhet och effekt har inte fastställts vid samtidig astmabehandling och patienter med astmakomorbiditet ska följas noga efter avslutad behandling med dupilumab.

Långtidsdata är fortfarande begränsade även om säkerhetsprofilen tycks likartad vid långtidsanvändning under mer än ett år. Potentiella risker avseende maligniteter och andra långtidseffekter, till exempel relaterat till konjunktivit, följs i uppföljningsstudier.

Det saknas erfarenhet av behandling med dupilumab under graviditet. Även om djurstudier inte tyder på reproduktionstoxikologiska effekter bör användning av dupilumab under graviditet övervägas endast om den förväntade nyttan överväger potentiella risker. Effekter av exponering för dupilumab under graviditet följs också efter godkännandet.

Läkemedelsverkets värdering

Dupilumab är det första biologiska läkemedlet som godkänts för behandling av atopisk dermatit. Effekt har visats både som monoterapi samt i kombination med topikala kortikosteroider. Jämförande studier med annan systemisk behandling saknas. Säkerhetsprofilen är acceptabel med konjunktivit som en av de vanligaste biverkningarna. Säkerhetsdata från långtidsanvändning är dock fortfarande begränsade.

De alternativ som står till buds för patienter med måttlig till svår atopisk dermatit där systemisk behandling är nödvändig (t.ex. ciklosporin, orala glukokortikoider) är behäftade med kända säkerhetsproblem. Därför bedöms Dupixent utgöra ett värdefullt tillskott till terapiarsenalen.

Litteratur

En utförlig beskrivning av de data som ligger till grund för godkännandet finns i European Public Assessment Report EPAR www.ema.europa.eu

 
 

Dupixent (dupilumab)

ATC-kod:
D11AH05
Läkemedelsform, styrka:
Injektionsvätska, lösning (injektion), 300 mg
Innehavare av godkännande för försäljning:
Sanofi-aventis groupe
Datum för godkännande:
26 september 2017
Godkännandeprocedur:
Central procedur
Monografins publiceringsdatum: 
22 januari 2018
Tryckt version:
Information från Läkemedelsverket 2018;29(1). ISSN 1101-7104

 
Om innehållet
Läkemedelsverkets bedömning av effekt och säkerhet samt värderingen gäller vid publiceringsdatumet och uppdateras inte.
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies