Champix (vareniklin)

Obs, arkiverad monografi. Champix är ett nytt läkemedel indicerat vid rökavvänjning hos vuxna. (Tryckt version 2006;17(6)).

Obs, arkiverad monografi

Sammanfattning

Champix är ett nytt läkemedel indicerat vid rökavvänjning hos vuxna. Vareniklin, den verksamma substansen i Champix, är en selektiv, partiell agonist på den nikotinerga acetylkolinreceptorn, med högre receptoraffinitet och lägre egen effekt jämfört med nikotin. Studier har visat att med den rekommenderade behandlingstiden på tolv veckor uppnås kontinuerlig rökfrihet, vid ett års uppföljning, hos cirka 20 % i den aktivt behandlade gruppen jämfört med cirka 10 % hos dem som placebobehandlades. Den vanligaste biverkningen är illamående, som rapporterades hos cirka en tredjedel av försökspersonerna.

Läkemedelsverkets värdering

Champix innebär en ny behandlingsprincip vid rökavvänjning och kan därför vara ett värdefullt tillskott, men bör tills vidare betraktas som ett andrahandsmedel på grund av mindre känd biverkningsprofil jämfört med de nikotininnehållande medlen.

Verksam beståndsdel

Vareniklintartrat är den aktiva substansen i Champix, med det kemiska namnet 7,8,9,10-tetrahydro-6,10-metano-6H-azepino(4,5-g)quinoxalin (2R,3R).

Indikationer

Champix är indicerat för rökavvänjning hos vuxna.

 

Obs, arkiverad monografi

Dosering

Rekommenderad dos är 1 mg vareniklin två gånger dagligen efter en veckas titrering enligt följande:

Dag 1-3 0,5 mg en gång dagligen
Dag 4-7 0,5 mg två gånger dagligen
Dag 8-behandlingsslut 1 mg två gånger dagligen

 

Behandling med Champix ska starta 1-2 veckor före ett förutbestämt datum för rökstoppet. Patienter som inte tolererar biverkningarna av Champix kan sänka dosen till 0,5 mg två gånger dagligen. Rekommenderad behandlingstid är tolv veckor, men en extra tolvveckorsperiod kan övervägas. Hos patienter med hög risk för återfall kan successiv nedtrappning övervägas.

Klinik

Vareniklin är en selektiv (a4ß2), partiell agonist på den nikotinerga acetylkolinreceptorn. Medlet har en högre receptoraffinitet och lägre egen funktionell effekt jämfört med nikotin. Detta kan bidra till lindring av beroende och abstinensbesvär i samband med rökstopp.

Klinisk effekt

Champix har inför godkännandet studerats i sju kliniska prövningar (Fas II/III) med effektdata från 5 944 individer. För att kunna ingå i studierna skulle man vara rökare med en daglig konsumtion av mer än tio cigaretter, med vilja att sluta röka men utan att ha lyckats under mer än tre månader året före studiestarten. De doser som utvärderades initialt i dostitreringsstudierna var 0,3 mg dagligen upp till 1 mg två gånger dagligen.

Två av studierna (1,2) bedöms vara de mest centrala. De var identiska och hade som jämförande medel bupropion (Zyban) 150 mg x 2 och även placebo. De hade en uppföljningstid på ett år där aktiv terapi gavs under tolv veckor. För att minska risken för bland annat illamående dostitrerades vareniklin, initialt med 0,5 mg och därefter upp till 1 mg x 2 under den första behandlingsveckan.

Cigarett- och nikotinkonsumtionen (Nicotine Use Inventory) utvärderades varje vecka under de första tolv veckorna under studiens gång. Koloxid (CO) mättes också vid varje besök. Efter aktiv behandlingsperiod gjordes utvärderingarna regelbundet upp till 52 veckor. Primär utvärderingsvariabel var fyra veckors kontinuerlig rökfrihet, verifierad med CO under veckorna 9-12. Kontinuerlig rökfrihet (CA) utvärderades också vid vecka 52, definierat som den andel behandlade patienter som inte rökte (inte ens ett bloss) under veckorna 9-52 samt CO-värde <10 ppm.

Resultat från de två Fas III-studierna

  Studie 1 (n = 1 022) Studie 2 (n = 1 023)
Champix 1 mg x 2 Zyban 150 mg x 2 Placebo Champix 1 mg x 2 Zyban
150 mg x 2
Placebo
Antal 349 329 344 343 340 340
Kontinuerligt rökfria (CA)
Vecka 9-12 44,4 % 29,5% 17,7 % 44,0 % 30,0 % 17,6 %
Vecka 9-52
P-värde jmf. placebo
22,1 %
P < 0,0001
16,4 % 8,4 % 23,0 %
P < 0,0001
15,0 % 10,3 %

 

Återfall till rökning tycks enligt litteraturen inträffa inom de första veckorna efter avslutad behandling, vilket också bekräftats i studier med vareniklin. Därför har en uppföljningsstudie (3) gjorts där 1 927 patienter under de första tolv studieveckorna fick öppen behandling med vareniklin 1 mg x 2. Därefter randomiserades de patienter som slutat röka senast vecka 12 till vareniklin 1 mg x 2 eller till placebo i ytterligare tolv veckor.  Uppföljning utan behandling pågick sedan fram till 52 veckor. Den primära utvärderingsvariabeln var även här CA (CO-verifierad kontinuerlig rökfrihet) vid veckorna 13-24 och den sekundära, vid veckorna 13-52.
 

Kontinuerlig rökfrihet (CA) Champix
n = 602
Placebo
 n = 604
Skillnad (95%CI) Odds-kvot
(95 % CI)
Vecka 13-24 70,6 % 49,8 % 20,8 % (15,4 %; 26,2 %) 2,47
(1,95; 3,15)
Vecka 13-52 44,0 % 37,1 % 6,9 % (1,4 %; 12,5 %) 1,35
(1,07; 1,70)

 

 

Obs, arkiverad monografi


 

Säkerhetsvärdering

Säkerhet vid behandling med vareniklin har bedömts utifrån de 3 940 individer som behandlades med vareniklin i fas II- och III-studierna. Av dessa fick 314 behandling under mer än tolv veckor.

Den vanligast rapporterade biverkningen var illamående, som uppträdde hos 29 % av patienterna. För att minska risken för illamående vid behandlingsstart är den rekommenderade inledande dosen 0,5 mg för att sedan successivt ökas till 1 mg två gånger dagligen. Illamåendet avtog med tiden men med en medianduration på tio dagar. Gastrointestinala biverkningar var de i övrigt mest förekommande, t.ex. förstoppning, gasbildning, dyspepsi och kräkningar. Även insomnia förekom i ökad frekvens. 

Någon effekt på QTc-intervallet sågs ej i de 19 studier (inkluderar friska frivilliga) där EKG registrerades. Varken blodtryck eller hjärtfrekvens påverkades. Patienter med någon kardiovaskulär sjukdom utgjorde endast < 3 % av de studerade, varför företaget har ålagts att utföra ytterligare säkerhetsstudier i denna patientgrupp.

Kolinerga substanser kan orsaka psykoser. Två patienter utvecklade psykos under behandling och tre patienter fick kramper. Erfarenhet av behandling är mycket begränsad hos patienter med psykos i anamnesen och vid epilepsi.
Hittills tyder tillgängliga data, inkluderande en studie med amfetaminberoende individer, inte på att vareniklin är beroendeframkallande eller leder till missbruk. Utsättande av Champix gav hos upp till 3 % av patienterna ökad irritabilitet, röksug, depression och insomnia, vilket kan tyda på att vissa kan behöva en successiv nedtrappning av medlet.

Allmän försiktighet rekommenderas vid samtidig behandling med andra läkemedel på grund av risken för förändrad metabolism vid rökstopp. Dynamiska interaktioner är däremot osannolika med vareniklin, men erfarenheten är begränsad. Ingen dosjustering är nödvändig för äldre patienter eller för patienter med nedsatt leverfunktion.

Patienter med måttligt nedsatt njurfunktion som upplever oacceptabla biverkningar kan minska dosen till 1 mg en gång dagligen. För patienter med svårt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance < 30 ml/minut) är rekommenderad dos av Champix 1 mg en gång dagligen.

Litteratur

  1. Jorenby DE, Hays JT, Rigotti NA, Azoulay S, Watsky EJ, Williams KE, Billing CB, Gong J, Reeves KR for the Varenicline Phase 3 Study Group. Efficacy of Varenicline, an  a4ß2 Nicotinic Acetylcholine Receptor Partial Agonist, vs Placebo or Sustained-Release Bupropion for Smoking Cessation: A Randomized Controlled Trial.
    JAMA 2006; 296:56-63.
  2. Gonzales D, Rennard SI, Nides M, Oncken C, Azoulay S, Billing CB, Watsky EJ, Gong J, Williams KE, Reeves KR for the Varenicline Phase 3 Study Group. Efficacy of Varenicline, an  a4ß2 Nicotinic Acetylcholine Receptor Partial Agonist, vs Placebo or Sustained-Release Bupropion for Smoking Cessation: A Randomized Controlled Trial.
    JAMA 2006; 296:47-55.
  3. Tonstad S, Tønnesen P, Hajek P; Williams KE, Billing CB, Reeves KR for the Varenicline Phase 3 Study Group. Efficacy of Varenicline, an  a4ß2 Nicotinic Acetylcholine Receptor Partial Agonist, vs Placebo or Sustained-Release Bupropion for Smoking Cessation: A Randomized Controlled Trial. JAMA  2006;296:64-71.

 

 

 

 
 

Champix (vareniklin)

ATC-kod: NO7BA03
Form, styrka: Tabletter 0,5 mg och 1 mg
Tillståndsinnehavare: Pfizer
Godkännandeprocedur: Central procedur
Godkännandedatum: 26 september 2006
Monografins publiceringsdatum: 24 november 2006
Tryckt version: 2006;17(6).

 
Om innehållet
Läkemedelsverkets bedömning av effekt och säkerhet samt värderingen gäller vid publiceringsdatumet och uppdateras inte.
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies