Ixiaro (vaccin mot japansk encefalit)

Obs, arkiverad monografi. Ixiaro är det första vaccinet mot japansk encefalit som godkänts inom EU. Ixiaro är värdefullt för resenärer till områden med risk för japansk encefalit.

Obs, arkiverad monografi

Sammanfattning

Bakgrund

Japansk encefalit (JE) är den främsta orsaken till encefalit i världen. Sjukdomen orsakas av ett arbovirus, som sprids till människa via myggor. JE är endemisk i stora delar av Asien, t. ex. Kina, Korea, Japan, Sydostasien och Indien. Hos vuxna är inkubationstiden 4–14 dagar. Vanliga symtom är feber, värk, frossa, förvirring och nackstelhet. Hos barn kan de dominerande symtomen vara buksmärta och kräkningar, även kramper är vanliga. JE kan vara en mild eller måttligt svår sjukdom, som läker ut utan följder, men den kan också leda till svår encefalit med mental störning, generella eller fokala neurologiska abnormaliteter t. ex. förlamning och rörelsehinder samt kramper, koma och död. Av de cirka 50 000 årliga fall av JE i världen, dör 10 000 och cirka 15 000 av de överlevande får bestående neurologiska eller psykiatriska men.

I endemiska områden är vaccination den viktigaste åtgärden för att förhindra spridning av JE bland människor. För närvarande används tre olika typer av JE-vacciner:

  1. inaktiverade vacciner odlade i mushjärna (t. ex. JE-Vax)
  2. cell-odlat inaktiverat vaccin baserat på virusstam SA14-14-2 (PHK-celler) som endast används i Kina
  3. cell-odlat levande attenuerat vaccin (stam SA14-14-2)

I Europa har inget vaccin mot JE varit godkänt tidigare, men JE-Vax har använts på licens. Tillverkningen av detta vaccin upphörde 2007.

Nytt vaccin

Ixiaro är ett inaktiverat helvirus-vaccin. Det är baserat på en neuro-attenuerad JE-virusstam, SA-14-14-2, som odlas i en kontinuerlig cellinje, Vero-celler. Vaccinviruset är inaktiverat med formaldehyd, och adsorberat till aluminiumhydroxid. Varje dos innehåller 6 µg protein per 0,5 mL. Till vuxna rekommenderas två intramuskulära doser med fyra veckors intervall för optimalt skydd. Vaccinet är avsett för resenärer till områden med risk för JE-smitta. Vaccination rekommenderas inte till barn eftersom barn inte studerats och att det därför inte finns några data. 

Nio kliniska studier med Ixiaro har genomförts med sammanlagt 4700 deltagare. Skyddseffekten av Ixiaro mot JE är inte studerad, då incidensen av sjukdom hos resenärer är för låg, och i endemiska områden används licenserade vacciner, och det är då inte etiskt möjligt att genomföra placebokontrollerade studier. Vid en WHO-konsultation 2004 beslöts att plackreducerande neutralisationstest (PRNT) bör användas som mått på ett funktionellt immunsvar vid utveckling av nya vacciner mot JE. En serumtiter på 1:10 etablerades som serologiskt korrelat till skydd. Frekvensen serokonversion samt de geometriska medeltitrarna (GMT) mättes med PRNT50 i den pivotala fas III-studien. I studien gavs Ixiaro på dag 0 och dag 28, medan jämförelsevaccinet, JE-VAX, gavs dag 0, 7 och 28. Resultaten visade hög andel serokonversion för Ixiaro, vilket anses korrelera till skydd mot JE.

 

Ixiaro % (95 % CI)

n = 365

JE-VAX % (95 % CI)

n = 370

Serokonversion

96,4
(94,0; 97,9,)

93,8
(90,0; 95,8)

GMT

243.6
(216; 274)

102,0
(90,3; 115,2)

 

Varaktigheten av immunitet och behovet av boosterdoser är ännu ej klarlagt. Uppföljningsdata upp till 12 månader efter primärvaccination visar att titrarna sjunker, samt att andelen personer som uppnått skyddande nivåer av antikroppar minskat under denna tid. Hittills finns inga resultat efter en boosterdos.

Man har även studerat korsneutralisation mot heterologa virusstammar, och visat att vaccination med Ixiaro resulterar i neutraliserande antikroppar även mot heterologa stammar. Samtliga virusstammar tillhörde genotyp III. Korsneutralisation mot övriga genotyper kommer att studeras efter godkännandet.

I en studie gavs Ixiaro samtidigt med Havrix (vaccin mot hepatit A), och antikroppssvaren jämfördes med grupper som fått enbart Ixiaro eller Havrix. Ingen skillnad i antikroppssvar mot Ixiaro eller Havrix kunde upptäckas i denna studie. Ixiaro har inte getts samtidigt med något annat vaccin i en klinisk studie.

Säkerheten efter vaccination med Ixiaro är undersökt i kliniska studier med 4 715 vuxna friska frivilliga deltagare, varav 3 558 fick Ixiaro. Ungefär 40 % av de vaccinerade individerna förväntas uppleva någon biverkan. Reaktionerna inträffar vanligen inom tre dagar efter vaccination, och de är oftast milda och försvinner inom några dagar. De vanligaste biverkningarna, huvudvärk och myalgi, uppträdde hos cirka 20 respektive 13 procent av försökspersonerna. Ingen ökning i antal reaktioner sågs efter andra dosen jämfört med efter första dosen.

Eftersom Ixiaro tillverkas med en annan process än tidigare använda JE-vacciner kan det finnas två säkerhetsfördelar med Ixiaro. För det första används inte gelatin som stabilisator, vilket minskar risken för allvarliga allergiska reaktioner, och andra överkänslighetsreaktioner. För det andra tillverkas Ixiaro i cellkultur istället för hjärnvävnad från mus, och därmed borde risken för allvarliga neurologiska biverkningar minska. Det återstår dock att visa att risken för allvarliga reaktioner är lägre än med tidigare använda vacciner, och företaget har ålagts att vidta åtgärder för förstärkt biverkningsövervakning.

Godkännandedatum: 2009-03-31 (centrala proceduren)

 

Obs, arkiverad monografi

Läkemedelsverkets värdering

Ixiaro är det första vaccinet mot japansk encefalit som godkänts inom EU. Ixiaro är värdefullt för resenärer till områden med risk för japansk encefalit.

Litteratur

1. EPAR (www.emea.europa.eu)

2. Av företaget insänd information

 
 

Ixiaro

ATC-kod: J07BA02

Form, styrka:
Suspension för injektion

Tillståndsinnehavare:
Intercell AG 

Godkännandeprocedur:
Centralt godkännande

Godkännandedatum:
31 mars 2009

Monografins publiceringsdatum:
28 april 2009

Tryckt version:
Information från Läkemedelsverket 2009;20(3). ISSN 1101-7104

 
Om innehållet
Läkemedelsverkets bedömning av effekt och säkerhet samt värderingen gäller vid publiceringsdatumet och uppdateras inte.
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies