Arbetsmiljö
- Publicerad: 18 november 2019
- Senast uppdaterad: 7 maj 2020
Arbetsmiljöproblem kan uppstå under såväl ordination som övrig läkemedelshantering.
Ett omfattande arbetsmiljöproblem är att hälso- och sjukvårdspersonal ofta blir störda och avbrutna under sitt arbete, vilket ökar risker för fel.
En annat arbetsmiljöproblem är risken för att personalen exponeras för läkemedelssubstansen via inandning och hudkontakt, framför allt med tanke på att många läkemedel måste delas/krossas eller kapslar öppnas.
Arbetsmiljön är ett arbetsgivaransvar där varje vårdgivare ska ha tydliga skriftliga instruktioner för hantering av risker inklusive förebyggande arbete. Se nedan exempel på insatser för säkrare arbetsmiljö vid hantering av läkemedel till barn.
Insatser för en säkrare arbetsmiljö
- Arbeta i enlighet med Arbetsmiljöverkets krav på ljus, ljud och ventilation.
- Minimera kända riskmoment, både inom sjukhusvård och sjukhusansluten hemsjukvård.
- Verka för en arbetskultur som främjar förståelse för systemfel och vikten av att inte skuldbelägga individen.
- Se till att personalen får arbeta ostört. Iordningställandet ska kunna ske utan samtidigt interagerande med barn och vårdnadshavare.
- Se till att det finns tillgång till lämpliga medicintekniska produkter och adekvat skyddsutrustning till exempel skyddshandskar vid tablettdelning.
- Beställ om möjligt administreringsklara beredningar för läkemedel med toxiska eller allergena egenskaper.
- Slutna system och gärna dragbänk ska finnas för läkemedel med risk för toxiska eller allergena egenskaper.
- Gör en riskanalys för cytostatika och andra läkemedel med bestående toxiska effekter.
Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv ska vissa läkemedel inte hanteras utan att särskilda åtgärder vidtagits. Det gäller till exempel användning av skyddshandskar, utförande av arbete på ventilerad plats och sanering av arbetsplatsen efter slutförd hantering.
Hantering av läkemedel med toxiska egenskaper som kan orsaka bestående skada, till exempel cytostatika, är ett riskmoment för hälso- och sjukvårdspersonal och regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2005:5.
Föreskrifterna inkluderar kassation av iordningställt överflödigt läkemedel, liksom kroppsvätskor från patienter under och upp till ett dygn efter behandling. Negativa effekter med misstänkt koppling till läkemedelsexponering som skett till följd av hantering av läkemedlet i yrkesutövning rapporteras som biverkningar till Läkemedelsverket.