Nationell läkemedelslista

Huvudansvarig: Socialdepartementet

 

Inledning

Ett övergripande syfte med en nationell läkemedeslista är att utpekade yrkesutövare som ordinerar, administrerar, eller expedierar läkemedel och andra varor, eller som på annat sätt deltar i patientens vård ska få tillgång till de uppgifter som krävs för att kvalitet och säkerhet i denna verksamhet ska kunna säkerställas. En gemensam läkemedelslista är även viktig för patienter så att de kan följa och ha insyn i sina läkemedelsbehandlingar. Samtidigt ska patienters personliga integritet skyddas mot otillbörlig behandling av personuppgifter. Arbetet med den gemensamma läkemedelslistan tar sin utgångspunkt i det förslag till lag om en gemensam läkemedelslista som E-hälsokommittén presenterade i sitt betänkande Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32).

Socialdepartementet presenterade i december 2016 departementsskrivelsen Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44). I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås ersätta lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Förslag lämnas också till en ny förordning om nationell läkemedelslista som ska ersätta förordningen om receptregister och förordningen om läkemedelsförteckning. Därutöver föreslås även följdändringar i andra författningar. Departementsskrivelsen har skickats ut på remiss.

Framtagandet av en nationell läkemedelslista förutsätter bland annat att uppgifter som ska dokumenteras i patientjournalen i samband med en läkemedelsordination finns i strukturerad och helst även standardiserad form. E-hälsomyndighetens uppdrag avseende strukturerad läkemedelsinformation är därför av stor betydelse för den fortsatta processen. Detsamma gäller för Socialstyrelsens arbete med den nationella källan för ordinationsorsak. Ett av flera sätt att ytterligare öka nyttan med en kommande nationell läkemedelslista är om samtliga läkemedelsordinationer i patientjournalen kan dokumenteras med ordinationsorsak, även de som avser utsättning av ett läkemedel eller ändring eller förlängning av en befintlig ordination. Socialstyrelsens uppdrag att utvidga källan för ordinationsorsak är av den anledningen en viktig samverkande aktivitet.


Strategiska områden


Koppling finns mot de strategiska områdena patientcentrerad vård (i och med att patienter får möjlighet att ta ett större ansvar för den egna läkemedelsbehandlingen) och uppföljning (bl.a. för att läkemedelsinformation i journalen ska bli mer strukturerad och för att uppgiften om ordinationsorsak kommer att kunna föras vidare till Socialstyrelsens läkemedelsregister).

 

Samverkande aktiviteter


Aktiviteten har en direkt koppling till aktiviteterna 1.3 förbättrad läkemedelsinformation och 1.7 strukturerad läkemedelsinformation. Samverkande aktiviteter utanför strategin är bl.a. Socialstyrelsens arbete med ordinationsorsak och diverse pågående föreskriftsarbeten.

Samarbetsytor

Socialdepartementet samverkar med E-hälsomyndigheten, SKL, Inera samt ett flertal andra myndigheter och intresseorganisationer.

Genomförandeplan

I början av januari 2017 remitterades departementspromemorian Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44). Remissinstanserna ska inkomma med synpunkter på promemorian senast den 13 april 2017. Därefter påbörjas arbetet med att ta fram en lagrådsremiss och proposition för behandling i lagråd och riksdag. I syfte att underlätta implementeringen av den nationella läkemedelslistan ska E-hälsomyndigheten under våren 2017 närmare analysera tekniska och ekonomiska förutsättningar kopplade till läkemedelslistan.

 
 
 
 

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies