Ilaris (kanakinumab) – ny indikation

Ilaris är indicerat för symtomatisk behandling av vuxna patienter med frekventa attacker av giktartrit (minst tre attacker under de senaste tolv månaderna). Behandling bör initieras och övervakas av läkare med erfarenhet av diagnostisering och behandling av giktartrit och användning av biologiska läkemedel. Ilaris ska administreras av sjukvårdspersonal. Tryckt version: Information från Läkemedelsverket 2015:(26)3.

Indikation

Ilaris är indicerat för symtomatisk behandling av vuxna patienter med frekventa attacker av giktartrit (minst tre attacker under de senaste tolv månaderna) hos vilka antiinflammatoriska icke-steroida läkemedel (NSAID) och kolkicin är kontraindicerade, inte tolereras, eller inte ger adekvat respons och hos vilka upprepade kurer med kortikosteroider inte är lämpliga (se avsnitt 5.1 i produktresumén).

Dosering

Behandling bör initieras och övervakas av läkare med erfarenhet av diagnostisering och behandling av giktartrit och användning av biologiska läkemedel. Ilaris ska administreras av sjukvårdspersonal.

Ilaris ska användas som en behovsstyrd behandling för att behandla giktartritattacker.
Rekommenderad dos av Ilaris till vuxna patienter med giktartrit är 150 mg administrerat subkutant som en engångsdos under en attack.

Ilaris bör ges så snart som möjligt efter attackens inträdande för maximal effekt. Behandling av hyperurikemi med lämplig uratsänkande terapi (ULT) bör inledas eller optimeras.

Patienter som inte svarar på den initiala behandlingen ska inte behandlas fler gånger med Ilaris. När det gäller patienter som svarar på behandlingen och behöver upprepad behandling ska det gå minst tolv veckor innan en ny dos av Ilaris administreras (se avsnitt 5.2 i produktresumén).

Inledning

Ilaris aktiva substans, kanakinumab, är en rekombinant human monoklonal antikropp som tillhör den farmakoterapeutiska gruppen interleukinhämmare. Kanakinumab binds selektivt och med hög affinitet till humant IL 1-beta och neutraliserar bioaktiviteten av humant IL 1-beta genom blockering av dess interaktion med IL 1-receptorer. Därigenom förhindras IL 1-beta-inducerad genaktivering och produktion av inflammatoriska mediatorer.

Den tidigare tillgängliga läkemedelsarsenalen för giktartrit är relativt omfattande. Antiinflammatoriska icke-steroida läkemedel (NSAID) är vanliga för lindring av smärta och inflammation men kan vara otillräckliga för svårare fall och har en biverkningsprofil som ibland gör dem olämpliga. Kolkicin, i Sverige endast tillgängligt som licenspreparat, används trots dess signifikanta toxicitet. Lokala och systemiska kortikosteroider används också, dock med bieffekter som inte alltid är acceptabla. Den kliniska utvecklingen av Ilaris syftade till en alternativ behandling när gängse läkemedel av olika skäl anses olämpliga vid giktartrit.

Till skillnad från den tidigare godkända indikationen för Ilaris, kryopyrinassocierade periodiska syndrom (CAPS), är gikt relativt vanligt och den nya indikationen stöds av en mer omfattande dokumentation.

Effekt

Klinisk effekt av kanakinumab har jämförts med triamcinolon som behandling av giktartritattacker i två dubbelblinda aktivt kontrollerade studier. Behandlingen bestod av en engångsdos kanakinumab alternativt triamcinolon, 150 mg subkutant respektive 40 mg intramuskulärt. I studierna inkluderades patienter med akut attack (sedan högst fem dagar), smärtintensitet på minst 50 mm på 0–100 mm visuell analog skala (VAS) och tidigare frekventa attacker (minst tre det senaste året) för vilka NSAID eller kolkicin ej använts (på grund av kontraindikation, intolerans eller otillräcklig effekt). Studiernas syfte var att påvisa en bättre effekt av kanakinumab jämfört med triamcinolon. De två co-primära effektvariablerna var:

  • Smärtintensitet (VAS) 72 timmar efter dosering
  • Tid till första nya giktartritattack under tolv veckor.

Prioriterade sekundära effektvariabler var:

  • Tid till smärtfrihet
  • Tid till 50 % reduktion av baslinjesmärta 
  • Andel patienter med tilläggsmedicinering under sju dagar
  • Fysisk funktion (SF-36v2) under tolv veckor.

Kliniskt relevanta skillnader till kanakinumabs fördel uppvisades i båda studierna (Tabell I, Figur 1 och 2). Effektskillnaden för den mer långsiktiga primära variabeln (Tid till första nya giktartritattack) var av särskild relevans i båda studierna (enkelsidigt p-värde: p = 0,0014; p < 0,0001). I en poolad uppföljningsstudie ökade skillnaden mellan kanakinumab och triamcinolon i andelen patienter med ny attack från 21 procentenheter vecka 12 till 24 procentenheter vecka 24.

 Tabell I. Figur 1-2.

Resultaten för de fyra prioriterade sekundära effektvariablerna varierade delvis mellan studierna men sammantaget påvisades bättre effekt för kanakinumab jämfört med triamcinolon beträffande Tid till smärtfrihet, Tid till 50 % reduktion av baslinjesmärta och Andel patienter med tilläggsmedicinering. Beträffande Fysisk funktion (SF-36v2) sågs inga skillnader mellan behandlingsgrupperna.

Andelen patienter för vilka såväl NSAID som kolkicin är kontraindicerade, inte tolereras eller är ineffektiva, utgjorde endast 35 % av det totala antalet i de två studierna. En poolad subgruppsanalys av dessa patienter visade samma positiva resultat för kanakinumab som de totala analyserna.

Säkerhet

Vid godkännandet utgjordes säkerhetsdatabasen av 3 450 patienter, främst från utvecklingen av giktartritindikationen och det avbrutna reumatoid artrit-programmet. Cirka 2 500 patienter hade exponerats för kanakinumab varav 691 var giktartritpatienter. I de pivotala studierna behandlades 253 patienter med kanakinumab i rekommenderad dos. Antalet giktpatienter med upprepad behandling är ytterst begränsat; 28 injicerades två gånger, 3 injicerades tre gånger och 1 injicerades fyra gånger.

I de jämförande studierna har en överlag högre biverkningsfrekvens rapporterats för kanakinumab jämfört med för triamcinolon; totala antalet biverkningar 53 vs 44 %, allvarliga händelser 5,1 vs 2,4 %, varav allvarliga infektioner 0,8 vs 0,0 %. I den totala säkerhetsdatabasen rapporteras enstaka opportunistiska infektioner vilkas orsakssamband med kanakinumab inte kan uteslutas. Förutom infektioner är neutropeni och trombocytopeni identifierade risker vid uppföljande övervakning. Upprepad behandling ska följas med långtidssäkerhetsdata.

I avslutade giktartrit- och reumatoid artrit-studier, med totalt 2 003 kanakinumabbehandlade patienter, har åtta dödsfall rapporterats. Dessa dödsfall har samtliga bedömts ej vara relaterade till kanakinumab. Sju dödsfall har inträffat i pågående studier av andra indikationer eller utanför prövningsprogrammet. Tre av dessa har misstänkts vara relaterade till kanakinumab.

Läkemedelsverkets värdering

Den godkända indikationen för giktartrit har begränsats till patienter med frekventa giktattacker för vilka gängse behandling inklusive upprepade kurer med kortikosteroider är olämpligt av olika skäl. För dessa patienter har Ilaris bedömts ha ett klart kliniskt värde.

Litteratur

Resultaten och värderingen i denna monografi baseras på fullständiga studierapporter som legat till grund för godkännandet och finns i European Public Assessment Report (EPAR) på www.ema.europa.eu. Nedanstående publicerade referens har inte granskats av Läkemedelsverket:

1. Schlesinger N, Alten R E, Bardin T, et al. Canakinumab for acute gouty arthritis in patients with limited treatment options: results from two randomised, multicentre, active-controlled, double-blind trials and their initial extensions. Ann Rheum Dis. 2012;71:1839–48.

 

 

 
 

Ilaris (kanakinumab)

ATC-kod:
L04AC08
Läkemedelsform, styrka:
Pulver till injektion, lösning 150 mg
Innehavare av godkännande för försäljning:
Novartis
Datum för godkännande:
18 februari 2013
Godkännandeprocedur:
Central procedur.
Monografins publiceringsdatum:
29 maj 2015
Tryckt version:
Information från Läkemedelsverket 2015:(26)3, ISSN 1101-7104

 
Om innehållet
Läkemedelsverkets bedömning av effekt och säkerhet samt värderingen gäller vid publiceringsdatumet och uppdateras inte.
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies