Läkemedelsverket 25 år

Under 2015 firar Läkemedelsverket 25 år som myndighet, men vår historia är betydligt längre än så. Här kan du läsa mer om hur läkemedelskontrollen har utvecklats i ett historiskt perspektiv.

En huvuduppgift för den svenska läkemedelskontrollen har allt sedan dess tillkomst varit att arbeta för att endast säkra och effektiva läkemedel kommer till användning.

Denna uppgift tog officiellt sin början år 1663 i och med att Collegium Medicum inrättades. Genom denna sammanslutning påbörjades inspektioner och kontroller av apotek samt arbetet med att upprätta en svensk standard för läkemedelstillverkning, en så kallad farmakopé.

Den moderna läkemedelskontrollen utformas

Den ökade tillgången på nya läkemedel under andra hälften av 1900-talet, och kanske mer än något annat - Neurosedynkatastrofen i början på 60-talet - skärpte kraven på tillförlitlig information om läkemedel. Med de allt större kraven på vetenskaplig dokumentation och övervakning, blev behovet av en samordning och resursförstärkning av verksamheten uppenbar. I Sverige börjar biverkningsrapporter samlas in och analyseras systematiskt, och reglerna för hur läkemedel godkänns och följs upp ändras.

Även i ett internationellt perspektiv innebär 1960-talet ett paradigmskifte då den moderna läkemedelskontrollen utformas. Inom EU träder den första läkemedelslagstiftningen ikraft, och även Helsingforsdeklarationen som beskriver de etiska riktlinjerna för genomförandet av kliniska prövningar.

Socialstyrelsens läkemedelsavdelning bildades 1971 och flyttade till Uppsala 1976. Nu fanns alla de verksamheter samlade som utgör basen i en modern läkemedelskontroll, d.v.s. ger förutsättningar att kunna följa ett läkemedel genom hela dess livscykel - från utveckling över godkännande och användning till avregistrering.

På åttiotalet präglades arbetet i mångt och mycket av statens traditionella sätt att arbeta och resultatet blev att högen med väntande registreringsansökningar växte till nackdel för såväl läkemedelsindustrin som för läkare och patienter, vilka fick vänta länge på nya läkemedel.

Myndigheten Läkemedelsverket bildas 1990

År 1990 bildades den nya myndigheten Läkemedelsverket, och ett kraftfullt förändringsarbete påbörjades. Dels behövde myndighetens uppdrag utformas och särskiljas från Socialstyrelsen på ett tydligt sätt, dels identifierades behovet av att samverka med EU, även om Sverige på den tiden inte var medlem av unionen.

De nya arbetsformerna visade sig snabbt framgångsrika och inom några få år hade Läkemedelsverket utvecklats ganska snart till en modern och effektiv myndighet som rankades bland de främsta i Europa, en position som vi fortfarande har.

 

Milstolpar i Läkemedelsverkets historia

1971 Socialstyrelsens läkemedelsavdelning (SLA) börjar sin verksamhet. Man börjar fundera över nya lokaler och tänker att på sikt vore det bättre med lokalisering till Uppsala i anslutning till de nya lokaler som ska uppföras för den farmacevtiska fakulteten och den medicinska fakultetens teoretiska institutioner.

1976 Socialstyrelsens läkemedelsavdelning (SLA) flyttar till nya lokaler på Husargatan i Uppsala.

1981 Socialstyrelsens läkemedelsavdelning (SLA) genomför sin första workshop (idag expertmöte). 

1989 Proposition 1989/90:99 föreslår regeringen att en ny myndighet benämnd Läkemedelsverket ska inrättas från 1 juli 1990. Verksamheten ska vara inriktad på produktsäkerhet dvs. förhands- och efterkontroll av i första hand farmacevtiska specialiteter samt på tillsyn av tillverkning och distribution. Tillsynen ska också omfatta läkemedelsinformation, uppföljning av biverkningar m.m.

1989 EFTA pharmaceutical committee, en arbetsgrupp under ledning av Kjell Strandberg, ser över vilka handelshinder som föreligger inom läkemedelsområdet och ska lämna förslag på att eliminera dem. Arbetet att få till stånd samverkan med Europa har börjat! Samma år beslutar riksdagen att kosmetiska och hygieniska produkter ska regleras på ett mer omfattande sätt och Socialstyrelsen blir ansvarig myndighet.

1990 Vid halvårsskiftet ombildas Socialstyrelsens läkemedelsavdelning (SLA) till självständig myndighet, Läkemedelsverket och Kjell Strandberg blir generaldirektör. Antalet medarbetare uppgick till 185 personer.

1990 Den först förändringsresan påbörjas under namnet IDÉ 93. Syftet är att uppnå en effektiv mål- och resultatstyrd organisation som främjar produktivitet, kvalitet, personalintegrering och flexibilitet med decentralisering av ansvar och befogenheter.

1992 Läkemedelsverkets ledning sätter upp arbetsmålet att Sverige ska bli medlem i EG och ett stort internt reformarbete påbörjas för att förbereda LV:s organisation och medarbetare på detta.  

1993 Ny organisation som står rustad för att anta den europeiska utmaningen. Ny läkemedelslag träder i kraft som bl.a. medför att naturmedel blir naturläkemedel och att homeopatika inte längre får försäljas fritt utan någon kontroll.

1993 Läkemedelsverkets workshopverksamhet blir skandinaviskt genom att ett samarbete inleds med den norska myndigheten.

1994 Kandidatländerna (till EU) får observatörsposter i CPMP, CVMP, och Pharmaceutical Committee.

1995 Sveriges och Läkemedelsverkets inträde i EU. LV får representanter i EMEA:s styrelse.

1996 Efter ett år i den europeiska gemenskapen är LV en av de tre mest efterfrågade myndigheterna i såväl den centrala som den ömsesidiga proceduren.

1999 Gunnar Alvan blir Läkemedelsverkets andre generaldirektör

2001 Läkemedelsverkets första EU-ordförandeskap. Thomas Lönngren, direktör på Läkemedelsverket, blir chef på EMEA (numera EMA). Antalet medarbetare uppgår till 308 personer.

2002 Tillsynen över medicintekniska produkter flyttas från Socialstyrelsen och blir en ny enhet och verksamhetsgren inom Läkemedelsverket.

2003 Läkemedelsverket ger ut boken Läkemedelsguiden.

2003 Läkemedelsverket flyttar 300 meter till nybyggda lokaler i Uppsala, från Husargatan till Science park.

2005 Den decentrala proceduren för godkännande av läkemedel inrättas.

2008 Christina Åkerman blir Läkemedelsverkets tredje generaldirektör. Antalet medarbetare uppgår till 484 personer.

2009 Läkemedelsverkets informationskampanj Crime Medicine som varnar för olagliga läkemedel vinner tredjepris i prestigefylld tävling som arrangeras av Sveriges Annonsörer och Sveriges Kommunikationsbyråer.

2009 Den pandemiska A/H1N1-influensan ("svininfluensan") riktar uppmärksamhet på antivirala läkemedel och vacciner. I Sverige vaccineras 6,1 miljoner svenskar mot sjukdomen, och Läkemedelsverket deltar i både godkännandet och uppföljningen av vaccinet samt samverkar med en rad andra myndigheter.

2009 Apoteksmonopolet upphör den 1 juli och verksamheterna Giftinformationscentralen, Läkemedelsupplysningen, Läkemedelsboken och Socialfarmaci flyttas till Läkemedelsverket. Från den 1 november tillåts vissa receptfria läkemedel att säljas i dagligvaruhandeln.

2009 Läkemedelsverket håller i det andra EU-ordförandeskapet under hösten, och arrangerar ett tjugotal möten inom det europeiska samarbetet kring läkemedel och medicintekniska produkter.

2010 I augusti rapporteras de första fallen av narkolepsi efter vaccinationen med Pandemrix året innan. Läkemedelsverket inleder en omfattande och flerårigt arbete för att utröna omfattningen och sambandet.  

2011 Läkemedelsverket får i uppdrag av regeringen att samordna och följa upp arbetet med den nationella läkemedelsstrategin (NLS) med visionen ”Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle”. Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-kansliet) inrättas vid Läkemedelsverket.

2012 EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, väljer Tomas Salmonson, senior vetenskaplig rådgivare på Läkemedelsverket, till ny ordförande för en treårsperiod.     

2014 Catarina Andersson Forsman blir Läkemedelsverkets fjärde generaldirektör. Antalet medarbetare uppgår till 744 personer.

 

 

 

 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies