Underburna och nyfödda barn

När barnen är svårt sjuka och behandlas med många läkemedel under en längre tid kan det bli en utmaning att få tillräckligt många infarter för läkemedelsadministrering.

Vanliga administreringsvägar är nasogastrisk sond eller olika venösa katetrar (PVK, pCVK och CVK). Ofta ordineras väldigt små volymer av läkemedel för intravenös administrering. För de allra sjukaste barnen används ett stort antal medicintekniska produkter, som till exempel flera samtidiga sprutpumpar med långa slangar, vilka kan påverka tiden till effekt. Om volymen understiger 0,1 ml blir doseringsnoggrannheten otillräcklig och läkemedlet bör då ges mera utspätt. Sprutor validerade för tillräckligt små volymer ska användas.

Läkemedel som ges som långsam injektion/infusion till nyfödda kan riskera att administreras för fort om man inte eftersköljer infarten med samma långsamma hastighet. Detta är särskilt viktigt att beakta för potenta läkemedel.

Administrering av läkemedel via nasogastrisk sond fungerar ofta väl men det finns ökad risk för ocklusion eftersom sonden är tunn. Det är viktigt att läkemedelstillförseln i sonden inte stör andra grundläggande funktioner som ska utvecklas, till exempel förmågan att äta.