Kexxtone (monensin)

Kexxtone (monensin) är ett intraruminalinlägg som är avsett till mjölkkor för att förebygga ketos. Den kontinuerliga frisättningen av monensin förändrar den mikrobiella populationen i våmmen.

Indikation, dosering

För att minska förekomsten av ketos kring kalvning hos mjölkkor och kvigor som förväntas utveckla ketos. Intraruminal användning. Ett intraruminalinlägg administreras till en mjölkko/kviga 3–4 veckor före förväntad kalvning med ett lämpligt administreringsredskap. Kexxtone avger en ungefärlig genomsnittlig dos på 335 mg monensin dagligen under cirka 95 dagar. Fullständig doseringsanvisning och detaljerad beskrivning om hur man administrerar Kexxtone finns i produktinformationen under punkt 4.9.

Bakgrund och verkningsmekanism

Kexxtone är avsett att användas till mjölkkor i förebyggande syfte för att minska förekomsten av ketos. Ketos drabbar framför allt kor i den peripartala perioden och karaktäriseras av låga nivåer blodglukos i kombination med förhöjda nivåer blodketoner (acetoacetat och β-hydroxibutyrat).

Kexxtone innehåller den antibiotiska substansen monensin som huvudsakligen är aktivt mot grampositiva bakterier. Gramnegativa bakterier är naturligt resistenta mot jonoforer. Målsättningen med behandlingen är att förändra den mikrobiella populationen så att mängden bakterier som producerar fettsyrorna acetat och butyrat minskar och mängden bakterier som producerar propionat ökar. En ökad produktion av propionat i våmmen leder indirekt till en ökad blodglukoshalt då propionat är den huvudsakliga prekursorn till glukos. Hos mjölkkor som ska kalva innefattar de positiva effekterna av monensin en minskning av blodketoner, ökning av blodglukos och därmed en minskad förekomst av ketos.

Verksam beståndsdel (och läkemedelsform)

Intraruminalt administrerat monensin verkar främst i magtarmkanalen och det systemiska upptaget är mycket litet. När tabletterna i intraruminalinlägget kommer i kontakt med vätskan i våmmen bildas en gel vid inläggets mynning som långsamt frigör en ungefärlig dos monensin på 335 mg/dag.

Effekt

Ett lämplig dagligt dosintervall om 300–400 mg/dag fastställdes genom att följa serumhalten β-hydroxibutyrat då kor under fältförhållanden administrerades olika doser monensin. Ett intraruminalinlägg utvecklades som gav en kontinuerlig tillförsel om cirka 335mg/dag av den aktiva substansen under cirka 95 dagar. En pivotal placebokontrollerad fältstudie genomfördes som inkluderade 1312 mjölkkor i 29 kommersiella besättningar i fyra europeiska länder. I studien inkluderades besättningar där korna bedömdes ha ökad risk för utveckling av ketos vid kalvning, utifrån något eller några av följande förhållanden: i) besättningar med tidigare förhöjd incidens klinisk ketos eller sjukdomar som associeras med detta tillstånd, ii) hög hull-poäng (body condition score) hos sinkorna, iii) höga blodkoncentrationer av β-hydroxibutyrat och icke förestrade fettsyror (NEFA) hos kor som provtagits under den senaste 4-månadersperioden. Kexxtone intraruminalinlägg administrerades 3–4 veckor innan förväntad kalvning. Det primära effektmåttet var det kumulativa antalet kor som fick klinisk ketos inom 15–16 veckor efter kalvningen. Klinisk ketos definierades som en blodkoncentration av β-hydroxibutyrat över 1,0 mmol/L och ytterligare minst ett kliniskt tecken på ketos som t.ex. minskad mjölkproduktion, ketonlukt, nedsatt aptit, drastisk viktminskning eller neurologiska symptom. Den kumulativa andelen kor med ketos var 11,5 % i Kexxtone-gruppen och 25,6 % i placebogruppen (p < 0,001). Andelen kor med en blodkoncentration av β-hydroxibutyrat över 1,0 mmol/l under perioden 7−14 dagar efter kalvningen var 8,2 % i Kexxtone-gruppen och 32,1 % i placebogruppen (p < 0,001).

Säkerhet

Måldjursäkerhet

I den pivotala säkerhetsstudien var den vanligaste biverkningen lös avföring hos monensin-behandlade kor. Säkerhetsbedömningen baseras också på publicerade data och tidigare studier gällande liknande monensin-inlägg. Enligt dessa källor är typiska symptom vid överdosering anorexi, diarré, ataxi och nedsatt allmäntillstånd. Studierna visade en viss risk för regurgitation av inlägget efter administration (6,7 % av behandlade kor regurgiterade inlägget under observationsperioden på 19 veckor i den pivotala fältstudien). Inga onormala fynd i gastrointestinalkanalen påvisades vid obduktion.

I studierna noterades några fall av skador i esofagus och farynx relaterade till administreringssättet (intraruminalinlägg) som bedöms vara potentiellt allvarliga men sällsynt förekommande. De första dagarna efter administrering ska djuren kontrolleras vid upprepade tillfällen för att notera om inlägget stötts upp eller fastnat i esofagus.

Kexxtone ska inte ges till kvigor/kor som väger mindre än 300 kg eftersom den högsta tolererade dosen fastställdes som 1–2 mg/kg kroppsvikt.

Användar- och miljösäkerhet

Exponering för den aktiva substansen kan utlösa en allergisk reaktion hos känsliga personer och handskar ska därför användas vid all hantering av intraruminalinlägget.

Produkten bedöms inte utgöra någon miljörisk när den används enligt instruktionerna i produktinformationen. Intag av monensin kan dock vara dödligt för hundar, hästar och andra hästdjur samt pärlhöns då känslighet för monensin varierar väldigt mycket mellan olika djurslag (t.ex. är hästar ungefär 20 gånger känsligare än nötkreatur). Typiska symptom på jonoforförgiftning hos hund eller häst är kardiomyopati, neurologiska och muskulära problem, kräkning och plötsliga dödsfall (2). Risken består framförallt av om hundar eller hästar får tag på regurgiterade inlägg eller uppstött våminnehåll, medan utsöndring av substansen via avföring inte anses vara en risk eftersom koncentrationer som skulle kunna vara farliga för dessa djurslag inte uppnås. Som säkerhetsåtgärd ska dessa djurkategorier hållas borta från läkemedlet och inte vistas i områden där behandlade nötkreatur befunnit sig.

Resistens

Monensin har framförallt effekt mot grampositiva bakterier medan tarmbakterier såsom Campylobacter, Salmonella och E. coli som potentiellt kan överföras via livsmedel är naturligt resistenta. Känslighetsdata från djur talar för att monensin inte ger upphov till resistens hos grampositiva bakterier såsom enterokocker och Clostridium perfringens. Spridning av resistens mot monensin mellan bakterier har inte påvisats. Tillfällig (fenotypisk) resistens hos grampositiva våmbakterier har noterats vid hög exponering men den förefaller avklinga efter avslutad exponering och har inte kopplats till genetiska förändringar. Vid den koncentration som uppnås i våmmen vid behandling med Kexxtone ses inte denna form av tillfälliga resistens. Monensin används inte för att behandla människa. Risken för resistensutveckling och överföring av resistens av betydelse för folkhälsan bedöms av dessa skäl vara liten vid användning av Kexxtone.

Läkemedelsverkets värdering

Kexxtone är det första läkemedlet som godkänts för att minska förekomsten av ketos kring kalvningen hos kor och kvigor som kan förväntas utveckla detta tillstånd. Eftersom klinisk ketos uppkommer till följd av negativ energibalans kan balanserad näringstillförsel och goda skötselrutiner vanligen effektivt förebygga tillståndet, och är därmed hörnstenar i det förebyggande arbetet. På gruppnivå har behandlingen med Kexxtone visat sig ge upphov till en minskad incidens av klinisk ketos. Inlägget tolereras väl av kor men andra djurslag kan vara mycket känsliga för monensin. För att undvika dödsfall eller allvarliga biverkningar behöver dessa djur skyddas från kontakt med läkemedlet. Risken för överföring av resistens av betydelse för folkhälsan bedöms vara begränsad. Behandling med Kexxtone anses endast vara motiverat som en tillfällig åtgärd vid hög incidens av ketos, under det att lämpliga förebyggande åtgärder etableras. Även om risken för resistensutveckling vid användning av Kexxtone är begränsad är Läkemedelsverkets generella utgångspunkt att användning av antibiotika i första hand har ett värde för behandling av infektionssjukdomar.

Underlag för godkännandet

Resultat och värdering i denna monografi baseras på de fullständiga studierapporter som legat till grund för godkännandet. Godkännande kan baseras på såväl publicerade som opublicerade data. Avseende studier med publicerade resultat har de utredande myndigheterna vanligen tillgång till en mer omfattande dokumentation än den publikt tillgängliga.

Följande kliniska studie var pivotala vid godkännandet:

  • Report AA9CEU0801 Jonker. - L. (2009), R.8 – The Effect of Monensin Controlled Release Capsules (CRC) on Ketosis in Peri- Parturient Dairy Cows.
  • Elanco Study 31545/285800 (Vance, 2011): Pivotal target animal safety study.

Litteratur

  1. En utförlig beskrivning av de data som ligger till grund för godkännandet finns i European Public Assessment Report (EPAR) www.ema.europa.eu
  2. Warnock, V. (2016) Monensin toxicity in dogs. Veterinary Record 178, 588.
 
 

Kexxtone (monensin)

ATC-kod:
QA16QA06
Läkemedelsform, styrka:
Intraruminalinlägg, kontinuerlig frisättning. Varje intraruminalinlägg innehåller 12 delenheter var och en innehållande 2,7 g monensin (motsvarande 2,9 g monensinnatrium), totalt 32,4 g (motsvarande 35,2 g monensinnatrium).
Innehavare av godkännande för försäljning:
Elanco GmbH
Ombud:
Elanco Animal Health A/S/Eli Lilly Danmark A/S
Datum för godkännande:
2013-01-28
Godkännandeprocedur:
Central procedur
Datum för publicering:
2019-06-24

 
Om innehållet
Läkemedelsverkets bedömning av effekt och säkerhet samt värderingen gäller vid publiceringsdatumet och uppdateras inte.
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@lakemedelsverket.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies